Något för var och en?

Under 2022 katalogiserades 13 058 tryckta böcker på Kungliga Biblioteket – ganska jämnt fördelat mellan skönlitteratur och facklitteratur. 

• Kanske har någon av DiabetologNytts läsare funderat över hur valet kommit att falla på just de böcker som recenserats i denna tidning, bland en uppsjö av möjliga alternativ? Så här går det till:

Oftast har redaktionen kommit med ett förslag: ”Den här boken tror jag skulle passa DN:s läsare”. Det är ibland en nyutgiven bok närliggande inom diabetesområdet men oftare inom ett allmänt psykologiskt fält.Sällan har jag haft invändningar då många av böckerna har varit lärorika och roliga att recensera även för mig utanför diabetesvården.

• En gång har jag fått ge varnings-flagg, för att bokens rekommendationer inte byggde på vetenskaplig grund. Och tur var att jag gav det omdömet för författaren hade året innan utsetts till ”Årets förvillare”! Ja, den recensionen kom aldrig in i pappersupplagan. 

Här i stället några oldies but goldies

Den bok jag uppskattat allra mest har varit ”Tänka, snabbt och långsamt” Daniel Kahneman 

• Han har erhållit Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Läsaren engageras genom små, intressanta tankeuppgifter. Om Du inte redan läst denna bok så visa nu att du är snabb och inte långsam i handling; lyft din mobil och reservera boken på ditt Bibliotek, som erbjuder denna fantastiska gratisservice. Du får säkerligen låna boken i inbunden version och så tycker jag den bäst avnjutes. 

Ibland har jag smugit in en egenvald bok som bihang till den större recensionen; som ett alternativ eller komplement. 

• Jag vill minnas att Edward de Bonos ”Sex tänkande hattar” (”Six thinking hats” från 2016. Häftad pris 115 kr) med metod för kreativt tänkande i grupp, var en sådan. 
• - En annan var Michael Endes ”Momo eller kampen om tiden” (Bergh 2007 Pris inbunden 105 kr). Många menar att det är en ungdomsroman, rentav en barnbok, medan jag hävdar att den har oceaner av visdom och reflexionsunderlag även för vuxna som kämpar med att få tillvaron att fungera under en stressig period av livet.

Också jag letar efter lämpliga recensionsböcker. Ibland snubblar jag helt oväntat över en bok där jag spontant känner: ”Åh, den vill jag recensera! Den kan många ha glädje av – inte minst jag själv…” 

• Så vardet med”The Power of a Positive No – How to say No and still get to Yes” (Adlibris 2007) av William Ury (“Lär dig säga NEJ och skapa goda relationer”). Jag slets då med ett problem där jag tyckte boken var hjälpsam. Egennytta är bra drivkraft – och vi är många som behöver lära oss säga nej på ett framgångsrikt sätt. Ett boktips för just Dig?

De senaste månaderna har redaktionen och jag haft svårt att finna någon bok vi båda tycker är värd en recension och därmed en rekommendation – för varför ta in en bok om vi intevill att DN:s läsare skall ta den till sig?

Redaktionen kom, sprudlande av entusiasm, med förslaget att recensera Lars Strannegårds 

• ”Kunskap som känns – en lovsång till att lära sig något nytt” (Mondial Sthlm 2021.Pris inbunden 231kr). Tanken var god, här ställs frågor som: Varför bör ekonomer (och andra stu-denter) lära sig filosofi och läsa litteratur? Hur hänger samtidskonst och skönlitteratur ihop med lärande? Hur kan ett bildningsideal för vår tid se ut? 

Enligt baksidestexten är boken en lovsång till att vidga sina vyer och att författaren visar hur estetiska upplevelser kan vara en nyckel till att förstå andras erfarenheter, koppla ihop större skeenden med fakta och inse hur historien är länkad till nuet. Lät som mumma för mig som mindes hur jag själv som psykolog-studerande fått den goda rekommendationen att läsa romaner för att få vidgad erfarenhet av olika personligheter, relationer och kulturer. 

Glad i hågen började jag läsa. Introt gav mer-smak, men ju längre in i boken jag kom desto tristare tyckte jag den var och att textens stil motsade sitt goda syfte. Jag saknade lust att läsa boken så noggrant som sig bör för en recension. Men kanske någon av DN:s läsare blivit nyfiken och själv vill bilda sig en uppfattning om den? Bara bra i så fall – sätt i gång och läs! Mitt läsande av den ledde fram till förslaget att i DN ha en sida med ”Kvartalets konstverk”att reflektera över. Vilket redaktören ställde sig positiv till men det föll tyvärr på upphovsrättsliga hinder.

När vi då var inne på kreativitetsområdet så föreslog jag 

• David Bäckströms ”FANTASI” (Fri tanke Sthlm 2022. Pris inbunden 225 kr) som jag fått men ännu inte hunnit läsa. Den borde kunna vara intressant?Redaktionen har bokslukare av stora mått, så innan jag ens hunnit öppna boken fick jag en rask utsaga: ”Falsk varudeklaration – endast sista avdelningen pas-sar med titeln – annars är det mest neuropsykologi”. Nu har också jag hunnit läsa den och instämmer – den var inte så fantasieggande. Med det betyder ju inte att den inte kan vara av värde för någon av DN:s läsare som nu känner till att den finns!

Men kanske 

• Ingrid Elams ”Romanens segertåg ”(Natur och Kultur 2022. Pris inbunden 219 kr.) vore något? Jag hann knappt andas titeln till redaktionen innan svaret kom. Nu var tonläget annorlunda: ”Mycket välskriven. Otroligt kunnig författare. Jag har läst flera av böckerna hon nämner (sic!) och ser dem nu i ett större sammanhang.”Ja!” Men vi anser inte att den passar som recension i DN.”Sant. Men kanske någon av läsarna känner för att ta till sig av denna kvinnas gedigna bildning?

Egennytta ger, som sagt, gott driv för att skriva recension. Jag har varit lyckligt lottad och sällan nödgats uppsöka sjukvården men har naturligtvis kommit i kontakt med den genom åren. Oftast har jag varit imponerad av den stora professionalitet och vänlighet jag mött. Men få saker är så bra att de inte kan bli bättre! Då man beräknar att 25 – 35 % av de som söker primärvården har psykosociala besvär är mottagandet extra viktigt.  

Efter ett besök på jourcentralen föll min blick på nyinköpta 

• Isabella Alveborgs ”Bli ett socialt geni – konsten att skapa förtroende”( Lava förlag 2022. Pris storpocket 267 kr). Tanken dök upp att den kanske innehåller något för de undantag inom vården som låter tidshetsen ta över det mänskliga mötet? Jag frågade vad redaktionen ansåg om att recensera en retorikbok? Sms-svar:” Viktigt ämne, studerapå djupet.” 

Alveskogs bok är tänkt att ge en gedigen introduktion till retorik, som i författarens utvidgade version av begreppet inte bara handlar om vältalighet utan om allmänt mellanmänskligt beteende. Hon har hämtat inspiration från de begrepp som finns inom retoriken men har gett dem sina egna tolkningar för att anpassa dem till dagens samhälle. 

Boken har fyra delar som hon benämner: grunden, där t.ex. härskarteknikerna finns beskrivna, socialisation, presentationoch att leva retoriskt. Sist i boken finns en bilaga med en kortfattad begreppssamman-fattning och information om utvalda stora grekiska tänkare m.m., en referenslista samt ett sak- och personregister. 

Lite förbluffad blev jag över att i denna referenslista inte finna 

• Elaine Eksvärds ”Snacka snyggt: den stora boken om modern retorik” (Norstedts 2011, 2014. Pris pocket 79 kr), som jag redan hade. Eksvärd är f.n. Sveriges kanske mest anlitade retorikföreläsare. 
• Att hennes senaste bok ”Snacka snyggare – den stora boken om vardagsretorik” (Forum 2022. Pris inbunden 214 kr) inte är omnämnd där är mera förståeligt – de gavs ut samtidigt. 

Böckernas omslag sänder olika signaler: Alveskogs är sober med sin svarta bakgrund och gyllene skrivtecken samt ett diskret mönster som för tanken till forngrekiska utsmyckningar. Eksvärd är sitt eget varumärke och båda böckerna pryds av den leende författaren. 

Alveborgs bok är mycket ambitiös men hon förefaller ännu inte hittat sin stil i skrivandet – den blandade mellan tung prosa till klämkäcka formuleringar. Jag fann hennes täta parenteser störande. En god lektör hade kunnat hjälpa henne att också få bort några språkliga misstag. 

Eksvärds bok från 2011 förklarar också retoriska begrepp, har en litteraturlista, webblista och ett sak- och personregister. Framställningen är lättsam. 

Mindre förtjust är jag över den kategorisering av människor hon tar upp, t.ex. Myers-Briggs eller Insights Discovery, då de inte har god validitet. I hennes senaste bok har språket blivit än smidigare och hon lovar att undvika akademisk terminologi och har följaktligen inte någon litteraturlista utan istället penetreras många vardagssituationer på ett roande sätt.

Alla tre böckerna innehåller likartade tips – de två senast utgivna är präglade av pandemiåren och kommer med goda idèer för föreläsningar och möten via internet. Båda författarna tar av sina personliga erfarenheter och berättar både om lyckade exempel och pinsamma tillkorta-kommanden.

Min startpunkt var ett besök på en jourcentral. Eksvärd ställer frågan: ”Vad vill du signalera med din mottagning/ditt väntrum?” Jag skulle vilja komplettera med: Hur gamla är besökarna? Kan man förvänta sig att väntan blir lång? Eller kanske korta besök men i gengäld ett ställe som klienten kan tänkas återkomma till flera gånger? De flesta väntande patienter har numera huvudet nerböjt över sin mobil men kanske kan fräscha magasin med olika inriktningar, dikt-böcker eller någon fotobok med naturbilder utan text locka till en stunds avledning och vidgade vyer? 

I en recension av 

• Thomas Sjödins bok ”Det är mycket man inte måste. 77 texter om kärlek, tid och tro” (2016, Libris pocket 74 kr) rekommenderade jag den då som lämplig i ett väntrum i sjukvården. I dag föreslår jag dessutom 
• ”Klimatboken” (Polaris 2022. Pris inbunden 229 kr) där Du finner, förutom Greta Thunbergs egna, sammanfattande texter, ett hundratal forskares föredömligt korta artiklar i ämnet klimatförändring och klimatskydd. 

Väntan kan bli lång med uppladdad oro och vrede på en akutmottagning och Eksvärd (2011) ger förslag om hur den kan bemötas i sitt kapitel om vikten av att uttrycka förståelse för anras upprörda känslor innan förklaringen ges. En viss försiktighet av detta vill jag anmoda; säg inte att du förstår precis – för att sedan övergå till att tala om när du själv var i motsvarande situation!

Ett sätt att få till en förändring är att använda liknelser.Här citerar jag direkt ur boken ”Snacka snyggare”; 

En sjukhuschef hade i uppgift att ändra bemötandet av patienter. Det kunde bli hatiskt eller hotfull stämning i receptionen vilket gjorde att personalen där av förståeliga skäl hade garden uppe och ofta luckan nere. Det var det första intryck som alla patienter möttes av på sjukhuset. 

Chefen sade till personalen: Jag var på restaurangbesök häromdagen och slogs av hur trevlig hovmästaren var. Det påverkade hela restau-rangupplevelsen positivt, så att jag t.o.m. bortsåg från att maten var alldeles för salt. Jag tyckte att det goda bemötandet vägde upp den mindre bra smakupplevelsen, men hade hovmästaren börjat på annat sätt är jag säker på att jag klagat på maten. Så mycket påverkar första intrycket helhetsintrycket. 

Och idag vill jag göra vår reception till den där hovmästaren som gör helhetsupplevelsen av vårt sjukhus positiv. Jag förstår att ni har sämre förutsättningar än en hovmästare som bara skall tillgodose hungriga gäster. Ni har ju sjukdomsdrabbade, skadade och rädda ”gäster”. Men utifrån förutsättningarna är jag säker på att vi kan göra ännu bättre ifrån oss.”

Kanske vill Du ta del av några tips?

En del av dem är nya för mig – andra tycks mig banala eller självklara. Ett litet urval av förslagen följer här:

• Vid nätbaserad föreläsning eller möte: skaffa ringlampa (IKEA har bra för 99 kr, tre olika färgtemperaturer och ljusstyrka), tänk på bakgrunden, klä upp dig. 
• När Du skickar ett ”personligt” mail och vill nå 13 personer – sätt alla istället på så kallad hemlig kopia. Integriteten blir bättre, också mer personligt
• När du minglar och träffar någon: Fråga först ”Hur vill du hälsa?” Kram, skaka hand, hand- eller armbågskontakt, hand på hjärtat. Under hälsningen, säg sedan ditt namn, säg ”Så trevligt!”och upprepa den andres namn – tar 3 sekunder. Försök vid samtalet finna något gemensamt med den du talar med. Tänk ut bra frågor på förhand. Lyssna mer än du talar. 
• Gör snygg sorti med några vänliga ord efter ca 3 minuter. Alveskog menarvid stormingel 5 – 15 minuter, eller bara 3 min oinnan du går till nästa. Kanske olika typer av mingel?
• Dina föreläsningar bör innehålla logos (budskapet), ethos (förtroende) och phatos (engagera lyssnaren känslomässigt) – bästa turordningen beror på vilken publik du har.
• Tänk på att inte göra dig ”smart” utan förstådd!
• Använd Powerpoint med sparsamhet och aldrig som ditt manuskript!
• Räkna med tekniktrubbel och ha en plan B.
• Använd mjuk rörelse i rummet för att förstärka ditt budskap: ex. vid ”utveckling” gå framåt.
• När du förhandlar: ha tre argument, tag det mellanstarka först, det svagaste därefter. Sedan tar du själv upp ett motargument (refutatio) och sist klämmer du till med ditt starkaste skäl! 

Är retorik manipulation?

Båda författarna tar upp begreppet ”vir bonus” – vikten av att taktfullt iaktta regler för gott uppträdande, både moraliskt och samhälleligt,vilja göra gott. Det är därför jag tycker att kunskap om retorik underlättar kommunikationen såväl i arbetslivet som i privata sammanhang. 

Blev Du nyfiken och vill veta mera?

Vilken av författarna skall Du välja? Det handlar om vad Du är ute efter: Vill du lära dig grunderna inom retorikområdet eller har du behov av bra tips inför bröllopstalet/föreläsningen du skall hålla nästa vecka?

Här har jag nu nämnt 12 olika böcker i ett långt recensionspotpurri. Någon av dem borde tilltala Dig! Flera av titlarna finns även som ljudböcker – och Du känner säkert till att hjärnan påverkas olika av att läsa och av att lyssna? 

En tanke jag har: Undrar hur det här potpurriet skulle sett ut om redaktören matade in samtliga titlar i Chat GPT?

På uppdrag av DiabetologNytt

Marie Insulander

Leg. psykolog, specialist inom klinisk psykologi.

Leg. psykoterapeut och utbildad handledare

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt