Uppenbarligen ger LCHF-kosten ett snabbt välbefinnande, speciellt hos personer med T2D. Människan vill snabbt uppnå resultat. Det saknas studier som på ett djupare sätt beskriver orsaken till att vuxna personer väljer denna kost. Här behövs det studier som belyser patientperspektivet på ett systematiskt och tydligt sätt.
Det måste anses speciellt bekymmersamt att föräldrar till barn med T1D ger barnet LCHF kost. I den samlade kunskapsgenomgången ovan är det odiskutabelt fel.
Det saknas studier som på ett systematiskt sätt beskriver hur patienter och anhöriga med diabetes resonerar när det väljer att påbörja LCHF kost. Icke för ty finns några studier, som refereras längre ned.
För det första krävs det fysiologiska kunskaper till varför LCHF inte är ett bra alternativ för personer som behandlas med insulin.
Begreppet "Health literacy" har under senare år lanserats för att beskriva att patienter med T1D och andra med livslånga sjukdomar som behandlar sig själva saknar fysiologis kunskap av betydelse för att förstå och hantera sjukdomen.
Begreppet innebär helt enkelt en läsokunnighet inom hälsa. Diabetessjuksköterskor, diabetologer, läkare och annan vårdpersonal måste medvetandegöras om innebörden av begreppet vid pedagogiska möten med patienten. Det är givetvis en utmaning för professionen att förklara på ett begripligt sätt hur och varför patientens, i det här fallet, val av diet är direkt livsfarligt.
I en kvalitativ studie publicerad för ett halvår sedan visade det sig att patienter med T1D som valde LCHF kost utvecklade en negativ inställning till kosten, det beskrivs i artikeln som "from pleasure to chemistry", dvs från att mat var ett nöje till att mat blev en fråga om kemi.
Vad gäller kunskapen om ketoacidos vid ett normalt blodsocker är givetvis svårt att på ett enkelt sätt förklara för patienten med T1D och dess anhöriga. Ännu svårare är det att förklara varför det vid ett normalt blodsocker är fullt möjligt att utveckla ketoacidos.
Även här saknas studier som beskriver patientens perspektiv på hur ketoacidos erfars och upplevs. Det finns dock en studie från december 2015 som ger svar på hur föräldrar till barn med TD1 resonerar gällande metabolisk acidos i allmänhet. I studien framkommer det att utvecklande av metabolisk acidos är stressande och ett trauma speciellt om inte barnet samtidigt har högt blodsocker. "So it was part my fault the first time because I didn't understand".
Vidare påtalar föräldrarna att när barnet diagnostiserats med diabetes ges mycket information varför betydelse av repetition är viktigt. Inte minst är metabolisk acidos svär att särskilja från andra sjukdomstillstånd som till exempel magsjuka. Ungdomstiden liksom när barnet börjar skolan är andra perioder i föräldrarnas liv som upplevs stressande och svårt att hantera. Kunskapsnivån gällande ketoacidos är så gott som obefintlig i skolan säger föräldrarna. Deltagarna i studien efterlyser utbildningsmateriel på nätet och att ketoacidos diskuteras kontinuerligt i samband med återbesök på diabetesmottagningen.
Referenser
Alcohol health literacy in young adults with type 1 diabetes and its impact on diabetes management. Diabet Med. 2014 Dec;31(12):1625-30. doi: 10.1111/dme.12491. Epub 2014 Jun 7.
Chafe R, Albrechtsons D, Hagerty D, Newhook LA.. Reducing episodes of diabetic ketoacidosis within a youth population: a focus group study with patients and families. BMC Res Notes. 2015 Sep 1;8:395. doi: 10.1186/s13104-015-1358-7.
. Cresswell P, Krebs J, Gilmour J, Hanna A, Parry-Strong A. From 'pleasure to chemistry': the experience of carbohydrate counting with and without carbohydrate restriction for people with Type 1 diabetes. J Prim Health Care. 2015 Dec 1;7(4):291-8
Janeth Leksell, Docent, Assoc Prof, RN, vetenskaplig sekr
Högskolan Dalarna/ Uppsala University
Svensk förening för sjuksköterskor i Diabetesvård (SFSD)
www.swenurse.se/diabetesnurse/
För DiabetologNytt
Nyhetsinfo
www red DiabetiologNytt