Kraftig influensasäsong väntas i vinter

ANNA-SARA CARNAHAN, EPIDEMIOLOG PÅ FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN

Under pandemin lös influensan med sin frånvaro, men i år väntas viruset göra comeback – starkare än på flera år.

– Det har gått ett tag sedan vi hade en intensiv influensasäsong så nu är nog fler mottagliga, säger Anna-Sara Carnahan, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

Fakta

Vaccination mot influensan

• Den 8 november drar vaccinationen för årets influensa i gång.

• Personer i riskgrupp rekommenderas att vaccinera sig, och vaccinet är gratis för denna grupp i samtliga regioner. I riskgruppen ingår personer över 65 år, gravida och personer med vissa kroniska tillstånd eller sjukdomar så som hjärtsjukdomar, svårt astma eller kol.

• Ingår man inte i riskgruppen får man vänta till december med att vaccineras.

 

Influensasäsongen är på ingång och efter pandemiår, där influensan mer eller mindre uteblev som en följd av lockdowns och reserestriktioner, väntas nu årets influensa bli mer utbredd än vad den varit på flera år.

– Den första omikronvågen satte stopp för influensan, det har gått ett tag sedan vi hade en intensiv influensasäsong så nu är nog fler mottagliga och det kan bli en större smittspridning beroende på vilken influensasort som kommer, säger Anna-Sara Carnahan, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

Totalt finns det fyra olika influensavarianter och enligt epidemiologen brukar en influensasäsong vanligen bestå av en kombination av två eller tre olika virus.

– Med det är mycket som är okänt och influensan är känd för att överraska, säger Carnahan.

Smittas man med influensa kan man vara allt ifrån asymptomatisk till att man blir väldigt sjuk. Folkhälsomyndigheten uppmanar därför till att stanna hemma vid symptom för att inte riskera att sprida influensan vidare.

– En klassisk influensasjukdom är att man blir sjuk väldigt plötsligt och snabbt får feber, man ligger och skakar och får kanske luftvägssymptom som hosta. Men man behöver inte ha feber och känna att man är rejält dundersjuk, man kan ha lättare symptom också.

Under pandemin har vi lärt oss om försiktighetsåtgärder kring smittspridning, något som epidemiologen tror kan vara positivt när det kommer till spridningen av influensa, men andra faktorer tros i stället elda på spridningen.

– Visst har vi lärt oss och det kan hjälpa till att dämpa smittspridningen men å andra sidan har det gått ett tag sedan vi hade influensasäsong, så det är lite motstridiga krafter, säger hon.

Hon menar att det är viktigt att känna till att influensan kan komma att börja spridas i den utsträckning viruset spred sig innan pandemin bröt ut.

– Det är bra att folk är medvetna om att influensan kan vara tillbaka i år, vissa har kanske hört att influensan har försvunnit. I andra länder har man sett influensaepidemier under det senaste året och globalt sett är influensan tillbaka och sprids mer som det brukar.

Press release Folkhäsomyndigheten
_________
 

•  8 november börjar influensa vaccination i år för riskgruppe

 • För övriga från den 5 dec

Folkhälsomyndigheten

Vaccination mot influensa

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/vacciner-a-o/influensa/

Influensa är en virussjukdom som karaktäriseras av feber, hosta och ont i kroppen. Smittsamheten är mycket stor och vissa som smittas riskerar att bli allvarligt sjuka.

Sidan har uppdaterats inför säsongen 2022–2023 och uppdateras löpande.

Influensavirus förändras ständigt genom mutationer. Det finns också flera olika sorters influensa. Därför kan man drabbas av influensa många gånger under livet och det är också en anledning till att man måste vaccinera sig varje år för att få skydd.

Sjukdomsinformation om influensa

Sjukdomen covid-19 orsakas av ett annat virus än influensa.

Om viruset SARS-CoV-2 och sjukdomen covid-19

Vaccinationerna startar 8 november 2022 för personer i riskgrupp

De flesta regioner startar sina allmänna vaccinationskampanjer den 8 november 2022 (vecka 45). Vaccinationer på särskilda boenden kan börja tidigare. Se nedan för information om prioritering för vaccination under hösten 2022.

Vårdcentraler och hälsocentraler kan ge mer information om vaccinationsmottagningar och öppettider.

Prioritering för vaccination under hösten 2022

Det är särskilt viktigt under pågående pandemi att uppnå en hög vaccinationstäckning mot influensa bland personer i riskgrupp samt vård- och omsorgspersonal. 

Syftet är att skydda personer som riskerar allvarlig sjukdom på grund av influensainfektion.

Därför rekommenderar Folkhälsomyndigheten en prioritering under hösten enligt nedan. Implementeringen kan skilja sig något beroende på regionala förutsättningar. Tidsplanen för vaccinationerna:

  • Allmän influensavaccination av riskgrupper påbörjas 8 november 2022. Under fyra veckor erbjuds följande grupper vaccination mot influensa:
    • personer 65 år och äldre
    • medicinska riskgrupper under 65 år
    • hushållskontakter till personer med kraftigt nedsatt immunförsvar
    • vård- och omsorgspersonal.
  • Vaccinationer mot influensa på särskilda boenden (SÄBO) kan påbörjas tidigare än 8 november. På SÄBO rekommenderas vaccination med förstärkt influensavaccin.

Influensavaccindoser bör sparas för personer i medicinska riskgrupper som tillkommer under senare delen av influensasäsongen, till exempel på grund av nytillkommen medicinsk orsak eller graviditet.

Från 5 december 2022 (måndag vecka 49) och framåt kan övriga personer erbjudas vaccination mot influensa. B

eroende på utvecklingen kan planeringen behöva justeras.

Även privata aktörer uppmanas följa prioriteringar ovan.

Grupper som rekommenderas vaccination

De personer som har ökad risk att få allvarlig sjukdom eller avlida om de får influensa (se faktaruta nedan), bör vaccinera sig mot säsongsinfluensa varje år. Även vård- och omsorgspersonal som arbetar nära patienter och omsorgstagare med ökad risk för allvarlig influensa rekommenderas vaccination.

Grupper som rekommenderas årlig vaccination mot säsongsinfluensa:

  • personer över 65 års ålder
  • gravida efter graviditetsvecka 12 (läs mer på sidan om influensavaccination av gravida)
  • vuxna och barn från 6 månader med följande sjukdomar eller tillstånd:
    • kronisk hjärtsjukdom
    • kronisk lungsjukdom, såsom KOL och svår/instabil astma
    • andra tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft och sekretstagnation (till exempel extrem fetma, neuromuskulära sjukdomar eller flerfunktionshinder)
    • kronisk lever- eller njursvikt
    • diabetes mellitus typ 1 och 2
    • tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling (se nedan).
  • Hushållskontakter till personer med kraftigt nedsatt immunförsvar.
  • Personal inom vård och omsorg som arbetar nära patienter och omsorgstagare med ökad risk för allvarlig influensa, exempelvis på särskilda boenden och inom hemtjänst.

De medicinskt definierade riskgrupperna omfattar här barn och vuxna med kroniska sjukdomar och tillstånd med ökad risk för allvarlig influensa. Dessa grupper är mer eller mindre heterogena och i vissa fall kan behandlande läkare behöva göra en individuell bedömning av om vaccination ska erbjudas eller inte. B

ehandlande läkare kan också bedöma att vissa patienter utanför de ovan nämnda riskgrupperna ska rekommenderas vaccination mot influensa av individuella skäl.

Samtidig vaccination

Vaccination mot säsongsinfluensa går i de flesta fall att kombinera med en annan vaccination finns i texten nedan.

Kombination med vacciner mot covid-19

Standarddos influensavaccin och vaccin mot covid-19 (Comirnaty, Spikevax eller Nuvaxovid) kan ges till vuxna vid samma tillfälle. Vaccinerna ges då på olika injektionsställen, helst andra armen eller benet.

Även vuxna gravida kan erbjudas standarddos influensavaccin vid samma tillfälle som vaccin mot covid-19.

Vaccination med adjuvanterat influensavaccin och vaccination mot covid-19 med mRNA-vacciner (Comirnaty eller Spikevax) kan ges till vuxna vid samma tillfälle. Vaccination med det förstärkta influensavaccinet Fluad Tetra och det proteinbaserade covid-19-vaccinet Nuvaxovid separeras med minst 7 dagar.

För barn rekommenderas generellt att man separerar vaccination mot covid-19 från alla andra vaccinationer, inklusive influensavaccination, med minst 7 dagar. I enskilda fall kan det vara aktuellt med vaccination samtidigt med influensavaccin. Det får då avgöras av behandlande läkare.

Kombination med andra vacciner

Standarddos influensavaccin kan ges samtidigt med andra inaktiverade och levande försvagade vacciner. Se ovan om kombination med vacciner mot covid-19. Det finns begränsat med erfarenhet av att administrera det adjuvanterade influensavaccinet samtidigt som vaccination mot herpes zoster (förstärkt eller levande försvagat vaccin). Dessa kan därför med fördel separeras med några dagar.

Vacciner

De flesta influensavacciner innehåller proteiner från influensavirus som har odlats fram i befruktade hönsägg och sedan inaktiverats (avdödats). Virusproteinerna renas sedan fram. De injiceras i sådan mängd att de kan stimulera immunförsvaret att producera skyddande nivåer av antikroppar mot de virus som ingår i vaccinet. Äggbaserade vacciner mot säsongsinfluensa har getts till flera miljarder människor sedan vaccinerna började användas på 1940-talet och är fortsatt den mest använda vaccintypen mot influensa, såväl i Sverige som internationellt.

Olika typer av influensavacciner

För säsongen 2022-2023 är tre olika typer av influensavaccin upphandlade: Samtliga regioner har upphandlat inaktiverade vacciner som innehåller standarddos antigenmängd för de flesta personer som ska erbjudas vaccination. Ett förstärkt vaccin är också upphandlat, främst för personer boende på särskilda boenden för äldre. Vaccinet innehåller standarddos antigenmängd tillsammans med ett förstärkningsmedel – ett så kallat adjuvans. Adjuvans används för att förstärka immunsystemets svar på vaccinationen. Båda vaccinerna är äggbaserade. Det finns även ett vaccin som ges via nässprej och innehåller levande, försvagat virus tillgängligt för användning bland barn 2–17 år.

Andra typer av influensa vaccin är högdosvaccin, cell-baserat vaccin och rekombinerat vaccin. Dessa är inte tillgängliga 2022-2023.

Stammar som ingår i influensavaccinet

Världshälsoorganisationen, WHO, följer vilka influensavirus som cirkulerar i världen. Två gånger om året lämnar de en rekommendation om vilka virusvarianter som bör ingå i influensavaccinerna under kommande säsong på norra respektive södra halvklotet. Producenterna följer dessa rekommendationer.

Inför influensasäsongen 2022–2023 (på norra halvklotet) byttes vaccinstammarna för influensa A(H3N2) och influensa B/Victoria ut jämfört med säsongen innan.

WHO rekommenderar att nedanstående stammar ingår i influensavacciner för 2022–2023:

  • A/Victoria/2570/2019-likt virus (A(H1N1)pdm09)
  • A/Darwin/9/2021-likt virus (A(H3N2)
  • B/Austria/1359417/2021-likt virus (linjetyp B/Victoria)
  • B/Phuket/3073/2013-likt virus (linjetyp B/Yamagata).

För cellbaserade och rekombinanta vacciner rekommenderas att A/Wisconsin/588/2019-likt virus ingår som influensa A(H1N1)pdm09-stam.

Mer om rekommenderade vaccinstammar hos WHO: Recommended composition of influenza virus vaccines for use in the 2022-2023 northern hemisphere influenza season (who.int)

Tillgängliga vacciner

Varje region upphandlar inför varje säsong influensavacciner för vaccination av riskgrupper. Information om vad som är tillgängligt i respektive region kan man få från sin vårdcentral eller 1177 Vårdguiden. Vid privata vaccinatörer kan man komma att erbjudas vacciner från andra producenter än de som upphandlats av regionerna. Viktigt att veta är att alla producenter använder de vaccinstammar som WHO har rekommenderat inför säsongen och att alla marknadsförda vacciner uppfyller europeiska och svenska krav för effektivitet och säkerhet.

1177.se Vårdguiden

Mer om tillgängliga vacciner: Vaccin mot säsongsinfluensa 2020–2021 (lakemedelsverket.se)

Kostnad för vaccination

Alla regioner erbjuder i år gratis influensavaccination till personer i riskgrupper.

Statistik för influensavaccinationer

Hur stor andel av personer som är 65 år och äldre som väljer att vaccinera sig övervakas nationellt genom årlig insamling av regional vaccinationsstatistik från smittskyddsläkarna.

Statistik för influensavaccinationer

Skyddseffekt

Influensavaccination ger aldrig ett 100-procentigt skydd. De som insjuknar trots vaccination kan dock få lindrigare symtom och färre komplikationer. Skyddet mot insjuknande i influensa beror bland annat på hur väl vaccinet överensstämmer med den influensastam som ger infektionen, hur lång tid som gått sedan vaccinationen och vilken förmåga den vaccinerade har till ett bra immunsvar. Det brukar vara runt 60 procent mot att få en bekräftad influensainfektion.

Eftersom skyddet inte är 100 procentigt är det viktigt att personer i riskgrupp är uppmärksamma på influensasymtom även om de är vaccinerade och hör av sig till sjukvården i tidigt skede för ställningstagande till virushämmande behandling (antiviraler).

Biverkningar

Allvarliga reaktioner vid vaccination med vacciner mot säsongsinfluensa är mycket ovanliga. De injicerade vaccinerna kan orsaka rodnad, svullnad och ömhet på injektionsstället under några dagar. Vanliga eller mycket vanliga biverkningar från det levande försvagade vaccinet är rinnsnuva, nästäppa, minskad aptit, huvudvärk, svaghet, muskelvärk och feber. Förstärkta vacciner ger något mer lokala och systemiska reaktioner än de andra inaktiverade vaccinerna.

Frågor och svar om säkerhet och biverkningar

För att läsa mer om de tillgängliga vaccinerna mot säsongsinfluensa och dokumenterade biverkningar se Läkemedelsverkets webbplats eller sök på vaccinets namn i Fass-Allmänhet.

Läs mer

Press release Folkhälsomyndigheten

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

_________________________________