Skriv ut
Kategori: Nyheter

Utdrag ur debattinlägg och press release

Vi har etablerade nationella riktlinjer som är tydliga. Det finns effektiva diabetesläkemedel, som inte är dyra. Fantastisk medicinteknik finns att tillgå och kunskapen om hur en bra egenvård kan stödjas är stor. Dessutom vet vi att komplikationer vid diabetes är väldigt kostsamt. Flera studier visar att de står för cirka 70 procent av kostnaderna inom diabetesvården.

- Ändå ser vi stora variationer i behandlingsresultat och därmed i människors livskvalitet.

Nationella riktlinjer finns för diabetesvården och i stort är de bra. Men långt ifrån alla med diabetes behandlas enligt riktlinjerna. Vi vet att alltför många bara får kostbehandling när de först får sin diagnos. I Stockholm är det så många som 30 procent, enligt Testmiljö Diabetes, Stockholm 2020. Detta trots att riktlinjerna säger att det omgående ska sättas in effektiv blodtrycks- och blodfettsbehandling med statiner och att man även ska ge intensiv blodglukossänkande behandling vid nyupptäckt typ 2-diabetes.

I en ny SBU-rapport från maj 2022 framkommer att det är en låg och ojämn förskrivning av nya diabetesläkemedel över landet, trots väldigt tydliga bevis på att de gör nytta.  

Diabetes är en sjukdom där det går att mäta för att se hur behandlingen fungerar. Både den som lever med sjukdomen och de som arbetar inom vården kan i dag ta del av data som ger stöd i hur behandlingen kan anpassas. Både i realtid men också tillbaka i tiden för att på så sätt kunna tolka och förstå avvikelser från önskade målvärden och därmed få stöd för att uppnå bättre behandlingsresultat. 

Praxis inom svensk hälso- och sjukvård är vård efter behov, vilket är både rimligt och lagreglerat. Men den nuvarande strategin tycks vara att vänta med behandling och förbyggande insatser tills komplikationerna gör att människor blir riktigt sjuka och det uppstår ett stort behov. Att först då sätta in insatser är inte rimligt och inte lagligt. I hälso- och sjukvårdslagen står det att hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa.

- Att inte stötta för att förhindra en negativ utveckling som orsakar stort lidande och höga kostnader är ovärdigt. 

Vi anser att vi måste kunna göra både och. Komplikationerna måste hanteras om det går så illa att de uppstår och vi måste sätta in adekvat behandling vid diagnosdebut. Det gäller både läkemedel och medicinteknik.

Förskrivningen av medicintekniska produkter regleras i regionerna på rekommendationer av medicintekniska produktrådet, MTP-rådet. Diabetesriktlinjerna förtydligar hur diabetes ska behandlas, men i den kliniska vardagen sker det inte. Skillnaderna är stora inom regionerna vilket är illa nog. 

Men tittar vi i Nationella diabetesregistret, NDR, så är skillnaderna enorma mellan den bästa och den sämsta regionen.

För att mäta hur behandlingen fungerar har Socialstyrelsen i de nationella riktlinjerna valt att sätta mål för långtidsblodsocker, HbA1c, som ska vara under 52.

Optimalt värde är ännu lägre, men överskrids målet finns det definitivt väldigt stora risker för ögon-, njur- och nervskador. Halland ligger i topp, där nås målet för nästan två av tre personer, medan det i Norrbotten inte nås av ens hälften.

- Borde inte alla regioner kunna klara det man klarar i Halland?

Trots att utvecklingen har varit fantastisk de senaste fem åren, när det gäller såväl nya läkemedel som medicintekniska produkter och analysmetoder

Så ser vi ingen avgörande skillnad i resultat för patienterna. Som dess företrädare gör det oss oerhört upprörda.

Vi förväntar oss:

Emma Henriksson, ordförande, Storstockholms diabetesförening

Thomas Magnusson, ordförande, Diabetes Sverige

Debatt och press release

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

Träffar: 544