NU går livsmedelsproducenter och dagligvaruhandeln samman för att dra ner på det onyttiga saltet och sockret i livsmedel. Det enligt Livsmedelsverkets nya rapport som presenteras idag.
Goda förutsättningar för frivilliga överenskommelser i branschen om att minska salt och socker i maten
2024-02-15
Livsmedelsproducenter och dagligvaruhandeln är beredda att minska på salt och socker i maten genom frivilliga överenskommelser och samarbeten inom branschen. Det är slutsatsen av ett regeringsuppdrag som Livsmedelsverket rapporterar idag.
Var femte hjärtinfarkt och vart tionde strokefall i Sverige beräknas bero på för mycket salt. För mycket socker ökar i sin tur risken för typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdom och övervikt.
Livsmedelsverket har på uppdrag av regeringen undersökt om det finns förutsättningar för att livsmedelsbranschen genom frivilliga överenskommelser kan minska salt- och sockerinnehållet i livsmedel. En rad dialogmöten har genomförts med företrädare för bland annat producent-, handels- och grossistledet.
Branschen vill sänka salt och socker i maten
– Vår slutsats är att det finns en vilja bland producenter och handel att sänka salt- och sockerhalten i livsmedel. Många företag jobbar redan med detta men arbetet behöver intensifieras, för hälsans skull, säger Åsa Brugård Konde, projektledare för uppdraget.
En fördel med frivilliga överenskommelser är att de kräver mindre administration än reglering och dessutom snabbare kan gå att införa och anpassa till nya förhållanden.
– Tre faktorer är avgörande för att frivilliga överenskommelser ska fungera: ett långsiktigt engagemang i branschen, en efterfrågan från konsumenterna och att effekterna följs upp löpande. Regeringen föreslås att ge i uppdrag åt Livsmedelsverket att årligen följa upp branschens arbete, säger Åsa Brugård Konde.
Undersökningar visar att det finns en önskan från allmänheten om att branschen sänker salthalten i maten.
Mål att minska saltintaget med 20 procent till 2035
Livsmedelsföretagen, Kött- och charkföretagen, Sveriges Bagare och Konditorer samt Sveriges bryggerier har tillsammans tagit fram en modell för överenskommelser om salt- och sockersänkning. Den beskriver hur arbetet ska organiseras men innehåller ännu inga mål för arbetet, dessa ska presenteras under året. Dagligvaruhandeln ingår inte i producenternas modell men har ett pågående samarbete inom sin bransch.
Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten har nyligen rapporterat ett gemensamt regeringsuppdrag om mål och indikatorer för en hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion. Där föreslås, som ett av sex delmål, att saltintaget ska minska med 20 procent till 2035.
– Det målet bör vara vägledande för de mål som sätts för såväl producentledets som dagligvaruhandelns saltsänkningsarbete, säger Livsmedelsverkets generaldirektör Annica Sohlström.
Fler insatser behövs
Den matrelaterade ohälsan i Sverige beror inte bara på för mycket socker och salt. Att vi äter för lite hälsosam mat och för mycket ohälsosam är också viktiga orsaker. I regeringsuppdraget ingick därför att sammanställa kunskap om hur matvanorna kan förbättras.
– Forskningen är tydlig med att det behövs många olika åtgärder. Både livsmedelsbranschen, offentliga aktörer och civilsamhället behöver bidra till att skapa miljöer där hälsosam mat är det normala och det som är mest tillgängligt, säger Åsa Brugård Konde.
PDF 37 sidor fritt att ladda ner, högst läsvärt
Sammanfattning
Ohälsosamma matvanor är, efter tobak, den livsstilsfaktor som bedöms orsaka mest ohälsa och förtidadöd i Sverige. Ett för högt salt- och sockerintag i befolkningen är en viktig orsak till denna matrelaterade ohälsa. Mot bakgrund av detta har Livsmedelsverket på uppdrag av regeringen undersökt om det finns förutsättningar att genom frivilliga överenskommelser i livsmedelsbranschen minska salt- och sockerinnehållet i livsmedel.
I uppdraget ingick även att ta fram ett kunskapsunderlag om vilka åtgärder som har effekt på konsumtionen av energitäta näringsfattiga livsmedel.I dialoger med branschrepresentanter framkommer att livsmedelsproducenter och dagligvaruhandel under en längre tid har arbetat med salt- och sockersänkning i många livsmedelskategorier, på frivillig väg. Befolkningens intag av salt och socker är dock fortfarande för högt, arbetet behöver därför intensifieras.
Branschorganisationerna Livsmedelsföretagen, Kött- och Charkuteriföretagen, Sveriges bagare och konditorer samt Sveriges bryggerier har tagit fram en modell för hur frivilliga överenskommelser om salt och socker ska organiseras och genomföras i producentledet. Mål för arbetet ska formuleras under 2024.
Enligt branschorganisationerna finns en vilja bland företag att ansluta sig till överenskommelserna.Dagligvaruhandeln ingår inte i denna modell men har ett sedan tidigare etablerat samarbete inom handeln om att minska salt-och sockerinnehållet i livsmedel. Det finns en ambition att fortsätta det arbetet.En fördel med den modell för frivilliga överenskommelser som har tagits fram för producentledetär att branschen själva har ägarskap för utformning och uppföljning av överenskommelsen.
Modellen är väl förankrad i branschens förutsättningar och kan enklare justeras vid behov. Därtillkräver frivilliga överenskommelser mindre administration än reglering samt går snabbare att införa och anpassa till nya förhållanden. Frivilliga åtgärder har också visat sig vara framgångsrika när det finns en vilja i branschen och ett tryck från konsumenterna.
Livsmedelsverkets bedömning är att det finns en vilja bland producenter och handel att på frivillig väg sänka salt- och sockerhalten i livsmedel, och att det finns goda förutsättningar för frivilliga överenskommelser om salt-och sockersänkning. Eftersom det ännu inte finns några mål för överenskommelserna går det dock inte att bedöma vilken effekt sådana överenskommelser kan få på befolkningens salt- och sockerintag.
Inom Livsmedelsverkets och Folkhälsomyndighetens gemensamma regeringsuppdrag om insatser för hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion föreslås, som ett av sexdelmål, att saltintaget ska minska med 20 procent till 2035. Detta mål bör vara vägledande för de mål som sätts för såväl producentleets som dagligvaruhandelns saltsänkningsarbete. Arbetet behöver följas upp och kommuniceras regelbundet.
Regeringen föreslås därför tilldela resurser till Livsmedelsverket för detta. Bland livsmedelsgrossisterna pågår inget aktivt saltsänkningsarbete, men Livsmedelsverket avser att fortsätta dialogen med dem om en eventuell branschöverenskommelse eller liknande.När det gäller restaurangbranschen saknas förutsättningar för gemensamma överenskommelser, enligt branschorganisationen Visita. Andra åtgärder behövs för att främja ett aktivt saltarbete inom branschen.¨
Den matrelaterade ohälsan i Sverige beror inte enbart på ett för högt salt- respektive sockerintag. En för låg konsumtion av hälsosamma livsmedel och en för hög konsumtion av energitäta och näringsfattiga livsmedel är också viktiga orsaker. Inom uppdraget har ingått att ta fram ett kunskapsunderlag om hur intaget av energitäta näringsfattiga livsmedel kan minska.
Livsmedelsverkets sammanställning visar att ett stort antal länder både inom och utom Europa har infört olika typer av styrmedel för att påverka livsmedelskonsumtionen och därigenom förbättra hälsan i befolkningen. Styrmedel som avgifter/skatter på drycker med tillsatt socker eller annan ohälsosam mat, sänkt moms på hälsosam mat samt ekonomiskt stöd för att dela ut frukt i skolor kan ha effekt på konsumtionen.
Även nudging, det vill säga olika sätt att puffa för de hälsosammare valen, kan ha effekt. Reglering av marknadsföring, utbud, priskampanjer och placeringen av livsmedel i butik används hittillsendast i ett fåtal länder. Det behövs därför mer forskning för att kunna säga om, eller hur stor effekt den typen av styrmedel har.
Sammanfattningsvis är forskningen tydlig med att det krävs många olika typer av åtgärder för att minska förekomsten av den matrelaterade ohälsan.Många aktörer i samhället, både livsmedelsbranschen, offentliga aktörer och civilsamhället, behöver bidra till att skapa miljöer där hälsosamma livsmedel är det normala och det som är mest tillgängligt både fysiskt, socialt och ekonomiskt. Det finns också en önskan från befolkningen om ett tydligare stöd från samhället som underlättar hälsosamma va
Press release Livsmedelsverket
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt