Forxiga 10 mg ingår i högkostnadsskyddet med begränsning

Forxiga ingår i högkostnadsskyddet för ytterligare ett användningsområde; förutom behandling av typ 2-diabetes subventioneras Forxiga 10 mg nu även för behandling av hjärtsvikt.

Forxiga (dapagliflozin) finns i styrkorna 5 och 10 mg och ingår sedan tidigare i högkostnadsskyddet för behandling av diabetes med olika subventionsbegränsningar för respektive styrka. Forxiga godkändes den 3 november 2020 även för behandling av kronisk symtomgivande hjärtsvikt med nedsatt ejektionsfraktion. Ejektionsfraktion är ett mått på hjärtats pumpförmåga.

TLV bedömer att Forxiga 10 mg bör jämföras mot läkemedel inom en grupp som kallas mineralkortikoidreceptorantagonister (MRA) vid användning som tillägg till så kallad basbehandling. Basbehandling är den läkemedelsbehandling man i dag sätter in först hos patienter med hjärtsvikt med nedsatt ejektionsfraktion och består av en kombination av läkemedel inom klasserna RAAS-blockerare och betablockerare. Företaget har dock inte visat att Forxiga 10 mg har en rimlig kostnad vid tillägg till basbehandling.

Med tanke på gällande behandlingsrekommendationer bedömer TLV att Entresto är relevant jämförelsealternativ till Forxiga 10 mg vid användning som tillägg till basbehandling och MRA, eller som tillägg till basbehandling hos patienter där MRA inte är lämpligt. Enligt TLV är det rimligt att anta att Forxiga 10 mg och Entresto vid denna användning ger jämförbar minskning av risken att dö i hjärtkärlsjukdom eller läggas in på sjukhus på grund av förvärrad hjärtsvikt. TLV bedömer att behandling med Forxiga 10 mg är kostnadsbesparande jämfört med behandling med Entresto.

Forxiga 10 mg ingår därför från och med den 23 april 2021 i högkostnadsskyddet med följande begränsning.

Subventioneras endast vid:

• typ 2-diabetes som tillägg till behandling med metformin eller när metformin inte är lämpligt
• hjärtsvikt för patienter med symtomatisk hjärtsvikt med nedsatt ejektionsfraktion trots optimerad behandling med RAAS-blockad, betablockad och MRA, eller utan MRA när MRA inte är lämpligt.