Körförmåga vid synfältsbortfall - utredningsförslag med flera potentiella vinster
VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut

Runt 1000 personer förlorar varje år sitt körkort på grund av synfältsbortfall. Dagens system för undantag från de medicinska föreskrifterna påverkar många på individnivå negativt samtidigt som det orsakar kostsamma rättsprocesser.

Hösten 2021 fick VTI ett regeringsuppdrag att tillsammans med Trafikverket och Transportstyrelsen utreda förutsättningarna för att utveckla och validera tester av körförmåga för personer med synfältsbortfall. Rapporten som nu är offentliggjord ger förslag på förändringar som alla vinner på.

Jan Andersson, professor i människa – maskin – interaktion vid VTI Foto: Annika Johansson, VTI 

– Hanteringen utgår i dagsläget från medicinska föreskrifter och EU-direktiv snarare än om individen faktiskt kan köra bil, säger Jan Andersson, professor i människa – maskin – interaktion på VTI, som lett utredningen.

– Detta innebär självklart en stor frustration för personer som förlorar sitt körkort men som upplever att de har fortsatt körförmåga. Samtidigt bidrar det till att många inte söker för sina ögonbesvär av rädsla för att bli av med körkortet. Vi har alltså ett system som fäller individer som har förmåga samtidigt som vi riskerar att ha kvar olämpliga förare på vägarna.

Utredningen belyser förutsättningarna ur samhällsekonomiska, juridiska och praktiska perspektiv. Utredarna har också jämfört Sveriges hantering med andra länder i Europa och genomfört litteraturstudier. Samtliga länder i jämförelsen tillämpar krav eller rekommendationer om att ett praktiskt körprov ska vara en del i underlaget för bedömning av körförmågan.

I slutrapporten identifieras en rad förslag som, om de genomförs, skulle innebära vinster för både individen och säkerheten i trafiken samtidigt som det skulle möjliggöra en rättssäker och rättvis prövning samt vara lönsamt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Förslagen innebär ett antal vägval och förutsätter att de genomförs i kronologisk ordning. Första delen som VTI rekommenderar är en studie där individer med synfältsbortfall och normalseende individer genomgår både ett simulatorbaserat test och ett körprov på väg. Gällande rättsligt ramverk förhindrar Sverige från att genomföra detta idag.

Det innebär att det kommer att krävas juridiska förändringar för att möjliggöra de förslag rapporten lägger fram.

– Jag hoppas ju såklart att alla de positiva effekter som vi identifierat i utredningen gör att regeringen väljer att trycka på startknappen för ett fortsatt arbete. Alla aktörer och metoder som föreslås finns redan idag och behöver bara utvecklas i viss mån för att vi ska nå önskade resultat, avslutar Jan Andersson.

Sammanfattning VTI-rapport 1149 (pdf) 8 sidor

https://www.vti.se/download/18.1113f1801841889c59e4024/1667217236075/VTI%20rapport%201149%20sammanfattning%20regeringsuppdrag%20synfält.pdf

 

Regeringsuppdrag Synfält: Utredning om förutsättningar för undantag från de medicinska kraven för individer med synfältsbortfall (2022, Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA)

http://vti.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1707393&dswid=-7969

 

Press release

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

 

Regeringsuppdrag synfält: utredning om förutsättningar för undantag från de medicinska kraven för individer med synfältsbortfall

Andersson, Jan 

Andersson, Jeanette 

Nyberg, Jonna 

Swärdh, Jan-Erik 

Visa övriga samt affilieringar

2022 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)

Abstract [sv]

I regeringsuppdraget (I2021/ 02412) framgår att VTI, i samarbete med Trafikverket och Transportstyrelsen, ska utreda förutsättningarna för undantagshantering från de medicinska föreskrifterna med avseende på synfältsbortfall (B-körkort). Vidare ska tre aspekter beaktas: hur andra länder gör, konsekvenser för den enskilde samt samhällsekonomiska konsekvenser.

Slutrapporten påvisar att Sverige med gällande rättsligt ramverk inte kan genomföra de förslag som slutrapporten föreslår. Det innebär att det kommer att krävas juridiska förändringar. Givet att dessa förändringar genomförs och att ett nytt förfaringssätt nyttjas visar slutrapporten på att a) positiva effekter för den enskilde individen uppstår, b) samhällsekonomiska vinster uppstår och c) en rättssäker och rättvis prövning är möjlig. 

Slutrapporten redovisar dessutom hur ett urval av andra länder har hanterat handläggningen av individer med synfältsbortfall givet samma EU-direktiv som Sverige regleras av.

- Det framgår också av undersökningen att samtliga länder, som en förutsättning för undantag från de föreskrivna kraven avseende synfält, tillämpar krav eller rekommendationer om att ett praktiskt körprov ska utgöra del i underlaget för bedömning av körförmågan. 

Kunskapsläget med avseende på körförmågebedömningar för individer med synfältsbortfall redovisas och där framgår med tydlighet att perimetrin som Sverige utnyttjar som underlag för återkallelse av körkort inte kan predicera individers körförmåga. Perimetrin är dock viktig eftersom individer med synfältsbortfall som grupp kan vara olämpliga förare. Slutsatsen som forskningslitteraturen enstämmigt lyfter är att det behövs förarprov (på väg eller i en simulator) för att kunna genomföra en valid bedömning. 

Slutligen innehåller slutrapporten vilka problem (aktiviteter) som kvarstår för att skapa en lämplig och kvalitetssäkrad process. Dessutom presenteras den kronologiska ordning på aktiviteter som behöver genomföras. Kronologin krävs eftersom resultatet av lämplig metod och aktör påverkar det vidare arbetet med avseende på utformning av körprov och rättsligt ramverk. 

Slutrapportens slutsats är att Sverige har möjligheten att genomföra en förändring med avsevärda nyttor. Detta eftersom de valda aktörerna och de valda metoderna existerar idag och därför endast behöver utvecklas i viss mån för att säkerställa att individer med synfältsbortfall erbjuds en kvalitetssäkrad, rättssäker och rättvis process som dessutom bedöms vara samhällsekonomiskt lönsam.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor

Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2022. , s. 77

Serie

VTI rapport, ISSN 0347-6030 ; 1149

Nationell ämneskategori

Tillämpad psykologi 

Identifikatorer

URN: urn:nbn:se:vti:diva-19098OAI: oai:DiVA.org:vti-19098DiVA, id: diva2:1707393Tillgänglig från: 2022-10-31 Skapad: 2022-10-31 Senast uppdaterad: 2022-10-31Bibliografiskt granskad