Allt fler drabbas av diabetisk njursjukdom. Priset är lidande och nedsatt livskvalitet för miljontals människor och därtill miljardkostnader för samhället.
Bristen på nya behandlingar har inspirerat forskare vid Lunds universitets Diabetescentrum (LUDC) till att starta ett internationellt forskningsprojekt med en budget på ca 300 miljoner kr.
Professor Maria Gomez.
Ett 30-tal universitet, myndigheter och privata företag från 11 länder deltar i projektet som döpts till BEAt-DKD (Biomarker Enterprise to Attack Diabetic Kidney Disease).
- Det har inte kommit några nya läkemedel de senaste 15 åren, och det finns inte heller några lovande behandlingar på väg. De försök som gjorts har kört fast pga. biverkningar eller utebliven effekt, berättar Maria Gomez, projektledare och professor vid LUDC.
- Det har inte kommit några nya läkemedel de senaste 15 åren, och det finns inte heller några lovande behandlingar på väg. De försök som gjorts har kört fast pga. biverkningar eller utebliven effekt, berättar Maria Gomez, projektledare och professor vid LUDC.
Forskningen har hittills präglats av enskilda initiativ, men i BEAt-DKD möts många av världens främsta forskare för att ta ett helhetsgrepp kring diabetisk njursjukdom (diabetesnefropati).
- Vi har samlat de bästa forskarna, och har tillsammans ett gigantiskt patientunderlag med över 100 000 individer i olika förstadier eller stadier av diabetisk njursjukdom. Vi kommer inte att starta från noll utan vi ska använda och utveckla redan existerande data av stort värde. Dessa kommer från framgångsrika europeiska konsortier inom fältet som SUMMIT, SysKid och KidneyConnect, sammanfattar Maria Gomez projektets starkaste kort.
Arbetet innefattar både att begripa vad som orsakar sjukdomen och att utveckla diagnosverktyg och behandlingar. Mycket tyder på att diabetisk njursjukdom är en mer heterogen sjukdom än vad som hittills är känt, och två av de viktigaste målsättningarna är att förbättra klassificering och diagnos av patienter samt att korta tiden för prövning av nya läkemedel. Därför engageras redan från projektstarten nyckelaktörer och expertis från den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA och dess amerikanska motsvarighet FDA. Därigenom ökar möjligheten att nya och relevanta resultat kan omsättas till godkända läkemedel på kortast möjlig tid.
Inom ramen för projektet planeras bl.a. följande arbete:
Test av nya biomarkörer som kan användas för att förutsäga sjukdom. Även potentiella markörer som forskats fram tidigare provas, bl.a med hjälp av nya tekniska möjligheter.Forskning kring biomarkörer som kan snabba på och ge ökad träffsäkerhet i kliniska prövningar av nya läkemedel. Ett problem idag är att svaret på om ett läkemedel som prövas fungerar först kan ges efter att hela prövningen är genomförd. Det är också svårt att urskilja om läkemedlet kan vara effektivt för en eller flera subgrupper av patienter.Grundforskning för att förstå mekanismerna bakom diabetisk njursjukdom samt underliggande sjukdomar.Undersökning av bildteknik, framför allt magnetkamera (MR), med målet att kunna följa sjukdomsutvecklingen utan operationer och ingrepp.Öka kunskapen om biopsier (vävnadsprover) som tas från njuren i diagnostiskt syfte. Det handlar dels om att kunna utläsa så mycket information som möjligt om sjukdomen, dels att ringa in vilka patientgrupper som har störst nytta av biopsitagning.
Projektet finansieras till hälften av EU:s Innovative Medicines Initiative (IMI) inom ramen för forskningsprogrammet Horizon 2020, medan life science-aktörer (medlemmar i European Pharmaceutical Industry) och organisationer utan kommersiellt syfte står för den andra hälften.
Fakta/Diabetisk njursjukdom (diabetesnefropati)
Diabetes är den ledande orsaken till kronisk njursjukdom och njursvikt i världen. Diabetespatienter bör därför kontrolleras regelbundet för njursjukdom. Diabetisk njursjukdom är inledningsvis ofta symtomfri och det kan dröja flera år innan den drabbade får känningar. Trötthet, huvudvärk och illamående är exempel på symtom.
Diabetes är den ledande orsaken till kronisk njursjukdom och njursvikt i världen. Diabetespatienter bör därför kontrolleras regelbundet för njursjukdom. Diabetisk njursjukdom är inledningsvis ofta symtomfri och det kan dröja flera år innan den drabbade får känningar. Trötthet, huvudvärk och illamående är exempel på symtom.
Behandling kan ske genom blodtryckssänkande medicin (ACE-hämmare) och reglering av blodsockernivå som är en del av den ordinarie diabetesvården.
Fakta/BEAt-DKD
Projektet BEAt-DKD (Biomarker Enterprise to Attack Diabetic Kidney Disease) syftar till att genom ett brett angreppssätt öka kunskapen om diabetisk njursjukdom. Centrala mål är bättre klassificering av patienter samt utveckling av biomarkörer för att underlätta diagnostik och klinisk prövning. Projektet leds av Lunds universitet via LUDC (Lunds universitets Diabetescentrum) och samlar totalt 29 partner i 11 länder: Sverige, Danmark, Finland, Nederländerna, Storbritannien, Italien, Tyskland, Frankrike, Österrike, Schweiz och USA. Projektet är femårigt och med en budget på ca 300 miljoner svenska kronor varav hälften kommer från EU:s IMI-program, medan life science-industri och organisationer utan kommersiellt syfte står för den andra hälften. BEAt-DKD bygger vidare på delar av det tidigare IMI-finansierade projektet SUMMIT (SUrrogate markers for Micro- and Macro-vascular hard endpoints for Innovative diabetes Tools) som även det koordinerades av forskare vid LUDC men som hade ett bredare fokus på kardiovaskulär sjukdom.
Projektet BEAt-DKD (Biomarker Enterprise to Attack Diabetic Kidney Disease) syftar till att genom ett brett angreppssätt öka kunskapen om diabetisk njursjukdom. Centrala mål är bättre klassificering av patienter samt utveckling av biomarkörer för att underlätta diagnostik och klinisk prövning. Projektet leds av Lunds universitet via LUDC (Lunds universitets Diabetescentrum) och samlar totalt 29 partner i 11 länder: Sverige, Danmark, Finland, Nederländerna, Storbritannien, Italien, Tyskland, Frankrike, Österrike, Schweiz och USA. Projektet är femårigt och med en budget på ca 300 miljoner svenska kronor varav hälften kommer från EU:s IMI-program, medan life science-industri och organisationer utan kommersiellt syfte står för den andra hälften. BEAt-DKD bygger vidare på delar av det tidigare IMI-finansierade projektet SUMMIT (SUrrogate markers for Micro- and Macro-vascular hard endpoints for Innovative diabetes Tools) som även det koordinerades av forskare vid LUDC men som hade ett bredare fokus på kardiovaskulär sjukdom.
Press release
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt