Typ 1 diabetes dubbelt så vanligt om 20 år
Ökningen av antalet barn som insjuknar i typ 1 diabetes fortsätter. Forskare som analyserat data från 22 europeiska länder under de senaste 25 åren konstaterar att den årliga ökningen ligger på drygt tre procent. Forskarna undersökte också det cykliska mönster som uppträder i vissa länder, det vill säga att ökningen är större under återkommande perioder som vara i fyra till sex år.
Undersökningen bygger på data från EURODIAB-registret mellan åren 1989 och 2013. I den nu aktuella rapporten ingår 84 000 barn i åldrarna 0 till 14 år.
- Den stadiga ökningen av insjuknande barn reser krav på ännu större förbättringar från sjukvårdsmyndigheter och sjukvården, manar forskarna i den vetenskapliga tidskriften Diabetologia. Uträkningarna visar även på en fördubbling av antalet insjuknanden de kommande 20 åren. - Och vi måste förbereda oss på att allt fler insjuknar, säger Chris Patterson på Centre for Public Health, Queen's University Belfast, Storbritannien.
- Bättre tekniker för att ta insulin hjälper till att bättre kontrollera blodsockret och på så sätt minska diabeteskomplikationer. Men då krävs det engagerad sjukvårdspersonal för att utbilda, träna och motivera dessa barn så att det får bästa möjliga resultat, säger han i en intervju med Medical News.
Avstannande i högriskländer
Ökningen av antalet insjunkade barn är stadig men i länder där typ 1 diabetes sedan länge är ovanligt högt, exempelvis Sverige, Finland och Norge, verkar ökningen ha avstannat.
I en utblick utanför Europa konstaterar författarna att till exempel i Zhejiang-provinsen i Kina, som tidigare haft få fall av typ 1 diabetes hos barn, skedde mellan åren 2007-2013 en mycket snabb årlig ökning på tolv procent. Av de 26 centra som har rapporterat in siffror till EURODIAB var det enbart två enheter som inte hade haft någon ökning. Den största årliga ökningen stod Polen för, 6,6 procent. Trots skillnader mellan olika centra blir den totala årliga ökningen av typ 1 diabetes 3,4 procent.
Vanligare bland pojkar Kartläggningen visar också att antalet insjuknade fram till barnent är nio år är likadan för flickor som för pojkar men att den är högre för pojkar i åldrarna 10 till 14 år, 3,3 procent jämfört med flickornas 2,6 procent.
Från fyra av de deltagande centra rapporterades en statistiskt säkerställd topp i insjuknande runt åt 2012.
”Vi har inget riktigt bra svar på varför det vissa år är så mycket vanligare.” skriver forskarna.
För Sveriges del har antalet insjuknanden stadigt ökat i 15 år med undantag av åren 2005 till 2007 då ökningen stannade av. Både Finland (som har den högsta incidensen andelen typ 1 diabetes i världen) och Norge har rapporterat att ökningen har stannat av. I studien deltog för Sveriges del enbart patienter från Stockholms läns landsting och forskarna konstaterar att de med det underlaget inte kunde bekräfta en liknande minskning som Finland och Norge.
Ett epidemiskt cykliskt mönster
I den följande diskussionen tar forskargruppen upp frågan om typ 1 diabets och det registrerade cykliska förloppet med en ökning i insjuknande vart fjärde till sjätte år, ”ett epidemiskt cykliskt mönster”. Frågan är obesvarad men viktig då svaret kan ge en ledtråd till varför typ 1 diabetes bryter ut hos genetiskt benägna barn.
”Någon klar logisk grund har ännu inte förslagits. Klimatfaktorer, virusinfektioner eller andra omgivningsfaktorer har diskuterats vilka skulle kunna förklara det cykliska mönstret. Eftersom autoimmunitet och den gradvisa undergången av betaceller ofta startar långt före diagnos skulle periodiciteten kunna vara ett tecken någon infektionssjukdom som accelerar insjuknandet snarare än att den startar sjukdomsprocessen. Regelbundna cykliska förlopp för infektionssjukdomar är väl kända.” skriver forskarna.
Tord Ajanki www.diabetesportalen.se
Publiceras med tillstånd av förf och www
Länk till artikeln i sin helhet i tidskriften Diabetologia med pdf i fulltext utan lösenrd
https://link.springer.com/article/10.1007/s00125-018-4763-3
Trends and cyclical variation in the incidence of childhood type 1 diabetes in 26 European centres in the 25 year period 1989–2013: a multicentre prospective registration study
Abstract
Aims/hypothesis
Against a background of a near-universally increasing incidence of childhood type 1 diabetes, recent reports from some countries suggest a slowing in this increase. Occasional reports also describe cyclical variations in incidence, with periodicities of between 4 and 6 years.
Methods
Age/sex-standardised incidence rates for the 0- to 14-year-old age group are reported for 26 European centres (representing 22 countries) that have registered newly diagnosed individuals in geographically defined regions for up to 25 years during the period 1989–2013. Poisson regression was used to estimate rates of increase and test for cyclical patterns. Joinpoint regression software was used to fit segmented log-linear relationships to incidence trends.
Results
Significant increases in incidence were noted in all but two small centres, with a maximum rate of increase of 6.6% per annum in a Polish centre. Several centres in high-incidence countries showed reducing rates of increase in more recent years. Despite this, a pooled analysis across all centres revealed a 3.4% (95% CI 2.8%, 3.9%) per annum increase in incidence rate, although there was some suggestion of a reduced rate of increase in the 2004–2008 period. Rates of increase were similar in boys and girls in the 0- to 4-year-old age group (3.7% and 3.7% per annum, respectively) and in the 5- to 9-year-old age group (3.4% and 3.7% per annum, respectively), but were higher in boys than girls in the 10- to 14-year-old age group (3.3% and 2.6% per annum, respectively). Significant 4 year periodicity was detected in four centres, with three centres showing that the most recent peak in fitted rates occurred in 2012.
Conclusions/interpretation
Despite reductions in the rate of increase in some high-risk countries, the pooled estimate across centres continues to show a 3.4% increase per annum in incidence rate, suggesting a doubling in incidence rate within approximately 20 years in Europe. Although four centres showed support for a cyclical pattern of incidence with a 4 year periodicity, no plausible explanation for this can be given.
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt