Stora negativa effekter för diabetesvården till följd av pandemin – och nu behövs uppdateringar av behandlingsriktlinjerna

Hur påverkar coronapandemin diabetesvården, och hur når vi den jämlika vård som alla vill ha men tycks så svår att uppnå?

Det debatterades på seminariet ”Det nya normala – Diabetesvården under efter pandemin” som Nationella Diabetesteamet arrangerat i samverkan med Novo Nordisk.

Komplikationer ökar

Svenska Diabetesförbundets ordförande Thomas Löfvenius berättade att han från sina medlemmar märkt stora, negativa effekter av pandemin.

- Det är tider hos läkare och diabetessjuksköterskor som ställs in eller skjuts upp, och det innebär att förebyggande insatser inte kan sättas in i tid och man kan missa tidiga tecken på komplikationer såsom allvarliga hjärt- och kärlkomplikationer, skador på fötter, nerver, njurar och ögon. Det finns regioner som inte hunnit med exempelvis ögonundersökningar i tid och patienter har faktiskt blivit blinda, sa Thomas Löfvenius.

Magnus Löndahl, ordförande för Svensk Förening för Diabetologi, bekräftade det viktiga i att tidigt förebygga och förhindra komplikation och han eftersökte tydliga och enhetliga nationella riktlinjer för hela diabetesvården att följa.

- Jag känner oro för att arenan delas av så många myndigheter och även icke-myndigheter som styr diabetesvården på olika sätt i landet.

Jag skulle vilja se en total översyn och uppdatering av riktlinjerna för diabetesbehandling och att detta helhetsgrepp tas av Socialstyrelsen. Myndigheten måste lägga nivån och kommunicera en lägstanivå för vad vården ska erbjuda och därifrån belysa och granska diabetesvården regionalt, sa Magnus Löndahl.

Uppdatera riktlinjerna för diabetesbehandling

Flera debattörer krävde behandlingsriktlinjer från Socialstyrelsen som uppdateras snabbare, ger tydliga instruktioner och prioriteringar av åtgärder som ska sättas in. Och även att det sker en regelmässig utvärdering – hur följs riktlinjerna i det dagliga arbetet?

Stefan Jansson, ordförande för nationella arbetsgruppen för diabetes NAGD, vill skynda på arbetet med att uppdatera riktlinjerna. Den senaste uppdateringen gjordes oktober 2018.

- Nya behandlingar som till och med kan påverka dödligheten, ska inte undanhållas våra patienter. Detta har vi bett Socialstyrelsen att göra, myndigheten måste kliva fram och inte sitta och vänta, sa Stefan Jansson.

Mattias Fredricson, enhetschef på Socialstyrelsen, berättade att en utvärdering eventuellt kommer och att en arbetsgrupp i höst 2020 ska se om det finns behov av att uppdatera de nuvarande riktlinjerna eller om det behöver göras en helt ny översyn.

Landsbygden halkar efter

Frågan om den jämlika diabetesvården handlar mycket om skillnader mellan stad och landsbygd, menade Thomas Löfvenius från Diabetesförbundet. Landsbygdskommunerna har svårare att rekrytera kompetent personal, vilket ger en lägre kvalitet på vården, menade han.

Svaret på frågan om jämlik vård, handlar om en satsning på primärvården, menade Stefan Jansson.

- Alla andra länder har en mycket större andel som jobbar i primärvården än vad den svenska sjukvården har. Varför ska vi vara unika och inte satsa på primärvården? En välfungerande primärvård med kompetent och stabil personal, är en win-win för alla inblandade inklusive ekonomin, sa Stefan Jansson.

Press release Novo Nordisk


Nyhetsinfo

Se hela seminariet utan lösenord 60 minuter 

https://video.novonordisk.com/secret/65588614/5079f64054432672500be31a189d33cf

Det nya normala – diabetesvården under och efter pandemin