Almedalen Program Diabetes 4-7/7
Nyhetsinfo
www red DiabetolopgNytt
– Var finns ersättningsmodellerna som ger mer hälsa för pengarna?
I samarbete med Dagens Medicin Agenda arrangerar seminarium under Almedalsveckan, onsdagen den 6 juli kl.11:40-12:40. Plats: Burmeisters Bakficka, Tage Cervins gata 8, Dagens Medicin Agenda Vårdtorg.
Sjukvården ropar efter bättre och innovativa lösningar för att möta hälso- och sjukvårdens utmaningar med åldrande population och stigande kostnader. Dagens ersättningsmodeller kritiseras för att vara alltför trubbiga och snarare motverka än stimulera till nytänkande och användning av de möjligheter som digitaliseringen och andra smarta, tekniska lösningar ger, vilket i sin tur hämmar tillgången till ny teknik för patienterna. Hur ser framtidens ersättningsmodeller ut, för att skapa mer värde för insatta resurser? Hur skapar vi ersättningsmodeller som stimulerar i stället för vara ett hinder för utveckling? Hur kan ersättningssystemen uppmuntra mer jämlik vård över hela landet? Hur ska ersättningssystemen anpassas efter behoven i olika delar av hälso- och sjukvården? Hur kan olika aktörer samverka för att finna bättre lösningar för vårdens utmaningar och ge bättre hälsa för pengarna?
Medverkande:
Georg Engel, chef för vårdinformatik och ersättningsmodeller, Stockholms läns landsting, Per-Erik Gustafsson, överläkare, hjärtkliniken, Länssjukhuset i Gävle, Daniel Forslund (L), innovationslandstingsråd, Stockholms läns landsting, Anders Lönnberg (S), regeringens nationella life science samordnare, Ann Söderström, hälso-och sjukvårdsdirektör, Västra Götalandsregionen, Heidi Stensmyren, ordförande, Läkarförbundet, Marie Aabö, vd, Medtronic Sverige.
Twitter: #värdebaseradvård
Välkommen! Om inte ledningen tar sitt ansvar – måste diabetespatienterna rösta med fötterna?
Alla patienter med diabetes har rätt att få vård utifrån bästa tillgängliga kunskap – men svensk diabetesvård är långt ifrån jämlik. På vilket sätt påverkar ledningens engagemang och intresse diabetesvårdens resultat? Och vilken roll har patienterna i förbättringsarbetet?
Utökad beskrivning av samhällsfråganDiabetesvårdens kvalitet varierar över landet visar färsk statistik från Nationella Diabetesregistret, NDR, som i år fyller 20 år. Totalt sett har diabetesvården blivit bättre på det mesta under de här två decennierna. Men fortfarande skiljer det både i behandlingspraxis och medicinska resultat mellan olika vårdgivare. Studier har visat att kvaliteten i diabetesvården ökar om ledningen är engagerad och intresserad. Andra framgångsfaktorer är till exempel lättillgängliga riktlinjer och regelbunden återkoppling till enheterna. Verktygen finns – vad krävs för att de också ska användas? Blir det patienterna som kommer att axla rollen som förändringsmotor? I NDR finns en funktion som gör det möjligt för profession och patienter att jämföra diabetesvården på olika enheter. Inom kort ska även patienternas åsikter inkluderas i registret via enkäter. Vilka konsekvenser får detta för framtidens diabetesvård?
- Soffía Guðbjörnsdóttir, adjungerad professor, registerhållare, Nationella Diabetesregistret
- Tony Holm, samordnare, regionala kunskapsstyrningsgruppen i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
- Fredrik Löndahl, ordförande, Diabetesförbundet
- Göran Hägglund, moderator
Varför diskrimineras patienter med fetma och övervikt i sjukvården?
Personer med fetma och övervikt riskerar sämre sjukvård på grund av fördomar och okunskap bland vårdpersonalen. Varför upplever denna patientgrupp sig mindre värd i vården? Vad behöver göras för att situationen ska förbättras?
Utökad beskrivning av samhällsfråganSamstämmig forskning visar att många patienter som lider av fetma och övervikt upplever ett ovärdigt bemötande i hälso- och sjukvården. Man känner sig misstrodd, förnedrad och skuldbelagd. På grund av detta avstår många från att söka vård, trots en ökad risk att drabbas av följdsjukdomar som typ 2-diabetes, vissa cancerformer, högt blodtryck och hjärtinfarkt. Riksförbundet HOBS - hälsa oberoende av storlek arbetar för motverka den diskriminering och stigmatisering som man upplever förekommer inom hälso- och sjukvården. ”Ett bra bemötande är en förutsättning för hållbar hälsa. Vi vill bli bemötta som människor, inte som feta personer”, betonar förbundet. Under seminariet ger Riksförbundet HOBS exempel på hur patienter med fetma och övervikt bemöts i vården idag. Tillsammans med panelen diskuteras varför denna patientgrupp riskerar att diskrimineras och vad som krävs för att situationen ska förbättras.
- Monica Andreasson, förbundsordförande, HOBS
- Jenny Vinglid, generalsekreterare, HOBS
- Lars-Torsten Larsson, chef, avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen
- Jonas Andersson (L), regionråd, ordförande i hälso- och sjukvårdsutskottet, Västra Götalandsregionen
- Ingrid Bengtsson-Rijavec, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Skåne
- Björn Eliasson, professor, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
- Göran Hägglund, moderator
Life Science – så blir Sverige ett attraktivt investeringsland
Utvecklingen inom Life Science är av stor betydelse för Sveriges ekonomi och för människors hälsa. Hur kan samverkan mellan näringslivet, akademin och sjukvården fördjupas? Vad krävs för att ytterligare stärka Sveriges position inom området? Regeringens nationella samordnare ger sin syn på saken.
Utökad beskrivning av samhällsfråganTillståndet inom svensk Life Science utreds just nu av regeringens nationella samordnare Anders Lönnberg. Uppdraget är att ta reda på vad som krävs för att sektorn (det vill säga läkemedel, bioteknik och medicinteknik) ska utvecklas till att bli världsledande inom området. Regeringen betonar att Life Science-sektorn är av stor betydelse för Sveriges ekonomi, för näringslivets utveckling, forskning och innovation, samt för människors hälsa både i Sverige och globalt. Utredningen ska lämna sin rapport i januari 2017. Förhoppningarna är stora – det finns bland annat högt ställda förväntningar att arbetet ska resultera i ökade anslag till forskningen. Under seminariet kommer Anders Lönnberg att berätta om de iakttagelser som gjorts så här långt. Några konkreta åtgärdsförslag kommer också att presenteras. Vad säger företrädare för näringslivet, professionen, akademin och politiken om hans slutsatser? Är utredningen inne på rätt spår? Tar vi tillvara på den potential som finns
- Anders Lönnberg (S), regeringens samordnare inom life science
- Göran Ando, styrelseordförande, Novo Nordisk
- Anders Henriksson (S), landstingsråd Landstinget i Kalmar län, 1:e vice ordförande Sveriges Kommuner och Landsting
- Karin Båtelson, ordförande, Sjukhusläkarna
- Martin Ingvar, professor, Karolinska institutet
- Göran Hägglund, moderator
Jämlik vård för kroniskt sjuka patienter – centraliserad eller decentraliserad vård?
Svenska kvalitetsregister visar att behandlingsresultaten för personer med kroniska sjukdomar varierar över landet. Hur ska vården organiseras för att blir mer jämlik? Ska primärvården förstärkas eller ska vården av kroniskt sjuka patienter, till exempel med diabetes, bli mer centraliserad?
Utökad beskrivning av samhällsfråganDe flesta patienter med kroniska sjukdomar har idag sin vårdkontakt i primärvården, till exempel merparten av landets 450 000 diabetiker. Nationella diabetesregistret visar dock på stora skillnader i behandlingsresultaten mellan olika vårdenheter. Göran Stiernstedt – som på regeringen uppdrag utrett hur resursutnyttjande i hälso- och sjukvården ska bli effektivare – anser att vården av kroniskt sjuka måste koordineras bättre och mer utgå från patientens behov. Han betonar att den enskilt viktigaste åtgärden för att minska ojämlikheten i hälsa är att förstärka primärvården. Hur ska hälso- och sjukvården organiseras i framtiden? Ska primärvårdens kompetens förstärkas ytterligare, till exempel genom certifierade diabetesmottagningar som i Region Skåne? Eller ska det istället byggas upp särskilda specialistenheter/sjukhus, så kallade Center of Excellence?
- Göran Stiernstedt, regeringens tidigare utredare av en effektiv vård
- Magnus Kåregård, medicinsk rådgivare, Novakliniken, Skåne
- Ulrika Elmroth, Svensk förening för allmänmedicin, projektledare, Sveriges Kommuner och Landsting
- Stefan Lamme (M), ledamot regionfullmäktige, 2:e vice ordförande beredningen för framtidens sjukvård, Region Skåne
- Mona Landin-Olsson, professor, ordförande Svensk förening för diabetologi
- Fredrik Löndahl, ordförande, Diabetesförbundet
- Göran Hägglund, moderator
Allt fler svenskar är feta eller överviktiga – hur ska det sluta?
Sverige är ett av de länder i Europa där fetman ökar snabbast. Nära hälften av befolkningen har i dag fetma eller övervikt. Om 15 år kommer två av tre svenskar att vara feta eller överviktiga. Hur bryter vi den oroande trenden?
Utökad beskrivning av samhällsfråganÖvervikt och fetma (obesitas) är en av våra största folkhälsoutmaningar. I Sverige har antalet överviktiga nästan fördubblats under de senaste 20 åren. Fetma utgör en riskfaktor för att drabbas av flera olika sjukdomar, däribland typ 2-diabetes. Enligt WHO är fetma en av de fem främsta riskfaktorerna för förlorade friska levnadsår. Arbete pågår runt om i landstingen och regionerna för att ta fram vårdprogram för prevention och behandling av patienter med övervikt och fetma. Nyligen gav också regeringen Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket i uppdrag att föreslå insatser för bättre matvanor och ökad fysisk aktivitet. I samband med detta konstaterade folkhälsominister Gabriel Wikström: ”Vi måste göra mer. Det här kommer annars innebära ett enormt lidande för enskilda individer men också enorma samhällskostnader.” Vad behöver göras för att vända den oroande utvecklingen? Behövs nya metoder och verktyg - och kanske också lagstiftning? Vem tar ansvaret?
- Björn Eliasson, professor, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
- Anna Starbrink (L), ordförande hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Stockholms läns landsting
- Lars-Torsten Larsson, chef avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen
- Ingrid Bengtsson-Rijavec, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Skåne
Vad krävs för en diabetesvård i världsklass?
Om Sveriges diabetiker ska få en jämlik vård i världsklass måste patienterna erbjudas de senaste innovationerna, både vad gäller mediciner och tekniska hjälpmedel. För att uppnå detta vill olika diabetesföreträdare att statens styrning på området blir tydligare. Vilka åtgärder är viktigast?
Utökad beskrivning av samhällsfråganI ”Blå boken” från 2014 beskriver Nationella diabetesteamet vad som behöver göras för att möta de krav och lösa de problem som finns inom svensk diabetesvård. Nu – två år senare - tar man nästa steg och publicerar en ny bok i samband med Världsdiabetesdagen i november. Den nya ”Röda boken” ersätter inte den blå, utan fokuserar istället på en viktig fråga i diabetesvården, nämligen hypoglykemier (lågt blodsocker). I dagens diabetesvård pressas blodsockret till allt lägre nivåer, men regleringen är inte enkel. Det finns en risk att blodsockret blir alltför lågt, ett potentiellt livshotande tillstånd. Under seminariet ges en försmak av innehållet i den kommande boken. I debatten diskuteras även hur de medicinska resultaten och livskvaliteten kan förbättras med hjälp av nya läkemedel och tekniska innovationer. Den övergripande frågan för debatten är: ”Vad krävs för att vi ska uppnå en jämlik diabetesvård i världsklass?”.
- Olivia Wigzell, generaldirektör, Socialstyrelsen
- Mona Landin-Olsson, professor, ordförande, Svensk förening för diabetologi
- Anders Åkesson (MP), regionråd, Region Skåne
- Hans Karlsson, chef, avdelningen för vård och omsorg, Sveriges Kommuner och Landsting
- Fredrik Löndahl, ordförande, Diabetesförbundet
- Göran Hägglund, moderator
DAGENS MEDICINS VÅRDTORG 2016
Dagens Medicins Vårdtorg i Almedalen 2016
Dagens Medicins Vårdtorg är mötesplatsen för sjukvårdsdebatten under politikerveckan i Almedalen 2016. Med start måndag morgon den 4 juli ger Dagens Medicin Agenda plats för seminarier, debatter och utfrågningar om sjukvårdens viktigaste framtidsfrågor tillsammans med andra aktörer i sjukvården.
Alla våra seminarier går också att se i efterhand på DM-Play. I väntan på årets Almedalsvecka kan du se fjolårets sändningar från Dagens Medicins Vårdtorg.