Björn Ehlin, patientorganisationen Svenska diabetesförbundet, föreslår att det i alla regioner ska finnas diabetessamordnare som kan ge extra stöd till de delar av primärvården som fungerar minst bra.

Publicerad: 29 augusti 2022 Dagens Medicin

Det här är opinionsmaterial

Björn Ehlin, ordförande för Svenska diabetesförbundet.

 

Diabetes typ 2 Primärvård

I Sverige finns över 500 000 personer med diabetes, varav 90 procent har diabetes typ 2 som är en kronisk sjukdom. De går inte till primärvården för att bli botade utan för att få förbättrad livskvalitet och undvika allvarliga komplikationer. Med tidiga insatser, rätt behandling och ett löpande individfokuserat stöd från vården är detta fullt möjligt. 

I en ny medlemsundersökning från Svenska diabetesförbundet uppger likväl lite mer än hälften av personerna med diabetes typ 2 att deras livskvalitet påverkas negativt av sjukdomen. 3 482 personer med diabetes svarade på vår enkät.

Gruppen träffar oftast vården en till två gånger årligen, men alla årets övriga dagar behöver de bedriva egenvård. Att i det läget samtidigt behöva bekymra sig om huruvida vårdcentralens personal har tillräcklig diabeteskompetens är orimligt. 

Men så ser det allt för ofta ut i dag. Exempelvis när det gäller glukoskontroll skiljer sig behandlingsresultaten markant mellan olika primärvårdsenheter i landets tre största regioner 2021, enligt Nationella diabetesregistret. 

Andelen patienter som har en hyfsat god glykemisk kontroll (HbA1c <52), och därmed förebygger risker för att utveckla komplikationer och potentiell förtida död, varierar i Region Skåne mellan 82,7 procent i Bjärred och 45,2 i Rosengård. I Västra Götalandsregionen uppgår samma andelar till 61,7 procent i Mölndal och 48,3 i Hjällbo. Sigtuna har en andel på 66,7 procent, medan den i Rinkeby är 42,4 procent i Region Stockholm.  

Skillnaderna i dessa exempel är oacceptabla och visar på en mycket ojämlik vård för personer med diabetes typ 2. Satt på sin spets: Dra en lott – hoppas på vinst!

Personer med diabetes behöver – förutom rätt läkemedel och medicinteknik – utbildning och en väl fungerande relation med kompetent vårdpersonal, verktyg som krävs för att hantera en påfrestande kronisk sjukdom. I Svenska diabetesförbundets senaste diabetesenkät kan vi dock tyvärr se att dessa förutsättningar många gånger inte ges för personer som lever med diabetes typ 2: 

  • Fyra av tio uppger att diabetesvården fungerar dåligt eller mycket dåligt när det gäller att få utbildning och information avseende livsstilsråd om kost och motion med mera.
  • Tre av tio (27 procent) som har haft diabetes i två år eller mindre har under det senaste året inte fått utbildning i egenvård på sin vårdcentral.
  • 14 procent har inte fått träffa sin sjuksköterska under det senaste året.

Personer med diabetes vet hur livet ser ut för dem, med det sjukdomstillstånd som de lever med under dygnets alla timmar. Men utan stöd med egenvården finns det risk att kunskapen blir fragmentarisk eller att nya forskningsrön inte används. Hjälp kan även behövas för att få nya insikter, som gör att mer varaktiga behandlingsresultat kan uppnås.

Medvetna och delaktiga patienter mår bättre och kan använda vården mer effektivt utifrån sina personliga förutsättningar och livssituation. Den potentialen har svensk sjukvård inte råd att gå miste om – varken mänskligt eller ekonomiskt.

Vi uppmanar Sveriges regioner att ta hjälp av den kompetens som finns om att leva med diabetes inom Svenska diabetesförbundet och vi föreslår:

  • Att det i alla 21 regioner finns diabetessamordnare med mandat och möjlighet att bedriva kvalitetsarbete samt ge extra stöd till de delar av primärvården som fungerar sämst.
  • Att det skapas en roll som nationell samordnare för diabetesvården som får till uppgift att koordinera och kvalitetsutveckla det arbete som de regionala samordnarna bedriver.
  • Att det i alla regioner genomförs regelbundna utbildningar för personer som lever med diabetes, både för nydebuterade och för personer som önskar kunskapsuppdatering. Att det i alla regioner genomförs regelbundna och obligatoriska kompetensutvecklingsinsatser för primärvårdpersonal som i vardagen jobbar med personer med diabetes.
  • Att alla regioner ställer krav på primärvårdsenheterna att rapportera till Nationella diabetesregistret och använda kvalitetsregistret för att analysera sina resultat, samt ta fram åtgärdsplaner för att förbättra diabetesvården.

Björn Ehlin, ordförande för Svenska diabetesförbundet

Press  release

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt