Skriv ut
Kategori: Nyheter
Pressmeddelande från SOM-institutet vid Göteborgs universitet 2017-06-01
 
När svenska folket tycker till om hälso- och sjukvården är aspekter som att få berätta om sin situation och att få medverka i planeringen av sin egen vård, omsorg och behandling viktiga. Något de upplever inte sker i tillräckligt stor utsträckning i dagens vård. Det visar resultaten av den senaste nationella SOM-undersökningen, som analyseras i bokkapitlet Svenskarnas syn på personcentrering i vården.
 
Svensk sjukvård får överlag goda omdömen och är den samhällsinstitution som vi har högst förtroende för enligt SOM-undersökningarna. I internationella jämförelser rankas den svenska sjukvården högt med avseende på framförallt jämlikhet och kostnader.
 
Tidigare studier visar dock att vården ofta brister i aspekter som effektivitet, koordinering och personcentrering.
 
Patientlagen från 2014 innehåller tydliga riktlinjer om att vård så långt som möjligt ska utformas och genomföras i samråd med patienten. Vårdtagarens ökade inflytande och delaktighet i planeringen brukar kallas för personcentrerad vård, ett brett förankrat begrepp bland många svenska intresseorganisationer men kanske inte lika välkänt bland medborgarna.
 
– Patientrepresentanter har länge efterfrågat större möjlighet till delaktighet och medverkan genom personcentrerad vård. Vi vill bli sedda som personer och inte som vårdobjekt, säger Håkan Hedman, förbundsordförande i Njurförbundet, patientföreträdare vid Centrum för personcentrerad vård (GPCC) och medicine hedersdoktor vid Sahlgrenska akademin.
 
Personcentrering inom vård viktig men inte alltid tillgänglig idag
I den nationella SOM-undersökningen 2016 mätte SOM-institutet i samverkan med Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet svenskarnas inställning till personcentrering inom hälso- och sjukvården. Totalt undersöktes fem olika aspekter av patienters inflytande över sin egen vård.
 
En stor majoritet av de svarande tycker att det är viktigt att få möjlighet att vara delaktig och själv kunna påverka sin vård.
 
Hela 92 procent av de svarande tyckte att det var mycket eller ganska viktigt att få möjlighet att berätta för vårdpersonalen hur man själv upplever sin situation.
 
Resultatet visar också att en betydande andel av svenskarna anser att det är svårt att vara delaktig i vården idag. Nästan en tredjedel av de svarande menade att de som patienter knappast eller inte alls får möjlighet att medverka i planeringen av sin egen vård, och 26 procent svarade att de knappast eller inte alls får den information som behövs för att kunna delta i beslut om sin egen vård eller behandling.
 
– Även om folk i allmänhet kanske inte känner till begreppet pekar undersökningsresultaten på att de centrala aspekterna inom personcentrerad vård bedöms som viktiga men inte alltid tillgängliga i dagsläget. Det finns alltså en diskrepans mellan hur viktigt svenskarna anser att ett större inflytande i sin egen vård och behandling är, och vilken möjlighet de upplever att de har till det i dag, säger GPCC:s centrumföreståndare Inger Ekman, en av författarna till kapitlet Svenskarnas syn på personcentrering i vården.
 
Kvinnor ansåg i högre utsträckning än män att delaktighet var viktigt för god behandling och gjorde högre viktighetsbedömningar på samtliga fem aspekter av personcentrering. Män ansåg dock i högre utsträckning än kvinnor att de idag får möjlighet att berätta om sin situation för sjukhuspersonalen, och äldre anser i högre utsträckning än yngre att de får möjlighet att medverka i planeringen av sin egen vård. Det är också tydligt att många, framförallt de som inte nyligen varit i kontakt med vården, saknar uppfattning i frågan.
 
Läs kapitlet Svenskarnas syn på personcentrering i vården och övriga förhandspublicerade kapitel från Larmar och gör sig till
http://som.gu.se/publicerat/bocker/70.-larmar-och-gor-sig-till
 
Press release från Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet: www.gpcc.gu.se
 
Fakta
Svenskarnas syn på personcentrering i vården av Inger Ekman, Sara Wallström och Charles Taft är ett av närmare 40 kapitel i den kommande forskarantalogin från SOM-institutet: Larmar och gör sig till.Kapitlen i Larmar och gör sig till baseras framförallt på data från den senaste nationella SOM-undersökningen, som besvarades av drygt 9 800 slumpmässigt utvalda personer under hösten och vintern 2016/2017.Hela Larmar och gör sig till släpps digitalt den 28 juni och blir då fritt tillgänglig på www.som.gu.se
 
Nyhetsoinfo
www red DiabetologNytt
Träffar: 2141