”Vår gamla nallebjörn metformin som vi älskat så länge är inte längre det första man ska använda”

Unga vuxna med typ 2-diabetes löper högre risk för allvarliga komplikationer och samsjuklighet. Tidiga insatser är avgörande, samtidigt varierar förskrivningen av läkemedel kraftigt över landet. 

– Det är ingen jämlik diabetesvård i Sverige, det är stora skillnader mellan regioner och inom regioner, säger Magnus Löndahl, docent och överläkare, Skånes universitetssjukhus i Lund och ordförande i Svensk förening för diabetologi, SFD, när han inleder under ett seminarium på Världsdiabetesdagen anordnat av Dagens Medicin Agenda och Svensk Förening för Diabetologi 14/11, fysiskt och digitalt, totalt drygt 300 deltagare.

Ett stort fokus under dagen är övervikt och obesitas och hur det kan kopplas till typ 2-diabetes. Anna Ek, biträdande överläkare, barnendokrin- och diabetesmottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset pekar på forskning som visar att övervikt och obesitas ökar i alla åldrar, men snabbast för barn och ungdomar. 

Denna ökning kan i sin tur kopplas till fler fall av typ 2-diabetes hos unga i Sverige, från 1 procent till 1,6 procent. Komplikationer, som står för den stora ekonomiska bördan i typ 2-diabetesvård – hela 70 procent, riskerar att slå hårt mot denna grupp om patienterna inte får rätt behandling.

– Studier visar att ungdomar med tidigt debuterande typ 2-diabetes löper högre risk för komplikationer och ökad dödlighet jämfört med de som är friska. Faktorer som högre BMI, högre HbA1c, sämre glukoskontroll och ökade blodfetter är vanligare för denna grupp, säger Anna Ek.

En utmaning är att intensifiera behandlingen för dessa patienter, men tillgången till läkemedel är begränsad, och vissa nya läkemedel är inte godkända för alla åldrar. 

– För unga som har mycket annat som händer i livet är det svårt att hitta motivationen och ändra livsstil för att gå ner i vikt, vi behöver hjälpa dem med det och det behövs intensiv kontakt. Hela familjen behöver stöd och support, säger Anna Ek.

Viktminskning en nyckel till remission

Mikael Rydén, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och professor i experimentell fettvävsforskning, Karolinska institutet, bekräftar bilden av ett ökande problem med övervikt och obesitas.

Begreppet ”hälsosam fetma” som diskuterats under en tid förhåller han sig skeptisk till.

– Personer med så kallad “hälsosam fetma” har upp till fyra gånger högre risk att utveckla typ 2-diabetes och ökad risk för kardiovaskulär sjukdom, så att det skulle finnas hälsosam fetma är nog en överdrift, säger han.

För personer med typ 2-diabetes är viktminskning en nyckel till att uppnå remission. Brittiska studier visar att en viktminskning på 15–20 procent är det mest effektiva för att nå diabetesremission, medan viktnedgången inte visar ökad effektivitet om den överstiger detta. 

De enda läkemedelsklasserna som har effekt på både vikt och diabetesbehandling är GLP1-receptoragonister och SGLT2-hämmare. Dessa läkemedel ger som bekant också god blodsockerkontroll samtidigt som de skyddar mot kardiovaskulära komplikationer. 

– Och riktlinjerna hänger faktiskt med. Idag är andra generationens GLP-1-receptoragonister förstahandsalternativ, vår gamla nallebjörn metformin som vi älskat så länge är inte längre det första man ska använda, säger Mikael Rydén.

Trots uppdaterade rekommendationer för läkemedel når fortfarande bara 58,4 procent av patienterna med typ 2-diabetes i Sverige behandlingsmålen för HbA1c, enligt statistik från Nationella diabetesregistret, NDR. Detta leder på sikt till allvarliga komplikationer och störst är riskerna för de som fått typ 2-diabetes före 25-års ålder.

Kardiovaskulär data saknas

Runt hörnet väntar nya läkemedel. Det som kommer nästa år är tredje generationens GLP-1-receptoragonister. Dessa läkemedel har starkare effekter jämfört med tidigare generationers läkemedel. 

– Det här verkar vara ett effektivt preparat utifrån viktförlust, utmaningen är att behålla vikten om man slutar med läkemedlet. Ett problem är dock att kardiovaskulära data saknas på Tirzepatide, de studierna pågår, säger Mikael Rydén.

För att förbättra diabetesvården och uppnå större jämlikhet krävs flera olika insatser. Anna Ek anser att samarbete mellan diabetesmottagningar och överviktsenheter är nödvändigt för att komma till rätta med det växande hälsoproblemet bland unga. 

Magnus Löndahl förespråkar en kunskapsbaserad styrning som tar hänsyn till två nivåer. Den första nivån innebär en övergripande förståelse för vad som är optimalt för olika behandlingsgrupper, presenterat på ett transparent sätt. Den andra nivån handlar om att göra en realistisk bedömning av de resurser som finns tillgängliga idag.

– I många av de riktlinjer som finns blandar vi ihop dessa begrepp, det är oftast inte samma sak och det försvårar. Att skrika efter mer resurser är heller ingen lösning eftersom de inte finns. Istället måste vi använda det vi har mer effektivt, säger han. 

Han efterlyser också mer ansvar från politikerna och att Socialstyrelsen tar ansvar för de nationella riktlinjerna.

På uppdrag av DiabetologNytt

Text Matilda Lann medicinsk journalist

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt