Professor Erik Renström vid Lunds universitet tilldelas The Knud Lundbeck Award, Nordens främsta pris inom diabetesforskning, nu på söndag. Nordiskt pris för forskning om vad som felas betacellen vid typ 2 diabetes

Vid typ 2 diabetes kan kroppens celler inte tillgodogöra sig det livsnödvändiga hormonet insulin som produceras i betacellerna i bukspottkörteln. Exakt vad det är som felas betacellen vid typ 2 diabetes är frågan professor Erik Renström söker svaret på. Efter drygt tjugo års framgångsrik forskning på området tilldelas han nu Nordens främsta pris inom diabetesforskning för sin gärning.

Priset ”The Knud Lundbeck Award” delas ut av The Scandinavian Society for the Study of Diabetes och går till den forskare, huvudsakligen genom arbete utfört inom Norden som väsentligt bidragit till diabetesforskningens framsteg.


Vänliga hälsningar,
Sara Liedholm, Kommunikationsstrateg

Se nedtill hela pressreleasen mer i detalj

Nordiskt pris för forskning om vad som felas betacellen vid typ 2 diabetes

Vid typ 2 diabetes kan kroppens celler inte tillgodogöra sig det livsnödvändiga hormonet insulin som produceras i betacellerna i bukspottkörteln. Exakt vad det är som felas betacellen vid typ 2 diabetes är frågan professor Erik Renström vid Lunds universitets Diabetescentrum söker svaret på. Efter drygt tjugo års framgångsrik forskning på området tilldelas han nu Nordens främsta pris inom diabetesforskning för sin gärning.

”The Knud Lundbeck Award” delas ut av The Scandinavian Society for the Study of Diabetes och går till den forskare, huvudsakligen genom arbete utfört inom Norden som väsentligt bidragit till diabetesforskningens framsteg. Men diabetes var alls inte Erik Renströms huvudintresse från början. Forskning om det centrala nervsystemet låg betydligt närmare till hands.
När Erik Renström på 80-talet inledde sin yrkesbana som hjärtläkare var diabetesvården dålig och i hans tycke ganska tråkig. Till följd av hans stora intresse för matematik och fysik kom hans tidiga forskning därför att handla om elektrofysiologi, eller mer specifikt jonkanaler och elektriska registreringar.
- Jonkanaler är som dörrar i cellmembranet och som öppnas och stängs och som släpper in joner av ett visst slag, berättar Erik Renström.
Men liksom hjärtat och nervsystemet styrs de insulinproducerande betacellerna av elektriska signaler, och efter ett möte med en forskande kollega på hjärtintensiven i Borås där Erik Renström en natt gick jour, sökte han sig till sin framtida handledare Patrik Rorsman som i dag är en internationellt ledande diabetesforskare. Och på den vägen är det.

Insulin är ett blodsockerreglerande hormon som produceras av betacellerna i bukspottkörteln. Insulinet utsöndras när man äter för att kroppens celler ska tillgodogöra sig energin. Typ 2 diabetes utvecklas när kroppen av olika anledningar inte producerar eller kan tillgodogöra sig insulin.
När Erik Renström började sin forskning kände man till att betacellen utsöndrade insulinet i två faser, i första fasen i fem till tio minuter och sedan i en andra fas. Varför det var så, och vad som hände i betacellen, visste man inte.

Samtidigt hade de tekniska förutsättningarna för att studera förlopp inuti en cell med mikroskop förbättrats och nu blev det plötsligt möjligt att se hur insulinkornen rörde sig och betedde sig inuti cellen.
- Tvärtom mot vad man trodde såg det ut som en myrstack inuti cellen även i vila, säger Erik Renström.
I stället för att som tidigare bara kunna räkna insulinkornen kunde man nu även börja studera insulinkornens rörelsemönster.
- Det har lärt oss att bättre förstå vad för reaktioner som sker i första fasen och i andra fasen och övergången mellan dem båda.

Fokus för Erik Renström och hans forskargrupp är alltså vad som händer inuti betacellen. Genom att på molekylär nivå kartlägga vad som händer när insulinutsöndringen är otillräcklig försöker de identifiera mekanismerna bakom förloppet.
Många patienter med typ 2 diabetes har egentligen ingen brist på insulin, betacellerna är fulla med insulinkorn, men de utsöndras inte eller i otillräcklig mängd. Genom sin forskning har Erik Renström visat att det kan ha att göra med förändringar i arvsmassan eller genom helt tidigare okända mekanismer mellan betacellen och det medfödda immunsystemet.

Ett resultat av ett forskningsprojekt som pågick under många år var fyndet att bärare av en viss gen, adra2-a, har stressade insulinceller som kraftigt minskar deras förmåga att utsöndra insulin.
- Det var ett tungt projekt på många vis, min dåvarande doktorand Anders Rosengren och jag jobbade länge i blindo.
Med hjälp av en framavlad råttstam som saknar den specifika genen kunde de till slut gå från rutinarbetet till att istället ställa väldigt specifika frågor, vilket ledde till att man senare kunde göra om försöken i mänskliga celler och till slut i en studie med patienter.

Många års hårt arbete gav till slut resultat. De hade inte bara identifierat en riskgen, de kunde även beskriva den molekylära kopplingen och beskriva i detalj vad det är som leder till typ 2 diabetes för bärarna av den specifika genen.
Och inte nog med det. Ett avregistrerat läkemedel, Yohimbin, blockerade receptorerna på betacellens yta och normaliserade insulinutsöndringen!
På grund av många biverkningar måste läkemedlet först modifieras, men på sikt kan det leda till ett nytt läkemedel vid typ 2 diabetes som till skillnad mot dagens läkemedel, som på olika sätt stimulerar insulinsekretionen, istället angriper själva orsaken till sjukdomen.

Sina framgångar förklarar han med att han hela tiden sökt sig till nya spännande miljöer med kreativa och roliga människor. Det var en avgörande anledning till att han efter disputationen flyttade till Malmö där professor Leif Groop fanns och som 2006 etablerade Lunds universitets Diabetescentrum som i dag är världsledande inom diabetesforskning.  Erik Renström var också vice koordinator för centret i flera år innan han istället blev koordinator för ett annat stort forskningssamarbete mellan Lunds universitet och Uppsala universitet.

Ett annat exempel på framgångsrikt samarbete trots synbara skillnader i intresseområde och som började med en ömsesidig beundran och önskan om att arbeta tillsammans är ett projekt Erik Renström inledde tillsammans med Anna Blom,  en framstående forskare med intresse för immunsystemet,
Eriks fokus är riktat mot vad som händer inuti betacellen,medan Anna Bloms intresse kretsar kring det som händer utanför. Men istället för att se hinder såg de att de kompletterade varandra.
Tillsammans började de studera gener som är inblandade i den delen av immunsystemet som är medfött och som rensar ut gamla celler ur kroppen eller angriper virus eller bakterier. En viss typ av dessa gener finns uttryckta (är aktiva) i levern där en stor del av utrensningen sker, men till deras förvåning var samma gener uttryckta även inuti betacellerna. Genen de studerade, cd59, visade sig även påverka betacellens utsöndring av insulin.
- Det är riktigt spännande, säger Erik Renstöm som tillägger att det gett uppslag till fler frågeställningar.

Att visa att saker förhåller sig på ett annat sätt än man trodde - dvs inte så som det står i lärobäckerna - är också en faktor som driver Erik Renström i hans arbete, och här är cd59 ett typexempel.
- Eftersom inflammation och aktivitet i det medfödda immunsystemet är något man ser mycket av vid diabetes, så är det inte omöjligt att det finns en koppling där.  Exakt hur kopplingen ser ut vet vi inte i dag, men det får vi kanske veta i framtiden, säger han.

Fotnot: Priset, The Knut Lundbeck Award, delas ut vid en ceremoni i samband med årsmötet för The Scandinavian Society for the Study of Diabetes i Oslo den 26 april.

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt