Pressmeddelande World Heart Day den 29 september 2023

Män har dubbelt så hög risk för att drabbas och dö av hjärtinfarkt

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige.

- Det är ungefär dubbelt så vanligt att män både drabbas och dör av hjärtinfarkt jämfört med kvinnor, visar statistik från Socialstyrelsen som Hjärt-Lungfonden sammanställt. 

- Befolkningsstudien SCAPIS, som undersöker svenskar i åldern 50–64 år, visar att männen har högre förekomst av kranskärlssjukdom. För att minska dödstalen och utjämna skillnaderna behöver forskningen utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Hjärtinfarkt innebär att det bildats en blodpropp som täpper igen hjärtats kranskärl, som förser själva hjärtmuskeln med syrerikt blod. Cirka 15 000 män drabbas av hjärtinfarkt varje år. Den åldersstandardiserade incidensen och dödligheten för de som är 20 år och äldre är ungefär dubbelt så hög för män jämfört med kvinnor, enligt Socialstyrelsen. Män drabbas även cirka 10 år tidigare än kvinnor.

- Statistiken visar att det är stora skillnader i risken att drabbas av hjärtinfarkt mellan män och kvinnor. En möjlig förklaring är att kvinnligt könshormon är skyddande. Manligt kön är en riskfaktor för att drabbas av hjärtinfarkt. Dock är risken att dö om man får en hjärtinfarkt samma för män och kvinnor, säger John Pernow, ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd.

Antalet insjuknade och avlidna i hjärtinfarkt har minskat genom åren. Men senaste 5–10 åren har minskningen avtagit. Dagens levnadsvanor med ökat stillasittande och ohälsosamma matvanor riskerar att vända den positiva trenden.

Forskning har också visat att lågutbildade oftare insjuknar i hjärtinfarkt och också har en högre dödlighet än högutbildade. Risken att dö i hjärtinfarkt skiljer sig också stort mellan olika län. De socioekonomiska och regionala skillnaderna kan troligtvis förklaras av skillnader i levnadsvanor som vad man äter och hur man motionerar. 

Symtom på hjärtinfarkt
Det mest typiska symtomet på hjärtinfarkt, för både män och kvinnor, är smärta eller obehag i bröstet. Ibland strålar smärtan ut till arm, hals, nacke, käkar, mage eller rygg. Ofta upplever patienten samtidigt illamående, ångest eller yrsel.

Fakta: Riskfaktorer för hjärtinfarkt (Källa Hjärt-Lungfonden)
Kön
Skillnader mellan kvinnor och män. Fler män insjuknar och dör i akut hjärtinfarkt. Både förekomsten av hjärtinfarkt och dödligheten var 2021 dubbelt så hög för män, jämfört med kvinnor. Kvinnor är ofta cirka 10 år äldre än män när de drabbas.

Var du bor
Risken att dö i hjärtinfarkt skiljer sig stort mellan olika län. Risken att drabbas av hjärtinfarkt är nära dubbelt så stor i Norrbotten som i Uppsala län – och skillnaderna ökar. I dag är risken hela 86 procent högre om du bor i Norrbotten jämfört med om du bor i Uppsala län, där risken är lägst i landet.

Utbildningsnivå
Personer med låg utbildning drabbas och dör oftare av hjärtinfarkt än andra. Det inträffar fler fall av akut hjärtinfarkt bland personer med låg utbildningsnivå än bland personer med hög utbildningsnivå.

Stress 
Forskare vid Lunds universitet visar att det är vanligt att personer som drabbas av hjärtinfarkt har upplevt ökad stress under dygnet som föregick infarkten. Sambandet gäller framför allt kvinnor.

Storhelger
Hjärtat är extra utsatt på julafton, då antalet hjärtinfarkter ökar med närmare 40 procent. Sammantaget tycks stress och oro vara de viktigaste yttre faktorerna bakom det ökade antalet hjärtinfarkter under julen. 

Övervikt
Viktuppgång i tonåren ger större risk för dödlig hjärtinfarkt. En kraftig ökning av BMI hos pojkar i puberteten ökar risken för hjärtinfarkt i vuxenlivet. Dessutom löper vuxna män vars BMI steg mycket under tonåren större risk att dö om de väl drabbas av en infarkt. Enligt statistik från Folkhälsomyndigheten har övervikt bland barn i Sverige blivit dubbelt så vanligt de senaste 30 åren.

Fakta om hjärtinfarkt (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Hjärtinfarkt är: En ischemisk hjärtsjukdom, det vill säga en sjukdom orsakad av syrebrist i hjärtmuskeln. En hjärtinfarkt beror oftast på att det bildats en blodpropp som täppt igen hjärtats kranskärl, det vill säga de kärl som förser själva hjärtmuskeln med syrerikt blod. Blodet kan inte passera och den del av hjärtat som skulle ha tagit emot blodet drabbas av syrebrist, vilket leder till att hjärtmuskelcellerna skadas och dör om syrebristen inte upphör tillräckligt snabbt. 

Symtom: Det mest typiska symtomet hos både män och kvinnor är kraftig smärta mitt i bröstet. Ibland strålar smärtan ut till arm, nacke, hals, käkar, mage eller rygg. Smärtan är ihållande i minst 15 minuter. Den drabbade kan även må illa, få yrsel och känna ångest. Vissa kan få en så kallad ”tyst infarkt”, som inte ger någon smärta. Tyst hjärtinfarkt upptäcks oftast med EKG eller vid en ultraljudsundersökning och är vanligare bland kvinnor, äldre och personer med annan samsjuklighet, som diabetes och njursjukdom. Symtomen vid kärlkramp liknar dem vid hjärtinfarkt, men är lindrigare och uppkommer ofta i samband med fysisk eller psykisk ansträngning. Smärtan försvinner efter ett par minuters vila. 

Drabbade i siffror: Varje år drabbas omkring 24 000 personer i Sverige av hjärtinfarkt. Årligen dör runt 5 000 svenskar till följd av hjärtinfarkt. Dödstalen på grund av ischemiska hjärtsjukdomar har minskat med drygt 70 procent sedan 1987. Inom gruppen ischemiska hjärtsjukdomar är det framför allt hjärtinfarkter som har minskat i så hög grad. Antalet hjärtinfarkter har nästan halverats samtidigt som överlevanden efter en hjärtinfarkt har ökat kraftigt. 

Tiden är dyrbar: Experterna skiljer på hjärtinfarkt med ST-höjning på EKG (STEMI) och hjärtinfarkt utan ST-höjning (NSTEMI). En hjärtinfarkt med ST-höjning är allvarligare i det akuta skedet och varje minut är viktig när det gäller att återställa blodflödet i kärlet. 

Forskningsframgångar: Under 1980-talet började akuta hjärtinfarkter behandlas med proppupplösande läkemedel, trombolys, vilket ledde till att fler överlever. Så småningom introducerades också ballongvidgning som är den vanligaste och rekommenderade akutbehandlingen idag, och på 1990-talet kunde man i studier se att metoden var ännu mer effektiv än trombolys som fortfarande används om transportavståndet till sjukhuset är mer än två timmar. Moderna hjärt-lungmaskiner (s.k. ECMO) gör det möjligt att syresätta blodet i flera månader utanför kroppen vid sjukdomar som innebär att lungorna eller hjärtat sviktar, exempelvis hjärtinfarkt. 

Forskningens utmaningar: Forskarnas hypotes är att flera biologiska processer är aktiva månaderna före en hjärtinfarkt och det skulle kunna gå att hitta dem med hjälp av ett blodprov. Man skulle då kunna sätta in riktade förebyggande åtgärder hos individer som uppvisar risk för hjärtinfarkt innan de har fått symptom på sjukdom. 

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: I Sverige får i genomsnitt tre personer i timmen en hjärtinfarkt. Inte bara äldre, utan även yngre och personer mitt i livet drabbas. Många av dem dör innan de når sjukhuset. De som överlever upplever ofta att de fått en ny chans i livet. De löper dock en stor risk att drabbas på nytt och många av dem utvecklar hjärtsvikt. 

Forskningens mål: är att förutse och förhindra hjärtinfarkter, samt ta fram nya behandlingar som ger dig som genomlevt en hjärtinfarkt fler friska år. 

Finansiering: Som största fristående finansiär av hjärt- och lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för cirka 2 miljarder kronor och delar varje år ut omkring 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och lungsjukdom.

Om Hjärt-Lungfondens arbete: Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. 

Press release

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt