220427

ATTD, onsdag, dag 1

Advanced Technologies and Treatments for Diabetes (ATTD) har nu öppnat sin 15e kongress. Mötet är ett hybridarrangemang med totalt över 4000 anmälda deltagare på plats och på digital länk från 97 olika länder. 

Jag befinner mig på plats i Barcelona och kommer att rapportera intryck från mötet. I dessa rapporter kommer jag garanterat att missa en hel del av det som händer, mötet innehåller flera parallella sessioner - men stegvis brukar en diskussion växa fram.

Glädjen är stor över att äntligen kunna träffas igen. Inramningen är bästa möjliga, ljumma vårvindar över ett soligt och grönt Barcelona. Från nöjesfältets karusell-åkare hörs förtjusta skrik och utanför konferenslokalen tränar skateboardåkare.

ATTD har sedan starten varit en hybrid mellan vetenskapligt möte, diskussionsklubb, marknadsplats och ett torg för möten mellan akademi, vård, personer med diabetes samt industri och försäljare av läkemedel och utrustning för behandling av diabetes. Här samlas man för att utifrån olika perspektiv utbyta erfarenheter och tankar. Men här gäller också att vara källkritisk. All information har en avsändare, inramning, vinkel och oftast ett syfte. ATTD som mötesform bejakar detta och ser de enorma framsteg som gjorts inom diabetesvården, inte minst under de senaste 15 åren.  

Pratik Choudry, UK, berättade om de erfarenheter som gjorts av digitala lösningar inom diabetesvården under covid-pandemin. För Choudry innebar pandemins lock-down att han huvudsakligen skötte diabetesmottagningen hemifrån. Choudrys konklusion var att om pandemin inträffat för fem år sedan hade diabetesvården blivit avsevärt sämre. Nu kunde Choudry, med publicerade CGM-data, visa att fler vuxna britter med typ 1 diabetes nått behandlingsmålen både avseende Time in Range och Time Below Range under lock-down än annars. Tankeväckande.

Choudry sammanfattade sina erfarenheter av den digitala vården med några viktiga förutsättningar, som att både behandlare och patient har stabil nätuppkoppling, att det som läkare är viktigt att ha minst dubbla dataskärmar. Choudry berättade, att han periodvis satt med fyra skärmar för att kunna hantera all info, inte minst alla olika system för uppladdning av glukosdata och alla bruksanvisningar för olika krånglande apparater som behövdes. Det är också viktigt att snabbt kunna logga in i en mängd olika datasystem för åtkomst av behandlingsdata. Det är också viktigt att kunna både garantera och skapa en trygg känsla av konfidentialitet för att patienten skall kunna utnyttja mötet, liksom att patienten befinner sig i en lugn och säker miljö för att kunna fokusera på mötet. Och så, förstås, respekt för att en del patienter hellre talar i vanlig telefon än via videolänk med kamera och att alla inte klarar av den digitala teknikens utmaningar. Det verkar som att många av de erfarenheter som gjorts under pandemin är likartade i olika länder.

Fernando Gomez-Feralta talade om hur CGM reducerat frekvensen av akuta diabeteshändelser såsom allvarliga hypoglykemier och ketoacidos och att detta, och inte bara reduktion av HbA1c, behöver vägas in i de hälsoekonomiska analyserna av systemen till olika patientgrupper.

I NICE guidelines har man nu 30 mars 2022 rekommenderat isCGM till patienter med basbolus insulinbehandlad T2DM och hypoglykemiproblematik eller andra samtidiga funktionshinder (inklusive kognitiva) som försvårar kapillär blodprovstagning. 

https://www.nice.org.uk/news/article/thousands-of-people-with-diabetes-set-to-benefit-from-real-time-information-after-updated-nice-recommendations

Från golvet ställdes frågan om det var rimligt att se på alla med T2DM som en homogen grupp och svaret var att det nog knappast är rimligt då graden av betacellssvikt kan vara olika samt att det bland båda patientgrupperna med T1DM och T2DM finns personer där korrektheten i diagnossättningen kan diskuteras.

Charles Thivolet från Frankrike berättade hur de på hans klinik byggt upp resurser för hantering av behandlingsdata (glukosdata och insulindata) för diabetesvården. Systemet möjliggjorde såväl distansbesök som telefonkontakter. Enheten arbetade som resurs för diabetesvården för patienter från tio års ålder och uppåt och var alltså knuten både till barndiabetesteamet och vuxendiabetesteamet. 

Mycket av Thivolets föredrag handlade om hur de hanterat de franska sjukvårdsadministrativa systemet som enligt honom är mycket uppbyggt kring sjukhusets slutenvård och inte alls anpassat till öppenvård. På direkt fråga om hur de hanterat GDPR svarade Thivolet, att alla data bara lagrades i en lokal databas i Frankrike och inte exporterades över Atlanten  och att det därmed inte varit något problem. Då sessionen var sponsrad av Glooko inflikade Glookos representant att europeiska data hos dem inte överförs transatlantiskt utan att alla data stannar i Europa.

Mark Clements, USA och Glooko, talade om hur data från Glooko skulle kunna användas för maskininlärning/AI för att skapa algoritmer som automatiskt identifierar personer som riskerar försämrad glykemisk kontroll. Clements skissade på möjligheter då insamling av många olika sorters data om personer med diabetes (utöver data om insulindosering och glukosvärden annat som tex geografisk position och fysisk aktivitet) skulle kunna identifiera mönster om dessa personer och tex skicka automatiserade meddelanden om påminnelse att äta eller mäta blodsocker om man befinner sig på en speciell plats som tex träningslokalen.

Clements medgav, att innehållet i denna ”realtidsnudging” måste anpassas till vad användaren tycker är tolerabelt (”palatable” var det engelska ord han använd). JITAI (Just In Time Active Intervention) var termen som användes för det jag skulle kunna kalla övervakning och automatiserat tjat. Från golvet ställdes den mycket berättigade frågan om detta var etiskt rimligt. Jag drar mig till minnes ett tidigare års ATTD då ett på marknaden verksamt företag pratade om sin strävan att skapa ett ekosystem som självmant höll reda på patientens glykemiska kontroll, beställde blodsockerstickor efter användarens konsumtion och bokade in patienten på av företaget drivet diabetesteam när ny förskrivning av blodsockerstickor behövdes. 

Dagen avslutades med konferensens formella invigning. Mötesvärdarna sedan 15 år tillbaka, Moshe Philipp och Tadej Battelino var synbart glada och stolta över att äntligen kunna öppna årets möte. Högtidstalade vid invigningen gjorde Stefano Del Preto från Pisa, Italien. Föreläsningen, med rubriken ”From discovery of insulin to the era of diabetes treatment” var en elegant sammanfattning om de förbättringar som gjorts under insulinbehandlings första århundrade. De snabba insulinerna har blivit allt snabbare och de långsamma allt långsammare. Utrustning för insulinadministration har blivit bättre och smartare, drömmen om att kunna ge automatiserad insulinbehandling utan subkutana nålar lever.

Del Preto lyfte fram vikten av bot och prevention för både typ 1 och typ 2 diabetes. Ett verktyg i denna process är ADA/EASDs gemensamma uttalande om precision medicine för att förbättra diagnostik av personer med diabetes och därmed möjlighet till individanpassad behandling. Enligt ADA/EASD skall detta vara en självklar del av vårdens yrkeskunnande inom några år.

Del Prato avrundade sitt anförande med att påminna om att än idag dör människor av brist på insulin, tex i Ukraina och andra krig. Peace, Prosperity och Progress var hans önskan.

Återkommer imorgon kväll med fortsatt rapport.

Frida Sundberg, överläkare, Barndiabetesteamet, Drottning Silvias Barnsjukhus, Göteborg

På uppdrag av DiabetologNytt

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt