Ändrad syn på fetmakirurgi i nya riktlinjer om diabetes

När organisationerna EASD och ADA uppdaterar sina riktlinjer för behandling av hyperglykemi vid diabetes typ 2 läggs ännu mer fokus på livsstilsförändringar, medan delen om fetmakirurgi tonas ner.

– Det är ett omfattande och väldigt värdefullt dokument. Här finns ett bra helhetstänk kring blodsockersänkande behandlingar som absolut inte bara handlar om läkemedel.

- I stället ligger tonvikten på livsstilsintervention i form av hälsosam kost och fysisk aktivitet, säger Björn Eliasson som är överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. 

Bakom konsensusdokumentet står experter från det europeiska diabetessällskapet EASD och dess amerikanska motsvarighet ADA. Hyperglykemi betyder att blodsockernivån är onormalt hög.

Den senaste uppdateringen gjordes 2019. Mycket har hänt inom området under de tre åren som passerat, inte minst på läkemedelsfronten. 

I somras presenterades en första version av de nya riktlinjerna under den amerikanska diabeteskongressen ADA. Några synpunkter som framkom då var att dokumentet borde ha större fokus på viktnedgång och personcentrerad vård.

- Expertgruppen såg därför över riktlinjerna på nytt, och under EASD-kongressen i Stockholm presenteras den slutliga versionen. 

Här betonar man att patienten själv ska vara än mer involverad i sin diabetesvård, och få stöd och hjälp med att äta hälsosamt och vara fysiskt aktiv. 

Som önskat ligger mer tonvikt på viktnedgång i riktlinjerna. Att gå ner i vikt har länge setts som ett sätt att sänka HbA1c, långtidsblodsockret.

- Men det förbättrar även metabola funktioner och viktminskningar mellan 10 och 15 procent av kroppsvikten kan leda till remission. Det sistnämnda betyder att blodsockret ligger på normala nivåer i tre månader eller mer utan att patienten behandlas med läkemedel. 

– Det är positivt att övervikt och fetma verkligen lyfts fram i sammanhanget. I riktlinjerna rekommenderas GLP1-agonister som förstahandsval i läkemedelsväg till dessa patienter, vilket är helt rätt. Det är viktigt att börja med behandlingar som förutom att sänka blodsockret även påverkar vikten, säger Björn Eliasson. 

- På läkemedelsfronten får SGLT2-hämmare och GLP1-agonister en ännu mer framträdande roll. I dokumentet nämns även det senaste behandlingstillskottet på området i form av GIP/GLP1-agonisten tirzepatid. Dubbelpeptiden fick nyligen klartecken i Europa för behandling av typ 2 diabetes 

– Tirzepatid finns ännu inte på marknaden. Men mycket snart kommer läkemedlet bli ett viktigt tillskott för patienterna, säger Björn Eliasson. 

I den uppdaterade versionen tonar man till viss del ner fetmakirurgi som potentiell behandling.

- Kirurgin är endast ett alternativ för patienter som anses lämpliga för sådana ingrepp, understryker expertgruppen. De påpekar att fördelarna som rapporterats med fetmakirurgi främst kommer från studier som inte är randomiserade och där jämförelser gjorts med behandlingar som är mindre effektiva än dagens läkemedel.

– Det här är väldigt intressant.

- Dessa riktlinjer går därmed stick i stäv med svenska riktlinjer för vård av obesitas där fetmakirurgi får hög prioritet, säger Björn Eliasson.

Läs 

https://www.dagensmedicin.se/specialistomraden/allmanmedicin/nationella-riktlinjer-for-vard-av-fetma-pa-plats/

https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/riktlinjer-och-utvarderingar/obesitas/

Några av rekommendationerna ur dokumentet:

■ Fysisk aktivitet förbättrar glykemisk kontroll och ska vara en central komponent i behandlingen av diabetes typ 2.

■ Hälsosamma kostvanor, som är möjliga och varaktiga, rekommenderas som ett stöd för att nå uppsatta mål inom metabolism och vikt. 

■ De som tillhandahåller vård ska prioritera personcentrerad vård.

■ Metformin är fortsatt den behandling som rekommenderas i första linjen till nästan alla patienter med diabetes typ 2. 

■ Fetmakirurgi bör övervägas som ett behandlingsalternativ för vuxna med diabetes typ 2 och som anses vara lämpliga för ett sådant ingrepp.

• Deras BMI ska ligga på 40 eller mer.

• Kirurgi kan även vara ett alternativ för patienter med BMI mellan 35 och 39,9 om de inte uppnår varaktig viktminskning och förbättringar med andra behandlingsmetoder.

• Något lägre BMI-gränser gäller för patienter med asiatiskt ursprung.

■ Bland patienter med etablerad hjärt-kärlsjukdom bör en GLP1-agonist eller en SGLT2-hämmare med bevisad klinisk nytta användas för att minska risken för större kardiovaskulära händelser och hjärtsvikt samt för att förbättra njurfunktionen. 

■ Bland yngre patienter, under 40 år, med diabetes typ 2 kan man redan tidigt överväga kombinationsterapi. 

■ SGLT2-hämmare bör användas till patienter med hjärtsvikt.

De uppdaterade riktlinjerna publiceras i EASD:s tidskrift Diabetologia och ADA:s tidskrift Diabetes Care.  

https://diabetesjournals.org/care/article/doi/10.2337/dci22-0034/147671/Management-of-Hyperglycemia-in-Type-2-Diabetes

 

Text Maria Gustavsson www.dagensmedicin.se

Ovan är en press release från Göteborgs Universitet

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt