Recension av
Granskogsfolk – Hur naturen blev svenskarnas religion
David Thurfjell. Norstedt förlag 2020.
Pris inbunden: 199 kr. 274 sidor.
När fler svenskar är i psykisk obalans, vad gör vi då för att förbättra vårt mående? Förr fanns ofta en tröst i religionen men då vi nu är så sekulariserade kanske vi nordbor drar ut i skogen för att finna själens ro?
Ibland talas om att tjugo minuter ute i Naturen kan starta endorfinprocessen hos individen och i lindriga fall av depression då ersätta medicin. ”Grön rehab” finns på många ställen i Sverige, som en del i behandlingen av utmattade. Vi kan notera att nu i coronatider har fjällvandringar och andra naturaktiviteter fått nya deltagare.
Det är delvis detta David Thurfjell, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola, velat belysa med denna bok. 2015 utkom han med boken Det gudlösa folket; de postkristna svenskarna och religionen.
Där definierades människor utifrån vad deinte är/har – i denna bok ville författaren i stället beskriva vad vi ersatt religionen med. Den är en del av ett internationellt forskningsprojekt där även intervjuer gjorts av tre andra kollegor i Sverige, Danmark, Finland och Estland, sammantaget 275 intervjuer. Hur urvalet gjorts i de andra länderna beskrivs inte, men själv har han fångat upp sina ”offer” invid olika naturområden i närheten av Stockholm och Uppsala, men han säger att hans analyser även bygger på de andras intervjuer.
Thurfjell hade två teser han ville pröva – båda har fått revideras. Den ena handlade om att människor antingen är naturandliga eller kristna – men han fann i stället att några av de största naturmystikerna är bekännande kristna.
I boken har författaren bl.a. en genomgång av natursynens idéhistoria, att naturen i sig är besjälad. Denna idè fick ge vika vid de monoteistiska religionernas intåg. I en första förflyttning, vid kristendomens successiva införande, förlades det heliga från utomhus till inomhus (läs: kyrkor och andra helgedomar).
Den andra tesen handlar om uppfattningen att det nu skett en förflyttning av det heliga från inomhus tillbaka till utomhus – d.v.s. att människor numera upplever en andlighet ute i vildmarken. Här är svaret på tesen inte lika entydigt, beroende på individualismen. Vi har gått från en nyttoinriktad syn på naturen till en upplevelsebaserad. Nästan samtliga han talat med förnimmer att de får perspektiv på sitt liv ute i Naturen. Jaget suddas ut och man blir del av något större.
Många tar också upp naturens metaforiska kvaliteter. I terapier arbetar vi ibland tillsammans med patienten med just metaforen träd. Vilket träd skulle du vilja vara? Endast en person jag gjort denna övning med valde gran, f.ö.. Be denne rita ”sitt” träd. Notera: löv- eller barrträd? Finns där rötter, är det ett grönskande träd eller är det vinterkalt? Är det ett fruktträd? Vårdträd? Står trädet ensamt eller i en skog? Vindpinat och krokigt men som ändå lyckas hänga sig fast vid bergssprickan? Dessa teckningar ger ofta upphov till många fina dialoger.
Jag längtar hem, jag längtar var jag går
- men ej till människor!
Jag längtar marken,
Jag längtar stenarna där barn jag lekt
Verner von Heidenstam
Vers 4/26 ur Ensamhetens tankar
Författaren tar upp att den nordiska naturen varit och fortfarande är ”snäll”; här finns få giftiga djur eller växter, få vilddjur att rädas. Människor här har i alla tider dragit till skogs när vi hotats på olika sätt. Min Mamma brukade benämna skogen som ”fattigmans tröja” – granarna gav skydd mot kalla vindar. Skogens djur och dess bär och rötter kunde hålla svälten borta. Länge levde majoriteten av svenskarna också i och av eller åtminstone nära naturen och lärde känna dess väsen. Barndomens fria lekar där kunde komma att stå i ett förklarat ljus. Många av våra största svenska författare har skickligt vävt in naturskildringar som en del i sina berättelser.
Författaren har fint infogat några dikter, dock ej de jag valt att här presentera, och även tagit upp den betydelse den svenska psalmbokens lyrik har haft för att ge ord på svenskarnas idévärld kring naturen.
I skogen, på fjället, i skärgården och på de öppna ängarna får den naturtrygge kraft och ro. Annorlunda för den som vuxit upp i farliga omgivningar; hotande, antingen genom djuren, växterna eller kanske med rädsla för terrorister i bakhåll – många flyktingars erfarenhet. Vid PTSD-behandlingar arbetar man ofta med att patienten skall föreställa sig en ”Trygg Plats.” Det kan vara en verklig plats eller en uppdiktad. Jag har inte mött någon som valt en skog, däremot ofta ett naturscenario, men då med skydd åt ena hållet (en sandbank, t.ex.) och en flyktväg i andra riktningen, kanske ett öppet hav.
På stigar
går man aldrig
riktigt ensam.
Fötterna har sällskap
med alla steg
som
stigit
stigen fram.
Ingrid Sjöstrand
Thurfjell tar upp den Tystnad som vi nordbor ofta intar i förhållande till naturen; det kan handla om vördnad, att upplevelsen inte låter sig fångas i ord – men det kan också handla om avsaknad av användbara, ”rätta” ord, då många vill undvika religiösa benämningar. Kanske bidrar det till att många av de intervjuade föredrog att vara ensamma i sina skogsvandringar – och att de ändå kände en gemenskap med andra som gått där tidigare.
Det är en bok där Thurfjell på sina 274 sidor följt av 26 sidor noter samt 23 sidor redovisning av källor, går igenom arvet från hedendomen, det lutherska samhället, över-gången till en industrination, romantiseringen av naturen och allra sist då den djup-ekologiska vändningen med klimatperspektiv. Svenskens skogskärlek innebär tyvärr inte att vi är rädda om objektet för vår tillbedjan. Skogar skövlas och många djurarter försvinner. Han redovisar så mycket att inget blir riktigt på djupet, vilket kanske bidrar till att jag ibland blir uttråkad vid läsandet. Jag är också kritisk till att författaren utifrån ett så högst begränsat urval drar slutsatsen att naturen är svenskarnas nya religion.
Men svaret är närmast bejakande på de inledande frågorna i recensionen; Jo, det är i naturen många av oss slappnar av och hämtar kraft och ro.
Det är kanske inte det viktigaste i boken, utan medvetenheten om att skogen, som vi bär på i vårt inre, är något annat än den skog vi faktiskt vandrar i och det är den inre upp-levelsen som är avgörande. Just mitt hjärta klappar lite extra för min barndoms båda naturområden; de småländska skogarna med sina mjuka mossor och de skånska bölj-ande slätterna. Men allt handlar inte om en barndomens inprägling, det går också att utveckla kärlek till nya landskapsbilder. Jag var femtio år när jag började njuta av den bohuslänska arkipelagen och av fjällvärlden, båda med sina oändlighetsperspektiv.
Recension på uppdrag av red DiabetologNytt
Marie Insulander
Leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi
Leg. psykoterapeut och handledare
RESSMEDDELANDE - 10 NOVEMBER 2020 08:10
Ny studie: naturintresset har ökat under pandemin
Har vi varit ute mer i naturen under coronapandemin?
Det är frågan som två landskapsvetarstudenter på Högskolan Kristianstad ställde tidigare i höstas. I sitt examensarbete har de undersökt vilka naturvanor Kristianstad kommuns invånare har under pandemin genom en digital enkätundersökning. Nu har de svaren: var tredje person anser att de är ute mer i naturen under pandemin än tidigare.
Senaste tidens ökade nedskräpning i naturen är ett tecken på att naturintresset ökat i befolkningen. Andra, trevligare tecken, är att nationalparker och naturreservat rapporterat om betydligt fler besökare under pandemin. Nu bekräftas detta av två landskapsvetarstudenter som i sitt examensarbete ställde sig just den frågan: Är Kristianstadborna ute mer i naturen under coronapandemin? Sammanlagt har 1 023 personer svarat på enkäten.
– Jag tror att vi alla har ställt om vår vardag på något sätt under pandemin och att vi har skapat nya vanor. Sedan i våras har det även diskuterats om pandemin fött ett nytt naturintresse hos det svenska folket, säger Moa Vitestam, student på Landskapsvetarprogrammet vid Högskolan Kristianstad.
Resultatet visade att 30 procent av de svarande menar att deras naturvanor har förändrats under pandemin, och hela 85 procent anger att de är ute i naturen minst en gång i veckan. Ungefär 40 procent menar att deras förändrade vanor lett till mer tid i naturen och att vid dessa tillfällen söker de ofta upp nya områden och utövar nya aktiviteter. Många anser att naturen är det bästa platsen att umgås med vänner och familj under pandemin och 59 procent ser naturen som en säker plats, fri från oro och ett ställe att samla energi ifrån. Den populäraste utomhusaktiviteten är promenad. Samtidigt vittnar en del om att de nu undviker naturen på grund av trängsel och att folk inte håller avstånd.
– Vi tror att det är väldigt bra för människans hälsa att vistas mer i naturen, framför allt i en sådan situation vi befinner oss i just nu. Vad som är viktigt nu är att vi alla tar ansvar när vi är i naturen så att den inte får bestående skada av nedskräpning och våra förändrade naturvanor. En del av detta ansvar är att ha koll på allemansrätten så man vet vilka rättigheter och skyldigheter man har i naturen, säger Matilda Rask Olsson, student på Landskapsvetarprogrammet vid Högskolan Kristianstad.
Vidare visar studien att det är viktigt att ansvariga aktörer vidtar åtgärder för att göra det möjligt för naturintresset att kunna växa på ett hållbart sätt i framtiden.
Axplock ur studien
- 30% anser att deras naturvanor har förändrats
- 85% är ute i naturen minst en gång i veckan
- 40% besöker nya områden
- 59% ser naturen som en säker plats umgås i
- 47% besöker sitt absoluta närområde
Studie: Naturvanor under en pågående pandemi
https://www.hkr.se/contentassets/dc530bf089d845158c9bae72c765d3fa/naturvanor-under-pandemi.pdf
PRESSMEDDELANDE -
Neuroarkitekt Annika Brommesson har studerat trädgårdens betydelse för äldres välbefinnande:
–En trädgårdstäppa ger livet mening och sammanhang. Forskning visar att äldre människor rör sig mer, håller sig friskare och bevarar sina kognitiva förmågor långt upp i åren om de har tillgång till en trädgård utanför tröskeln, säger hon.
Trädgården kan vara ett litet paradis. Den ger både avkoppling, motion och livslust
Annika Brommesson förklarar att trädgården erbjuder både aktivitet och vila, inspiration och social gemenskap:
–I trädgården kan man sitta ner med sin kaffekopp och bara njuta, eller arbeta med plantering och sådd, vattning och rensning. Trädgården kan vara en plats för stilla kontemplation eller trevlig samvaro.
Hon förklarar att kontakten med naturen, att vistas utomhus i friska luften och att röra på sig i den takt man själv önskar gör att EEG ändras till vilomönster som stimulerar immunförsvaret. Dygnsrytmen normaliseras och sömnen blir bättre. Dessutom har det visat sig att hjärnans minnesfunktion mätbart förbättras när vi rör på oss. Vi lyssnar, lär och kommer ihåg bättre av det vi upplever under t ex en promenad. När vi sitter stilla tror hjärnan att vi vilar och sänker uppmärksamheten.
Lugn-och-ro-systemet aktiveras
Behagliga och lugna sinnesintryck, framför allt i naturmiljö, ökar utsöndringen av lugn-och-ro-hormonet Oxytocin i hjärnan. Det gör att hjärtat slår lugnare och att smärttröskeln höjs. Ångesten dämpas och man blir mer empatisk, sällskaplig och frimodig.
–När man stressar av ökar också näringsupptaget och kroppens läkning stimuleras, framhåller hon.
Meningsfulla sysslor
–Att så frön som blir plantor, att sätta lökar på hösten och se fram emot den kommande våren, att dela perenner och plantera nya, kompostera och gödsla ger sammanhang och mening. Naturen kan inte skyndas på och det ger ett lugn men också förväntan. Här kommer signalsubstansen dopamin in. Den gör så att vi känner oss uppiggade, förväntansfulla och vill ha mer, säger Annika Brommesson.
Sinnena stimuleras
Naturen växlar ständigt med årstider, solens gång, himlens färg och väder. En trädgård står inte still utan är dynamisk och bjuder på överraskningar. En vattenspegel kan locka fåglar och insekter, som kan vara både underhållande och besvärliga, blommor självsår sig och frodas eller bara vägrar att ta sig, ogräset måste hållas efter för att inte ta över.
–Trädgårdens skötsel och planering ger ständiga kognitiva utmaningar och stimulerar sinnena alla årstider. Ljus, färger och dofter växlar hela tiden och det gör oss alerta och ökar livsaptiten. Vi blir uppmärksamma på detaljer. Sammantaget ger det förutsättningar för ett längre och friskare liv.
Anpassad täppa för äldre
–Många äldre vill bo kvar i sina hus, men tycker att det blir tungt att sköta trädgården. För att trädgården ska bli till glädje behöver den anpassas. Man kan bygga enkla bänkar, höja upp odlingsbäddar, bygga trädäck och ta bort trösklar så att det blir lätt att ta sig ut och kapa ner häcken en bit så att kontakten med förbipasserande på gatan blir bättre, råder Annika Brommesson.
Gemenskap och identitet
Annika Brommesson poängterar vikten av en lagom insyn och utblick:
–Att kunna slå sig ned en stund i en naturmiljö och se vilka som närmar sig och passerar ger trygghetskänsla. Vi människor fungerar i stort sett likadant som när vi levde på savannen för tiotusentals år sedan. Människan är ursprungligen formad för att förstå och överleva i den vilda naturen. Därför trivs vi bäst när vi har kontroll och överblick.
Att vara synlig på sina egna villkor stärker självkänslan.
–Det handlar om identitet. ”Här är jag i min trädgård”, säger hon.
-Att dagligen uppleva och röra sig i naturen är hälsosamt för alla
Relaterade länkar
Trädgården höjer livskänslan och förlänger livet
Livet är inte alltid på topp. Alla går igenom perioder då man har så stressiga arbetsdagar att man knappt hinner notera vad det är för väder ute, då man har konflikter på jobbet eller i familjen som tär på livsglädjen, då man får bära ett stort ansvar för sjuka anhöriga eller själv är försvagad av sjukdom eller hög ålder.
Naturen läker
När man är sliten, ledsen och uppe i varv, eller trött och låg behöver man hitta ett skönt ställe där man bara får vara utomhus en liten stund. En trädgård, en park, en bit natur.
– Det räcker med tio minuter i en naturmiljö för att kroppens lugnochro-system ska gå igång och stressen kan släppa och två timmar i veckan för att behålla sin psykiska hälsa, säger Annika Brommesson, arkitekt med inriktning på neuroarkitektur.
Hon förklarar att naturen ger människor ett varierande och innehållsrikt liv och att en nära relation till trädgård och natur ger livet balans i en allt mer stressande värld.
Hon framhåller att naturen är viktig i alla åldrar:
– Barn behöver naturen för att leka, lära och utforska. Ungdomar hänger helst tillsammans på platser med vacker natur. En arbetsplats med inslag av natur ger harmoni och trivsel, motiverar samarbete och ökar kreativitet och prestation. En täppa utanför tröskeln till bostaden för de äldre ger stimulans som kan minska stress, öka välbefinnandet och till och med förlänga livet.
Det finns också omfattande forskning som visar att människor som vistas ute i naturen rör sig mer, har lättare att lära och läker fortare både fysiskt och mentalt.
Foto: Dagmar Forne
En trädgård utanför huset, eller en park i närheten av bostaden kan göra stor skillnad.
– Det ska vara lätt att ta sig ut. Helst utan att man ska behöva klä på sig en massa, säger Annika Brommesson.
Bättre socialt liv
Tillgänglighet är viktig i alla åldrar. För barnfamiljen blir livet enklare om det går att släppa ut barnen i trädgården, för den som jobbar långa dagar är det skönt att bara kunna ta ett varv i trädgården före eller efter jobbet, och för äldre och funktionshindrade kan en tillgänglig trädgård innebära att man kan vistas utomhus och få ett bättre socialt liv.
I en uppsats i miljöpsykologi ”Trädgård för livet – livet i trädgården” (Lunds universitet, 2012) belyser Annika Brommesson sambandet mellan genomtänkt design för äldre, psykisk och fysisk tillgänglighet och livskvalitet.
– Jag intervjuade flera äldre personer om vad deras trädgårdstäppor betyder för dem, och gjorde också förslag på hur trädgården kan utformas för att vara lättillgänglig, lättskött och omväxlande så att den stimulerar sinnena, säger hon.
Hon anser att samma principer bör gälla när man planerar och bygger också för barnfamiljer och personer i aktiva åldrar.
– Att köra ut en barnvagn eller ta sig ut med rullator blir lättare om det inte finns trösklar och trappor i vägen. En ung stark förälder kan förstås baxa ut barnvagnen, men varför göra det svårt?
Stanna upp och känn…
När man är mitt i livet kanske man inte medvetet tänker på besvärliga passager, eller funderar så mycket på sin närmaste omgivning. Jobbet tar fokus och energi och semestrar tillbringas på roligare ställen. Många väljer bort trädgård för att slippa ha så mycket att sköta.
Men Covid19 har snabbt förändrat hela bilden. Plötsligt har miljoner människor varit hänvisade till att jobba hemma eller helt enkelt varit instängda i sina hem.
–Social svält är livsfarlig för människor, säger Annika Brommesson, och tillägger att den som har tillgång till en trädgård har haft ett betydligt bättre läge.
Bland de detaljhandelsbranscher som gått riktigt bra under kvartal två och tre 2020 finns dagligvaruhandel, trädgårdshandel och bygghandel, enligt statistik från HUI Research.
– Just nu är kanske rätt tid att tänka framåt. De flesta av oss kommer att vilja bo kvar i våra hem när vi blir gamla. Det kan vara klokt att syna sin bostad och känna efter vad man kan göra för att den ska bli bekvämare, vackrare och mer stimulerande för sinnena. Kanske flytta för att skaffa sig en täppa, eller planera om den trädgård man har för att göra den härligare.
Trädgården har en identitetsskapande funktion
”Livskvalitet är att en sommardag ha möjlighet att sitta ute i sin trädgård känna vinden i håret, uppleva småprat ute, se fjärilar, tusenskönor, björkar, känna solvärmen mot huden eller stilla lyssna till fågelkvitter. Det är att hålla den fuktiga jorden i kupade händer och känna doften av gräs och rosor eller att en vacker vinterdag sitta inne och se ut över en snötäckt natur är att uppleva livet självt. ”. (Ur Trädgård för livet – livet i trädgården , A.Brommesson, M. Johansson, Lunds universitet, 2012)
Annika Brommesson framhåller att en anpassad trädgård bör påminna om den trädgård man haft som yngre. Det ska finnas en förtrogenhet med växter och utformning, man ska känna igen sig. Det är också viktigt att tänka på att trädgården kan få en starkare social och identitetsskapande funktion på äldre dagar:
– En trädgård som är vänd mot gatan, där man ser förbipasserande och syns när man sitter ute eller rensar rabatter har ett stort sällskapligt värde. Den inbjuder till samtal över staketet och visar vem man är, säger hon.
Foto:Annika Brommesson
Trädgårdsarbete är också en fysisk och kognitiv utmaning. Det kan behövas hjälp med tyngre moment, men det finns också lättare uppgifter och en glädje i att planera planteringar och styra hur rabatterna ska utformas.
–Att få hjälp med trädgården ger också en viktig social kontakt i det att man möts kring ett gemensamt intresse.
I sin studie har hon intervjuat tre äldre damer 81,83 och 89 år gamla om vad täppan betyder i deras liv. Samtliga är ensamstående, och alla tre bor i grupphusområden. Det är alltså en ganska tät miljö med måttlig biltrafik, där det rör sig många människor, och där man ser över till grannarna.
”Min trädgård är min vän. Jag känner varenda växt. När jag får hjälp här har vi så trevligt. Det skänker mening, inspiration och lust till mitt liv.Trädgården är faktiskt mitt liv. Här vill jag leva tills jag dör”. Kvinna, 89 år.
”Det är viktigt att ha utblick över trädgården inifrån huset. Det har stor betydelse för mig att se liv, rörelse på gatan och att ha kontakt med grannar. Utan eget hus och trädgård skulle det inte gå! Kvinna 81 år
”Det jag tycker är roligast och som lockar mest är det kreativa arbetet med trädgården. Att läsa trädgårdslitteratur, få idéer, planera, handla växter, få det planterat. Att sedan njuta av resultatet, kompositionen över tiden när allt fallit på plats är underbart. I morgon ska jag duka för gäster under körsbärsträdet. Det är livskvalitet! Det är livet!” Kvinna 83 år
Så ska trädgården vara
- Härlig att vara i, erbjuda något roligt att göra, lätt att nå– bekvämt att sitta, stå och gå, bekvämt att ta sig in, ut och runt, att se in och se ut, när man sitter, står, går eller ligger som man behagar och förmår – där ska finnas markbeläggning, sittmöbler, gångstigar, belysning, fönster, dörrar som underlättar.
- Trygg och skön – Grinden, dörren, muren, hörnan, planket, häcken, markisen, parasollen, pergolan, växthuset ger skydd för insyn, intrång, sol, vind och regn
- Sinnesrik och fascinerande – känslan av rymd, ljus, kontrast, växtlighetens uttryck, naturens skiftningar och djurliv, ljud, dofter, smak, beröring, naturens mystik.
- En variationsrik trädgård lockar att undersöka, förstå och förädla.
- Ögonfröjd i ögonhöjd – Personliga ting -som berättar om identitet, kultur, historia tecken på mänsklig närvaro och omsorg.
Trädgårdens platser
- Hänget vid grinden – Den halvprivata platsen mellan gatan och trädgården för en tillfällig pratstund
- Lockbetet – Blomsterbädden synlig från gatan och grinden – personlig, minnesrik, varierande, och rikligt sammansatt
- Vistet med utsikt – Plats för utsikt och avskildhet – att se men inte synas, den skyddade bänken mot väggen eller en vacker plats för kontemplation
- Trädgårdens hjärta – den privata insynsskyddade umgängesplatsen nära köket, erbjuder trädgårdens bästa
- Köksträdgården – doftande kryddor utanför köksdörren i en upphöjd och lättarbetad rabatt.
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt