Sex skrivtips för att motverka ålderism

Trots att stereotypa bilder och en förlegad syn på äldre är utbredd är medvetenheten om så kallad ålderism begränsad.

En snabbguide ger enkla tips om hur du i din kommunikation kan motverka diskriminering av äldre. 

Världshälsoorganisationen (WHO) och Förenta nationerna (FN) har i snart 20 år uppmärksammat ålderism, som enkelt uttryckt kan beskrivas som en fördomsfull inställning gentemot årsrika människor på grund av deras kronologiska ålder.
 
– I både media och i populärkultur hörs dagligen ord och uttryck laddade med ålderism. Det kan vara uppenbara saker som att Miss Li:s nya låt heter ”Ålderdomshemmet”. Det ordet försvann som beteckning för mer än 30 år sedan och används aldrig av någon med aktuell kunskap om äldreomsorg och olika boendeformer för äldre, säger Susanne Iwarsson, professor i gerontologi vid Lunds universitet.
 
Handfasta tips 

För att bidra till att motverka ålderism har forskare vid Lunds universitet tagit fram handfasta råd om hur den som arbetar med kommunikation exempelvis skribenter, kommunikatörer, journalister, fotografer, forskare och redaktörer kan tänka för att undvika diskriminerande beskrivningar av äldre.
 
– Hur äldre framställs i media påverkar attityder och beteenden mer än vi tror. Vi vill med vår snabbguide bidra till ökad medvetenhet och uppmärksamhet på språkets och bildernas makt, säger Susanne Iwarsson.
 
I snabbguiden finns handfasta råd från på hur man kan uttrycka sig i stället. Guiden vänder sig till alla yrkesgrupper som arbetar med bild och text.
 
– Trots att vi faktiskt blir alltmer olika när vi åldras framställs ofta äldre som sköra, sårbara eller ensamma. Andra stereotyper är att äldre är nyfikna, kreativa och aktiva, säger Susanne Iwarsson.
 
Hon säger att det behövs språk och bilder för den mångfald som präglar den åldrande befolkningen i och med att samtiden i hög grad präglas av snabb kommunikation i många olika former.
 
– Kan vi öka medvetenheten om hur vi beskriver människor i olika åldrar når vi en bit på vägen mot att motverka ålderism, säger Susanne Iwarsson.
 
Sex tips för att motverka ålderism i kommunikation

1. Undvik generaliseringar.  Att människor har samma ålder betyder inte att alla i en åldersgrupp är likadana.
2. Undvik att beskriva äldre och åldrande som problem. Ständiga varningar om att det växande antalet äldre kommer att utgöra enorma problem för samhället, genom att kräva omfattande stöd och utmana samhällsekonomin, framkallar bilder av en negativ och okontrollerbar situation.
3. Undvik förminskande omskrivningar. Använd ett objektivt språk som inte bara fokuserar på ålder, funktionsnedsättning eller andra stereotypa föreställningar som kan förknippas med olika åldersgrupper.
4. Använd ett neutralt språk. Adverb som ”fortfarande” är inte neutralt då det kan antyda att något är anmärkningsvärt vid en viss ålder.
5. Undvik att hänvisa till ”de andra”. Det skapar en klyfta mellan åldersgrupper och en gräns mellan vårt nuvarande och framtida jag, vilket minskar känslan av att både yngre och äldre människor förtjänar att fullt ut inkluderas i samhället.
6. Välj bilder med omsorg. Vid kommunikation används ofta bilder som framställer äldre människor som ledsna, ensamma och svaga. Även om detta kan spegla en del av verkligheten representerar sådana bilder absolut inte alla äldre människors verklighet. Likaså speglar inte bilder som framställer yngre människor som glada, friska, teknikdrivna och bara fokuserade på sociala medier den mångfald som finns i yngre åldrar.

Språkguiden är framtagen av CASE (Centre for Ageing and Supportive Environments) vid Lunds universitet. Inspiration har hämtats från Världshälsoorganisationens guide (2021), som var en del av den globala kampanjen för att motverka ålderism. 

https://news.cision.com/se/lunds-universitet/r/sex-skrivtips-for-att-motverka-alderism,c3787764

Här hittar du guiden: 

https://www.case.lu.se/om-case/guider-och-verktyg/snabbguide

7 sidor lättläst skrift pdf free

https://www.case.lu.se/sites/case.lu.se/files/2023-05/Snabbguide-for-att-undvika-alderism.pdf

Press release Lunds Universitet

____________________________

The UN Decade of Healthy Ageing (2021–2030) seeks to reduce health inequities and improve the lives of older people, their families and communities through collective action in four areas: changing how we think, feel and act towards age and ageism; developing communities in ways that foster the abilities of older 

https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/ageing-and-health

From WHO 1 October 2022

All countries face major challenges to ensure that their health and social systems are ready to make the most of this demographic shift.

• In 2050, 80% of older people will be living in low- and middle-income countries.
• The pace of population ageing is much faster than in the past.
• In 2020, the number of people aged 60 years and older outnumbered children younger than 5 years.
• Between 2015 and 2050, the proportion of the world's population over 60 years will nearly double from 12% to 22%.

Overview

People worldwide are living longer. Today most people can expect to live into their sixties and beyond. Every country in the world is experiencing growth in both the size and the proportion of older persons in the population. 

By 2030, 1 in 6 people in the world will be aged 60 years or over. At this time the share of the population aged 60 years and over will increase from 1 billion in 2020 to 1.4 billion. By 2050, the world’s population of people aged 60 years and older will double (2.1 billion). The number of persons aged 80 years or older is expected to triple between 2020 and 2050 to reach 426 million.

While this shift in distribution of a country's population towards older ages – known as population ageing – started in high-income countries (for example in Japan 30% of the population is already over 60 years old), it is now low- and middle-income countries that are experiencing the greatest change. By 2050, two-thirds of the world’s population over 60 years will live in low- and middle-income countries.

Ageing explained

At the biological level, ageing results from the impact of the accumulation of a wide variety of molecular and cellular damage over time. This leads to a gradual decrease in physical and mental capacity, a growing risk of disease and ultimately death. These changes are neither linear nor consistent, and they are only loosely associated with a person’s age in years. The diversity seen in older age is not random. Beyond biological changes, ageing is often associated with other life transitions such as retirement, relocation to more appropriate housing and the death of friends and partners. 

Common health conditions associated with ageing

Common conditions in older age include hearing loss, cataracts and refractive errors, back and neck pain and osteoarthritis, chronic obstructive pulmonary disease, diabetes, depression and dementia. As people age, they are more likely to experience several conditions at the same time.

Older age is also characterized by the emergence of several complex health states commonly called geriatric syndromes. They are often the consequence of multiple underlying factors and include frailty, urinary incontinence, falls, delirium and pressure ulcers. 

Factors influencing healthy ageing

A longer life brings with it opportunities, not only for older people and their families, but also for societies as a whole. Additional years provide the chance to pursue new activities such as further education, a new career or a long-neglected passion. Older people also contribute in many ways to their families and communities. Yet the extent of these opportunities and contributions depends heavily on one factor: health.

Evidence suggests that the proportion of life in good health has remained broadly constant, implying that the additional years are in poor health. If people can experience these extra years of life in good health and if they live in a supportive environment, their ability to do the things they value will be little different from that of a younger person. If these added years are dominated by declines in physical and mental capacity, the implications for older people and for society are more negative.

Although some of the variations in older people’s health are genetic, most is due to people’s physical and social environments – including their homes, neighbourhoods, and communities, as well as their personal characteristics – such as their sex, ethnicity, or socioeconomic status. The environments that people live in as children – or even as developing fetuses – combined with their personal characteristics, have long-term effects on how they age. 

Physical and social environments can affect health directly or through barriers or incentives that affect opportunities, decisions and health behaviour. Maintaining healthy behaviours throughout life, particularly eating a balanced diet, engaging in regular physical activity and refraining from tobacco use, all contribute to reducing the risk of non-communicable diseases, improving physical and mental capacity and delaying care dependency.

Supportive physical and social environments also enable people to do what is important to them, despite losses in capacity. The availability of safe and accessible public buildings and transport, and places that are easy to walk around, are examples of supportive environments. In developing a public-health response to ageing, it is important not just to consider individual and environmental approaches that ameliorate the losses associated with older age, but also those that may reinforce recovery, adaptation and psychosocial growth.

Challenges in responding to population ageing

There is no typical older person. Some 80-year-olds have physical and mental capacities similar to many 30-year-olds. Other people experience significant declines in capacities at much younger ages. A comprehensive public health response must address this wide range of older people’s experiences and needs.

The diversity seen in older age is not random. A large part arises from people’s physical and social environments and the impact of these environments on their opportunities and health behaviour. The relationship we have with our environments is skewed by personal characteristics such as the family we were born into, our sex and our ethnicity, leading to inequalities in health. 

Older people are often assumed to be frail or dependent and a burden to society. Public health professionals, and society as a whole, need to address these and other ageist attitudes, which can lead to discrimination, affect the way policies are developed and the opportunities older people have to experience healthy aging.

Globalization, technological developments (e.g., in transport and communication), urbanization, migration and changing gender norms are influencing the lives of older people in direct and indirect ways. A public health response must take stock of these current and projected trends and frame policies accordingly.

WHO response

The United Nations (UN) General Assembly declared 2021–2030 the UN Decade of Healthy Ageing and asked WHO to lead the implementation. The UN Decade of Healthy Ageing is a global collaboration bringing together governments, civil society, international agencies, professionals, academia, the media and the private sector for 10 years of concerted, catalytic and collaborative action to foster longer and healthier lives.

The Decade builds on the WHO Global Strategy and Action Plan and the United Nations Madrid International Plan of Action on Ageing and supports the realization of the United Nations Agenda 2030 on Sustainable Development and the Sustainable Development Goals. 

The UN Decade of Healthy Ageing (2021–2030) seeks to reduce health inequities and improve the lives of older people, their families and communities through collective action in four areas: changing how we think, feel and act towards age and ageism; developing communities in ways that foster the abilities of older people; delivering person-centred integrated care and primary health services responsive to older people; and providing older people who need it with access to quality long-term care.”


-------------------------------

Nyckeln till framgång – anställ äldre och erfarna 4 Juni, 2023

Nyckeln till framgång – anställ äldre och erfarna
Att anställa äldre medarbetare är en nyckel för framgång när man tittar på multinationella bolag enligt denna analys av Harvard Business Review. (Foto: Pixabay)
Nu våras det äntligen för äldre arbetskraft. Sent har näringslivet insett vilken guldgruva äldre och erfarna medarbetare är.

Och det är de stora multinationella företagen som går i bräschen.

Boeing och GM
Flygplanstillverkaren Boeing, bankjätten Bank of America, apotekskedjan Wahlgreens och biltillverkaren GM är bara några av bolagen som utformat särskilda program för att locka tillbaka den äldre arbetskraften.

För framgång
I en analys i ansedda tidskriften Harvard Business Review menar artikelförfattarna, Tomas Camorro-Premuzic och Josh Bersin,att äldre medarbetare är en nödvändighet för att företag ska bli framgångsrika.

Lever tre månader mer per år
Och den slutsatsen bygger inte bara på det faktum att människor på jorden i snitt blir tre månader äldre per år och att födslotalen i flera stora ekonomier (Tyskland, Japan, Kina, Italien m.fl.) understiger dödstalen.

Arbetskraften, exklusive pensionärer, kommer helt enkelt inte att räcka till för att besätta alla arbeten.

Högre intellekt och klokskap
Den viktigaste anledningen, enligt HBR, är istället att äldre medarbetare är underskattade som medarbetare.

Den råa intelligensen må ha trappats av men intellektet och klokskapen är större än för yngre medarbetare. Exemplen blir fler och fler på äldre som uträttar storartade bedrifter.

KFC startades av 62-åring
HBR nämner USA:s presidenter, popikonen Madonna som är 62 år och parhästarna Buffett/Munger som är 94 respektive 99 år.

Även i startup-världen är det en fördel att vara äldre. De mest framgångsrika bolagen startas av entreprenörer över 40 år.

Colonel Harland Sanders var exempelvis 62 år när han grundare Kentucky Fried Chicken (KFC).

Glöm fett avgångsvederlag
Camorro-Premuzic/Bersin ger ett antal råd och exempel på hur att fånga upp och locka tillbaka äldre medarbetare till sin gamla arbetsgivare.

Titlar, lön, flexibel arbetstid är några förslag. Framtiden ser plötsligt ljus ut för äldre arbetskraft.

Men inte för de som sett fram mot ett fett avgångsvederlag för att sluta i förtid.

Källanvisning: Press release dagensps.se

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt