Skriv ut
Kategori: Nyheter
Stressrelaterad psykisk ohälsa
 

Psykiatriska diagnoser leder till längre sjukskrivningar än de flesta andra sjukdomar och sjukfallslängden relaterad till psykisk ohälsa har ökat över tid.

Den stressrelaterade psykiska ohälsan står för en allt större del av sjukskrivningarna i psykiatrisk diagnos, till exempel utmattningssyndrom, vilket ofta innebär halvårslånga sjukskrivningar.

Dessutom drabbas yngre kvinnor oftare än andra, och vissa yrkesgrupper, både bland hög- och lågutbildade, löper högre risk att drabbas av psykisk ohälsa – det visar en ny rapport från Försäkringskassan.

Stressrelaterad psykisk ohälsa: 41 procent högre risk för kvinnor

Sjukfall relaterade till psykisk ohälsa har sedan 1990-talet utgjort en betydande del av alla pågående sjukfall, och utgjorde första kvartalet 2020 41,3 procent av alla pågående sjukfall.

I Försäkringskassans nya socialförsäkringsrapport ”Sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser” undersöks psykisk ohälsa i Sveriges arbetande befolkning i åldrarna 20-69 år.

– Vi ser att psykiatriska diagnoser leder till längre sjukskrivningar än de flesta andra sjuk­domar och att sjukfallslängden relaterad till psykisk ohälsa har ökat över tid.

Det är framförallt den ökade förekomsten av utmattningssyndrom som gör att sjukfallen för psykiatriska diagnoser blir längre, då dessa sjukfall ofta löper över ett halvår eller mer. Det kan jämföras med akuta stressreaktioner som också är vanliga, men som endast varar runt en månad, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan och författare till rapporten.

Yngre kvinnor drabbas oftare

Kvinnor är oftare sjukskrivna än män – och det gäller i ännu högre grad sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa. Generellt sett löper kvinnor 25 procent högre risk än män att påbörja ett sjukfall. För sjuk­fall med psykiatrisk diagnos är motsvarande siffra 31 procent och för stress­relaterad psykisk ohälsa är skillnaden ännu större: det är 41 procent högre risk att kvinnor drabbas än män.

Risken att bli sjukskriven stiger efter 50-års­åldern, för att sedan avta i åldrarna över 60 år. Men för psykiatriska diagnoser är risken 10 till 15 procent högre att drabbas i åldrarna 25–39 år för både kvinnor och män än i ålders­gruppen 45–49 år. Stressrelaterad psykisk ohälsa är vanligast förekommande i åldersspannet 30–39 år.

– Familjesituation påverkar den psykiska ohälsan och till exempel är stress­relaterad psykisk ohälsa i form av utmattningssyndrom vanligare då man har barn i förskole- och lågstadieåldern, tre till åtta år. Det har att göra med balansen mellan arbete och familjeliv: om man både arbetar och tar stort ansvar för familjen – det vi kallar dubbelarbete – så ökar det risken för stressrelaterad psykisk ohälsa. Något som gäller både män och kvinnor, men som drabbar fler kvinnor än män, säger Ulrik Lidwall.

Drabbar både hög- och lågutbildade

Psykisk ohälsa är vanligare inom vissa branscher och inom vissa yrken. Att så kallade kontaktyrken, främst inom vård- och omsorg, är överrepresenterade är känt sedan tidigare, men även inom djurhälsa och djurvård, apoteksbranschen samt bevakning och säkerhet är risken att drabbas av psykisk ohälsa högre än vanligt.

– Vi ser också att fler mycket kvalificerade yrken som vi inte tidigare sett i detta sammanhang är överrepresenterade i statistiken, till exempel specialistläkare, arkitekter, veterinärer och apotekare, säger Ulrik Lidwall.

Studien handlar om åren 2018-19, innan Coronapandemin drabbade Sverige.

Rapportens viktigaste fynd: 

* Psykiatriska diagnoser leder till längre sjukskrivningar än de flesta andra sjuk­domar och sjukfallslängden har ökat över tid. Stressrelaterad psykisk ohälsa (diagnoskod F43) innebär generellt kortare sjukfall jämfört med de mer ovanliga psykiska sjukdomarna. 

* Inom den stressrelaterade psykiska ohälsa har dock ”utmattningssyndrom” ofta halvårslånga sjukfall jämfört med ”akuta stressreaktioner” som varar drygt en månad. Den ökade förekoms­ten av utmattningssyndrom kan vara en viktig orsak till ökad sjukfallslängd för psykiatriska diagnoser.

* Kvinnor löper generellt 25 procents högre risk än män att påbörja ett sjukfall. För sjuk­fall med psykiatrisk diagnos är risken 31 procent högre för kvinnor jämfört med män och ännu högre för stress­relaterad psykisk ohälsa, 41 procent.

* Stress­relaterad psykisk ohälsa i form av utmattningssyndrom är vanligare bland individer med barn i förskole- och lågstadieåldern 3 till 8 år. Sjukfrånvaron i psykiatriska diagnoser är generellt högre bland dem med stora familjer, med 4 eller fler barn.

* Sjukfrånvaron är generellt högre inom bygg, transport, offentlig förvaltning, utbildning samt vård och omsorg. Den psykiska ohälsan är dock störst inom vård- och omsorg, djurhälsa-djurvård, apoteksbranschen och bevakning-säkerhet. 

* Risken för sjukskrivning stiger efter 50-års­åldern för att sedan avta i åldrarna över 60 år bland dem som fortfarande arbetar. För psykiatriska diagnoser är mönstret istället att risken är 10 till 15 procent högre i åldrarna 25–39 år för både kvinnor och män än i ålders­gruppen 45–49 år.

Press release Försäkringskassan

Komentar:

I Försäkrings-kassans senaste analys över sjukfrånvaron går det att detaljstudera läkargruppen på ett annat vis än tidigare – och därmed jämföra specialistläkare, AT-läkare, ST-läkare och övriga läkare. 

Specialistläkarna har högst sjukfrånvaro bland de olika läkarkategorierna. Specialistläkare har cirka 15 procents högre risk än genomsnittet att drabbas av ett långt sjukfall (över 14 dagar) med en psykiatrisk diagnos, och utmattningssyndrom är en stor del av problematiken enligt rapporten. Den relativa risken för sjukfall (alla diagnoser) för specialistläkare är 1,07 och för ST-läkare 1,03. För AT-läkare är det 0,87 och för övriga läkare 0,96.

Specialistläkarna är en yrkesgrupp som tidigare inte utmärkt sig i statistiken. Något som Försäkringskassan beskriver som oroande ur ett välfärdsperspektiv. I rapporten pekas problematiska organisatoriska och sociala arbetsförhållanden ut som en möjlig anledning. 

På kort sikt finns det en möjlighet att högre utbildning och chefspositioner kan skydda yrkesgrupper inom branscher som genomgått förändringar som påverkat arbetsmiljön negativt. Men på längre sikt – om arbetsmiljöproblemen kvarstår – kommer även de högutbildade grupperna och cheferna att få problem, konstaterar Försäkringskassan och tillägger att problemen inom vård och omsorg har varit uppenbara ända sedan 1990-talet.

För sjukfall överhuvudtaget löper kvinnor en 25 procent högre risk än män att drabbas. För sjukfall i någon form av psykiatrisk diagnos är risken 31 procent högre för kvinnor, och risken att bli sjukskriven på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa är 41 procent högre. Något som enligt rapportförfattaren sannolikt beror på en kombination om att kvinnor oftare tar ett större ansvar för barn och familj samtidigt som de oftare arbetar inom branscher med ansträngda arbetsförhållanden, som skola, vård och omsorg.

Bland läkare syns också en tydlig skillnad beroende på kön. För kvinnliga ST-läkare är risken för sjukfrånvaro (i alla diagnoser) 45 procent högre än för manliga ST-läkare. För kvinnliga specialistläkare är risken att drabbas av sjukfall i psykiatriska diagnoser 57 procent högre jämfört med manliga specialistläkare.

 

Sjukskrivningslängden för psykiatriska diagnoser har dessutom ökat markant 

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

 
Träffar: 1492