Kostutbildningen för läkare behöver reformeras

Det skulle vara av stort värde om läkarutbildningen innehöll mer prevention och näringslära, anser Gunnar Johansson, seniorprofessor i kostvetenskap. 

 

 

Foto: Getty Images


Det pågår för närvarande en diskussion i medierna, bland läkare och läkarstudenter, om hur läkare ger livsstilsråd – eller inte ger råd över huvud taget, speciellt kostråd. 

Det skulle vara av stort värde om läkarutbildningen innehöll mer prevention och näringslära samt att läkare bör samarbeta med nutritionskunnig personal, såsom dietister.

Behovet av att reformera kostutbildningen för läkare har uppmärksammats av läkare och läkarstudenter både i Sverige och utomlands, såsom av Stene och Akner i Läkartidningen 2022, och av Crowley och medförfattare i Lancet planet health 2019. 

Stene och Akner skriver: ”Såväl antalet föreläsningstimmar som antalet seminarietimmar under grundutbildningen varierade dock stort mellan universiteten (7–24 respektive 0–8 timmar)”. 

I Lancet-artikeln skriver författarna att läkare bör använda sig av närings- och kostråd för att hjälpa patienter att hantera livsstilsrelaterade kroniska sjukdomar. Problemet är att få har kompetensen som krävs. 

Bilden som ges i The Lancet är att läkarstudenter känner sig osäkra när det gäller näringslära och många är ovilliga att ge kostråd till sina patienter. En läkare i USA, Michael Greger, skrev i sin bok Konsten att inte dö, utgiven 2016:  

”Under min utbildning blev jag erbjuden otaliga middagar och attraktiva förmåner av olika läkemedelsrepresentanter, men jag blev aldrig uppringd av några grönsaksföretag ... Trots våra 21 timmar i näringslära var det ingen på läkarutbildningen som nämnde något om att kostförändringar kunde tillämpas för att behandla kroniska sjukdomar och än mindre att få deras förlopp att vända”.

• Dessa citat pekar på att läkare och läkarstudenter nu själva ser det som en brist att de har en otillräcklig undervisning i näringslära i sin utbildning.

• Läkare bör få en utökad, och speciellt en reformerad, utbildning om kostens betydelse för de stora folksjukdomarna, såsom hjärt-kärlsjukdomar, cancer och diabetes, eftersom de är kostrelaterade.

• Vetenskapen visar tydligt att rätt kostråd skulle kunna förbättra hälsan och förlänga ett friskt liv för tiotusentals personer i Sverige varje år. Det finns alltså en stor potential att avlasta sjukvården genom både primärprevention och sekundärprevention av de stora folksjukdomarna.

Gunnar Johansson, seniorprofessor i kostvetenskap

Debatt inlägg från Dagens medicin 25/8 www

Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt