Professor och överläkare Jan Åman, Örebro, har avlidit efter en tids sjukdom i en ålder av 74 år. Han sörjs närmast av hustrun Gunilla och barnen Hanna, Mårten och Petter med familjer.

Jan studerade till läkare i sin hemstad Uppsala och flyttade till Örebro för AT-tjänstgöring efter avslutade studier. Han rekryterades tidigt till Barn- och ungdomskliniken i Örebro och fick ansvar för vården av barn och ungdomar med diabetes och andra endokrina sjukdomar.

Jan var hela yrkeslivet trogen Barn- och ungdomskliniken i Örebro, trots många erbjudanden om andra tjänster. Under hans långa yrkesliv skedde en påtaglig utveckling av barndiabetesvården och Jan ledde detta arbete i Örebro med stor entusiasm och tydlig vetenskaplig förankring. Vi hade Jan som klinisk mentor när vi började arbeta med barnendokrinologi och diabetes och han var en förebild för oss genom sin kloka, positiva, kunniga och lugna framtoning.

Parallellt med en omfattande klinisk verksamhet bedrev Jan betydande barndiabetologisk forskning och han disputerade 1989 vid Uppsala Universitet på en avhandling med titeln ”Hypoglycaemia in children and young adults with insulin-dependent diabetes mellitus”.  Jan fortsatte efter avlagd medicine doktorsexamen med klinisk forskning och blev en mycket uppskattad handledare till flera doktorander i Örebro. Vi hade även förmånen att ha Jan som handledare under vår forskarutbildning.

Jan var alltid tillgänglig, artig, påläst, intresserad och gav oss kloka synpunkter samt möjligheter att utveckla vår självständighet. Utöver forskning på det lokala planet hade Jan flera nationella och internationella samarbeten där bland annat den sk GH-rådsgruppen i Sverige och Hvidore study group baserad i Danmark kan nämnas.

Jan tog en självklar roll i nationella arbetsgrupper med ambitionen att utveckla och förbättra barndiabetesvården. Han deltog i arbetet med nationella vårdprogram och var under en period ordförande i Svensk Förening för Pediatrisk Endokrinologi och Diabetes samt barndiabetologisk representant i styrelsen för Svensk Förening för Diabetologi. 

Jan hade också ett pedagogiskt intresse och var under många år kursledare för den teambaserade Diabetes-I-Praktiken (DIP)-kursen, som var mycket uppskattad av deltagarna och starkt bidrog till kunskapsutvecklingen inom barndiabetesteamen i Sverige. 

Vi sörjer en god vän och förebild som barnläkare och forskare.

Maria Lodefalk och Stefan Särnblad

Vänner och kollegor från Barnkliniken, Örebro

Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt