Pressmeddelande från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, 6 november 2015
Hos normalviktiga gravida kvinnor fylls fett på i de fettceller som redan finns, medan det hos kvinnor med fetma i stället bildas nya fettceller under graviditeten. Fettvävens uppbyggnad är kopplad till den blivande mammans insulinresistens och kan avslöja risken för typ 2-diabetes visar en ny avhandling vid Sahlgrenska akademin.
Tidigare studier har visat att fetma ökar risken för graviditetsdiabetes – vilket i sin tur ger en ökad risk för att kvinnan senare drabbas av typ 2-diabetes.
I en ny avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har förändringen av fettväven under graviditet studerats genom en detaljerad analys av fettbiopsier från gravida kvinnor, både tidigt och sent i graviditeten.
– Vi jämförde fettväven hos 22 normalviktiga kvinnor med fettväven hos 11 kvinnor med fetma. De normalviktiga kvinnornas befintliga fettceller blev större under graviditeten, de ackumulerade fett. Fettcellerna hos kvinnor med fetma blev i stället i snitt mindre, vilket tyder på att nya fettceller bildats under graviditeten, säger Henrik Svensson, doktorand vid Sahlgrenska akademin.
När endast de kvinnor som fick en ökad mängd fett i kroppen studerades bekräftades att kvinnor med fetma får fler fettceller under graviditeten.
En nybildning av fettceller under graviditet skulle kunna utgöra en skyddsmekanism eftersom stora fettceller är kopplade till inflammation, insulinresistens (ett förstadium till diabetes) och utveckling av typ 2-diabetes. Kvinnorna med fetma hade under hela graviditeten en mer uttalad insulinresistens, men ingen av dem utvecklade graviditetsdiabetes.
– Mängden kroppsfett och andelen mycket stora fettceller sent i graviditeten var de fettvävsfaktorer som bäst kunde förklara kvinnornas insulinresistens sent i graviditeten. Resultaten visar att fettväven (tillsammans med moderkakan, vilket är känt sedan tidigare) kan reglera den blivande mammans insulinresistens, säger Henrik Svensson.
Resultaten visar samtidigt att det är gynnsamt för blivande mammor med övervikt och fetma att gå ner i vikt före graviditet, och/eller att begränsa viktuppgång både före och under graviditeten, för att minska risken för graviditetsdiabetes.
I avhandlingen undersöktes även 39 kvinnor som fått diagnosen graviditetsdiabetes för sex år sedan. De kvinnor som hade utvecklat ett förstadium till diabetes hade ett högre BMI (kroppsmasseindex), mer fett på kroppen och mer fett på buken än kvinnor med normal glukostelerans. De hade också större fettceller och flera tecken på inflammation i fettväven.
– För kvinnor som tidigare utvecklat graviditetsdiabetes är det viktigt att hålla vikten nere för att förebygga utveckling av typ 2-diabetes, i synnerhet om fett tenderar att lagras på buken, säger Henrik Svensson.
Högt BMI, bukfetma och stora fettceller var de faktorer som var starkast kopplade till ett förstadium till typ 2-diabetes.
– Resultaten visar hur betydelsefullt det är att följa upp kvinnor med graviditetsdiabetes efter förlossningen och ge dem stöd för att bibehålla vikten eller gå ner i vikt, för att förhindra eller fördröja debuten av typ 2-diabetes hos dessa kvinnor, säger Henrik Svensson.
Hur förändringen av fettväven under graviditet påverkar kvinnornas viktutveckling efter förlossningen är inte känt men kommer att följas i framtida studier.
Avhandlingen Human adipose tissue morphology and function -relation to insulin sensitivity and glucose tolerance with focus on pregnancy and women with previous gestational diabetes mellitus försvaras den 5 november.
Länk till avhandlingen: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/39574
Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare engagerade i nationella och internationella samarbeten för att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa.
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt