Har primärvården kompetens för patienter med T2DM?
På ett seminarium i Almedalen arrangerat av Nationella diabetesteamet med rubriken ”Klarar primärvården att ta emot nya patientgrupper – hur ska kompetensen garanteras?” medverkade SFAM:s ordförande Hanna Åsberg.
Förre socialministern Göran Hägglund (KD) inledde seminariet med att ställa frågan hur förskjutningen från sjukhus till primärvård kommer att fungera i praktiken och vad som behöver göras.
Agneta Lindberg, specialistsjuksköterska och ordförande för Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård, inledde med att det finns ungefär 380 000 personer med typ 2 diabetes. Av dessa behandlas cirka 12 000 på sjukhuskliniker. Hon menade att det krävs en enorm kompetens för att ta hand om dessa patienter och den besitter sjukhusen. Kanske är primärvården som den ser ut idag inte rustad för att ta emot dessa patienter. Dessutom tillkommer en ökad kostnad för primärvården.
Ordförande för Svensk förening för Diabetologi David Nathanson, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, var inne på samma spår. Han menade på att det är en stor risk att skyffla bort alla typ 2 diabetiker från sjukhusen.
”Det krävs en enorm kompetens för att ta hand om dessa patienter.”
Från Västra Götalandsregionen medverkade Tobias Nilsson, chefsstrateg, och Jonas Andersson (L), regionråd och ordförande för hälso och sjukvårdsstyrelsen. Båda menade att ett närmare samarbete mellan klinik och primärvård är det viktigaste. Den kompetens som kliniken har måste användas till att stötta primärvården.
Nya riktlinjerna
– Det är svårt att implementera riktlinjer i primärvården då alla studier görs på kliniker och är anpassade efter de resurser som finns där. Komplikationerna kommer senare i sjukdomen. Mycket kan göras för att förhindra eller åtminstone fördröja detta. De resurserna tror jag inte primärvården har idag.
I Nationella diabetesteamet ingår Diabetesförbundet, Svensk Förening för Diabetologi, Barnläkarföreningen, Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård samt Dietisternas riksförbund.
Dessutom kommer primärvården inte att klara av de höga kostnader detta skulle innebära, säger Mats Eriksson, professor och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.
– Som ordförande för SFAM ser jag stora utmaningar med den omställning som nu ska ske. Nya läkemedel används på vårdcentralerna och vi har kompetens för att använda dem. För de mest komplicerade patienterna behövs det en större kompetens och ett närmare samarbete med sjukhusklinikerna, framför allt på hur man ska inrikta behandlingen. Primärvården har en stor fördel som gagnar diabetespatienterna och det är att vi är generalister. Det måste bli mindre stuprörstänk och vi måste öka alla kontaktytor mellan specialistvården och primärvården, säger Hanna Åsberg.
Tobias Nilsson menade att vårdens uppgift är att följa upp vad som fungerar för patienten. Sedan måste tjänstemän och politiker hantera kostnaderna.
– Det mest oroväckande är att patienterna inte når målvärdena. Hur stöttar vi och hur ser vi till att de når målvärdena?
Socialstyrelsen gjorde 2017 en översyn av de Nationella riktlinjerna för diabetesvård. De nya riktlinjerna har beskrivits som ett ”paradigmskifte” – det största som hänt inom området på 15 år. Riktlinjerna fokuserar på att förebygga hjärtkärlsjukdom och inte främst blodsockerreglering. Cirka 90 procent av typ 2-diabetikerna behandlas i primärvården.
Läs mer: Peter M Nilsson och Stig Attvall. Nya riktlinjer inför 2018 för behandling av typ 2 diabetes från Socialstyrelsen och Läkemedelsverket. Ett paradigm-skifte står för dörren! Dagens diabetes 17.12.2017.
Hur höjer vi deras livskvalitet? Vi måste titta på andra mått än det man gör idag, säger Jonas Andersson.
– Jag vill slå ett slag för diabetesdagvård hos specialistvården. Den är en kompetens som måste få finnas kvar, säger David Nathanson.
AnnaLena Hogerud berättade om att man i Skåne har ett metabolt centrum, en sorts specialistvård inom primärvården. I Skåne finns diabetescertifierade vårdcentraler, berättade Agneta Lindberg.
För låga ambitioner?
– I Sverige är användning av insulin ett kvalitetsmått, vilket är väldigt omodernt. I USA är inte HbA1c det primära måttet. I stället tittar man på vilka som få de nya välstuderade läkemedlen – det är ett kvalitetsmått. Användningen av nya och bra läkemedlen är för låg, säger Mats Eriksson. Typ 2 diabetes är en multifaktoriell sjukdom och patienterna behöver en multifaktoriell behandling. 67 % av patienterna på hjärtkärlkliniken har diabetes.
Annika Eliasson
Kommunikationskonsult, pressansvarig för seminariet
RMP Media
Från Tidskriften Allmänmedicin nr 3 2018
Publiceras med tillstyånd av tidskriften
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt