”Screena för psykisk ohälsa vid typ 1-diabetes”
Psykisk ohälsa behöver upptäckas tidigare och tillgång till psykologkontakt och psykoterapi bör vara en självklar del av diabetesbehandlingen, skriver barnläkaren Linda Nyberg Pronk.
I Sverige lever 50 000 personer med diabetes typ 1. I mitt arbete som barndiabetesläkare har jag träffat tonåringar vars HbA1c stigit kraftigt utan någon uppenbar förklaring.
Bakom fasaden: en ätstörning. Eller depression. ”Glömda” insulindoser, som patienten egentligen medvetet låtit bli att ta för att undvika att gå upp i vikt. Eller på grund av rädsla för hypoglykemier.
För att öka livskvalitén för personer med typ 1-diabetes behöver vi inom vården prata mer om psykisk ohälsa hos patienter med denna sjukdom.
Typ 1-diabetes har en betydande psykologisk påverkan, vilket beskrivs i en artikel publicerad i Diabetic Medicine 2019. Hos ungdomar och vuxna är diabetes relaterat till depression, ångest, stress och sänkt livskvalité. Unga personer med typ 1-diabetes diagnostiseras dubbelt så ofta som jämnåriga med psykiatriska diagnoser.
En artikel publicerad i Current Diabetes Reports 2013 beskriver förekomst av ätstörningar vid diabetes. Hos kvinnor med diabetes förekommer någon form av ätstörning hos 10 procent. Motsvarande siffra för kvinnor i befolkningen i stort är 3,8 procent. Stört ätbeteende förekommer hos 15,9 procent av män med diabetes och 37,9 procent av kvinnor med diabetes.
Den norske psykologen Jon Haug har myntat begreppet ”diabetisk slitenhet”. Att hela tiden ha uppmärksamhet på förändringar i blodsockret är energikrävande. På så vis utsätts individer med diabetes för ett ständigt kognitivt slitage, som i sin tur försvårar egenvården.
Det senaste decenniet har det forskats alltmer kring de psykologiska faktorerna vid typ 1-diabetes. Behovet av psykologer med kompetens kring typ 1-diabetes som en del av diabetesteamen har lyfts, vilket är bra.
International Society for Pediatric and Adolescent Diabetes (ISPAD) lyfter i sina riktlinjer från 2022 fram psykosocial hälsa och livskvalitet. I diabetesteamen ska det finnas individer med kompetens kring barn- och ungdomars mentala hälsa. Screening för depression, stress och ätstörning ska göras vid upprepade tillfällen från tolv års ålder, något som inte sker systematiskt i dag.
I sina avhandlingar ”Behaviour change intervention and fear of hypoglycemia in type 1 diabetes” 2012 och ”Health Promotion in Diabetes Care – studies on adult type 1 diabetes patients” 2008 har psykologen Therese Anderbro respektive diabetessjuksköterskan Susanne Amsberg studerat effekten av psykoterapi.
Deras studier visade signifikanta skillnader mellan behandlingsgrupperna som deltog i ett KBT-baserat stödprogram under sex respektive åtta veckor, och kontrollgruppen, som fortsatte med sedvanlig behandling. Behandlingsgruppen hade bättre resultat vad gällde blodsockerkontroll, HbA1c och välbefinnande samt minskad rädsla för hypoglykemier, upplevd stress och depression.
En nederländsk studie publicerad i The Lancet 2017 undersökte om KBT kunde ha effekt hos personer med diabetes och kronisk trötthet. Gruppen som fick KBT under fem månaders tid hade signifikant minskad trötthet och minskad funktionsnedsättning jämfört med gruppen som inte fick KBT.
2023 publicerades i Bio Psycho Social Medicine en metaanalys av ett flertal studier som jämfört KBT:s effekt på blodsockerkontroll jämfört med ordinarie behandling. Analysen visade signifikant lägre HbA1c efter minst sex månaders terapi i KBT-gruppen. Vid kortare terapi sågs ingen signifikant skillnad i HbA1c.
I Läkartidningen 2021 bedömer Marcus Lind, professor i diabetologi att ungefär 20 procent av patienterna beräknas kunna ha nytta av en psykologkontakt. För personer med diabetes och psykisk ohälsa kan psykoterapi, exempelvis i form av kognitiv beteendeterapi, alltså ge ökat välmående och förbättrad livskvalitet.
För att detta ska bli möjligt
• måste alla diabetesteam – för barn och ungdomar, vuxna och äldre – lyfta fram de psykologiska faktorerna och den ökade risken för psykisk ohälsa i sitt arbete.
• Det bör vara lika naturligt att prata om ångest, kognitiv utmattning, ätstörningar och rädsla för hypoglykemier som om HbA1c, blodtryck, blodfetter, bensår och ögonbottenförändringar.
• ISPAD:s rekommendation att från tolv års ålder screena för depression, stress och ätstörning behöver blir verklighet inom en snar framtid.
Den psykiska ohälsan behöver upptäckas tidigare och tillgång till psykologkontakt och psykoterapi bör vara en självklar del av diabetesbehandlingen.
Linda Nyberg Pronk, barnläkare, Barn- och ungdomskliniken vid Centralsjukhuset i Kristianstad, BVC Capio i Kristianstad
Debattinlägg
____
• Jon Haugs bok
https://www.adlibris.com/se/bok/diabetespsykologi-for-okad-livskvalitet-9789127826915
• ISPADs guidelines chapter 15
https://www.ispad.org/page/ISPADGuidelines2022
• Therese Anderbro
https://openarchive.ki.se/xmlui/handle/10616/41244
• Marcus Lind Studie om psykolog i diabetesteamet
Nyhetsinfo
www red DiabetolopgNytt