Mer än hälften av Svenska Diabetesförbundets medlemmar har under det senaste året varit med om att ett eller flera av deras läkemedel inte finns på apoteket.

Drygt var tionde har råkat ut för att läkemedel varit slut och inte gått att beställa. För många påverkar det möjligheterna att sköta sin diabetes negativt.

Det visar nya siffror från Svenska Diabetesförbundet, som vill se ett tydligt nationellt ansvar för läkemedelsförsörjning och att grupper som läkemedel är avsedda för prioriteras vid brist.

– Den läkemedelsbrist som allt för många personer med diabetes drabbas av, påverkar den omfattande och komplexa egenvården negativt. Byte till mindre effektiva läkemedel riskerar att leda till fler komplikationer, som i sin tur orsakar lidande och skapar många onödiga kostnader. Regeringen behöver säkerställa en stabil och säker läkemedelsförsörjning i hela Sverige på både kort och lång sikt, säger Björn Ehlin, ordförande för Svenska Diabetesförbundet.

Resultaten bygger på enkätsvar från drygt 3 400 medlemmar i Svenska Diabetesförbundet. Totalt svarar 14 procent, att läkemedlet var helt slut (restnoterat) och apoteket inte kunde beställa det. Bland personer med diabetes typ 2 är det 18 procent som har drabbats av läkemedelsbristen i form av restnoteringar. Motsvarande andel bland personer med diabetes typ 1 var tio procent. För bägge grupper gäller, att runt fyra av tio av dessa därför har fått byta behandling eller läkemedel via en läkare.

– Byte av läkemedel eller behandling tar kostsam tid från både individen och vården. Läkare får ägna tid åt att förskriva nya läkemedel, och i vissa fall behövs även egenvårdsutbildning för att individen ska klara av att sköta en ny behandling. Även personer som inte behöver byta läkemedel kan drabbas då ordinarie årskontroller kan behöva skjutas upp för att prioritera de som behöver få andra läkemedel förskrivna, förklarar Björn Ehlin.

Bland personer med diabetes, som efter samråd med läkare, har fått byta läkemedel eller behandling så svarar 41 procent att det i någon, stor eller mycket stor utsträckning påverkar deras förmåga att sköta egenvården negativt. Flera vittnar om konsekvenser som ökade biverkningar, och tyvärr också mer instabila blodsockernivåer. Sistnämnda innebär större risk för komplikationer och följdsjukdomar, som står för de klart största kostnaderna inom diabetesvården. En studie från år 2020 visar att enbart komplikationer orsakade av typ 2-diabetes kostade vården 2,5 miljarder kronor.

– Det är oacceptabelt med en situation, där personer med diabetes kan vara hänvisade till att åka flera mil för att få exempelvis insulin. För många äldre och sköra är det inte ens en möjlighet, vilket i värsta fall kan leda till akuta tillstånd. Vi behöver även hitta lösningar där läkemedel godkända för specifika sjukdomstillstånd faktiskt prioriteras för personer som lever med dessa sjukdomar när de förskrivs, särskilt i ett läge med läkemedelsbrist, avslutar Björn Ehlin.

Ett underlag som redovisar resultaten från denna undersökning avseende tillgången till läkemedel för personer med diabetes, hittar du på Svenska Diabetesförbundet hemsida: Rapporter (diabetes.se)

https://www.diabetes.se/aktuellt/intressepolitiskt-arbete/rapporter/

Diabetes är inte en utan flera olika sjukdomar med olika orsaker. Den gemensamma nämnaren är att blodsockret är för högt. Över 500 000 personer har diabetes i Sverige idag, av dem har 85-90 procent typ 2-diabetes medan cirka 10 procent lever med typ 1-diabetes. Antalet som lever med sjukdomen förväntas öka framöver till följd av att fler får diabetes typ 2.

Svenska Diabetesförbundet är Sveriges största och bredaste diabetesorganisation med närmare 21 000 medlemmar och ett 100-tal lokal- och regionföreningar i hela landet. Våra medlemmar representerar alla typer av diabetes, i alla åldrar, samt dessa personers familjer och närstående som också påverkas av sjukdomen.  Svenska Diabetesförbundets  forskningsfond Diabetesfonden delar ut runt 25 miljoner kronor varje år till forskning kring alla typer och aspekter av diabetes och dess komplikationer- diabetes.se/diabetesfonden

Diabetes i Sverige Det beräknas finnas drygt 500 000 personer med diabetes i Sverige idag. Diabetes är en kronisk sjukdom som personen lever med från insjuknandet och under hela livet. Sjukdomen kräver kontinuerlig uppmärksamhet, kontroll samt löpande bedömning och analys av situationen genom avancerad egenvård. Samtidigt är risken stor att personer med diabetes över tid drabbas av allvarliga följdsjukdomar. Dagligen dör 5-6 personer i Sverige där diabetes är den underliggande dödsorsaken.

Press release Svenska Diabetesförbundet

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt