Ta fler blodsockertest så att färre barn får ketoacidos”

Kunskapen om livshotande insulinbrist, så kallad ketoacidos, måste höjas. Andelen barn som drabbas av detta ökar, skriver debattörer från Svenska diabetesförbundet och vården.

Varje år insjuknar runt 900 barn i typ 1-diabetes i Sverige. I samband med det kan livshotande insulinbrist, ketoacidos, uppstå. Andelen som drabbas av detta ökar, visar Nationella diabetesregistret.

Bland de yngsta barnen får hälften svår insulinbrist. Tillståndet leder till stort lidande och risk för bestående skador. Kunskapen om tillståndet behöver höjas och testningen av blodsocker hos barn som uppvisar symtom behöver öka.

Vid diabetesdebut kan allvarlig insulinbrist uppstå om inte sjukdomen upptäcks i tid. Tillståndet är livshotande. Utan behandling leder ketoacidos till medvetslöshet och slutligen död. Vid en ketoacidos krävs ofta behandling på en intensivvårdsavdelning och tillståndet kan leda till bestående skador på bland annat hjärnan. Symtom på ketoacidos är illamående och kräkningar, smärtor i huvud och mage, andningssvårigheter och acetondoft från munnen, yrsel samt förvirring. Ju längre tillståndet fortgår utan behandling desto allvarligare blir symtomen.

Ett problem i dag är att diabetes hos barn i många fall upptäcks för sent. Nära hälften av de yngsta barnen, 0 till 2 år, som debuterade i typ 1-diabetes år 2022 hade ketoacidos vid insjuknandet. Men andelen i övriga åldersgrupper är också orimligt hög. För barn mellan 2 och 7 år var det nära 20 procent som hade tillståndet vid debut, för barnen mellan 8 och 17 år var andelen 30 procent.

Andelen som har ketoacidos vid diabetesdebut har ökat de senaste åren. Det leder till att tillfrisknandet tar längre tid och det kroppsliga lidandet blir större. Barnet måste först tillfriskna från det akuta tillståndet innan det kan ta sig an den komplexa egenvården som typ 1-diabetes kräver.

Även mycket små barn, under ett år, kan insjukna. Risken för ketoacidos är extra stor för de mycket små barnen, eftersom yngre barn insjuknar snabbare. Små barn är också extra utlämnade till sin omgivning. De har ännu inte fullt ut hunnit utveckla ett språk och en kroppslig medvetenhet. Därför måste vårdnadshavare och vårdprofession ta ansvar för att tolka och behandla barn som uppvisar symtom på diabetes.

För att se till att färre barn får ketoacidos så krävs insatser på flera håll. Vi vill se att:

• Kunskapen ökar om att barn som visar symtom på diabetes ska behandlas som att de insjuknat i typ 1-diabetes och att det är ett akut tillstånd som ska bedömas i sjukvården samma dag som det misstänks. Om provtagning, som inte behöver göras på fastande mage, stärker misstanken om diabetes ska barnet direkt remitteras till akutmottagning med barnläkarjour.

• Kunskapen sprids inom vården och i samhället i stort om att även barn mellan 0 och 2 år får typ 1-diabetes och att det är den åldersgrupp som oftast utvecklar ketoacidos vid diabetesdebut.
• Fler blodsockertest genomförs på barn som uppvisar symtomen ökad törst och ökad urinmängd eller andra symtom på diabetes, exempelvis viktnedgång, illamående, magont och trötthet.
• Personal på förskolor, skolor, vårdcentraler och BVC erbjuds utbildningsinsatser om diabetes och ketoacidos, så de kan känna igen symtomen hos barn.
• Inspektionen för vård och omsorg IVO granskar och sammanställer alla ärenden med ketoacidos där barnet nyligen har haft tidigare sjukvårdskontakt utan att diabetesdiagnosen identifierats. Det kan bidra till ökad kunskap om vilka åtgärder som behövs och var i vårdkedjan de behöver sättas in.

Det är oacceptabelt och onödigt att så många barn hamnar i ett livshotande tillstånd för att diabetes inte har misstänkts och att ett blodsockertest inte har tagits i tid, eller inte alls. Allt som behövs är ett stick i fingret på barn med symtom som tyder på diabetes.

Nu krävs snabba insatser för att öka kunskapen och för att säkerställa att alla barn får sitt blodsocker kontrollerat innan livshotande komplikationer vid typ 1 diabetes-diagnos hinner utvecklas.

Emma Skepp, sakkunnig i barn- och föräldrafrågor, Svenska diabetesförbundet

Karin Åkesson, överläkare, biträdande professor, Barnkliniken, Länssjukhuset Ryhov, Linköpings universitet

Auste Pundziute Lyckå, överläkare, Barn- och ungdomskliniken, Södra Älvsborgs sjukhus

Anna-Lena Fureman, överläkare, Barn- och ungdomsmedicin, Östersunds sjukhus

Frida Sundberg, barnläkare, Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset Örebro

Stefan Särnblad, överläkare, docent, Barn-och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset Örebro

Ragnar Hanås, överläkare och docent, Barn- och ungdomskliniken, Norra Älvsborgs länssjukhus 

Debattinlägg Dagens Medicin

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt