Svenska Diabetesfonden
Beviljade forskningsprojekt 2023 Diabetesfondens styrelse beviljade år 2023, gällande verksamhetsåret 2024, forskningsanslag om 23 miljoner kronor.
24 nya anslag delar på 10,2 miljoner kronor, och 30 rekommenderade anslag (som löper över 2-3 år) delar på 12,8 miljoner kronor.
https://www.diabetes.se/contentassets/fb2538373415443fa1a6ac98eb27fe0d/beviljade-forskningsprojekt-2023_.pdf
• Funk�onen hos blodkärlen i de Langerhanska öarna vid diabetes
Blodkärlen i de Langerhanska öarna har stor betydelse för öarnas funk�on och därmed regleringen av blodsockerkoncentra�onen. Samspelet mellan de insulinfrisätande betacellerna och blodkärlen med et speciellt fokus på blodkärls�llväx�aktorn VEGF-A kommer at undersökas i en musmodell med diet framkallad diabetes. Vår hypotes är at diabetes leder �ll en okänslighet för VEGF-Aöver �d. En försämrad VEGF-A signalering kan leda �ll kroniska skador på öarnas blodkärl och därmed enförsämrad förmåga för insulin at transporteras ut iblodbanan, vilket resulterar i en defekt reglering av blodsockerkoncentra�onen. Genom at använda den av oss utvecklade och unika ögonmetoden, där Langerhanska öar transplanteras �ll främre ögonkammaren och hornhinnan användes som et naturligt kroppsfönster för avancerade mikroskopiska studier, kommer vi at i detalj kunna studera interak�onen mellan blodkärlens endotelceller och betacellerna iden levande organismen under fysiologiska och patologiska be�ngelser. Dessa “state-of-the-art” mikroskopiska studier kommer at integreras med olika specifika studier av kärlens funk�on och vad deta betyder för regleringen av blodsockerkoncentra�onen. Det aktuella projektet ligger iden interna�onella forskningsfronten och kommer at väsentligt öka vår förståelse för hur en diabetesframkallande diet påverkar funk�onen hos blodkärlen i de Langerhanska öarna och vilka konsekvenser deta har för blodsockerregleringen.
Per-Olof Berggren,364 000 kr
• Primära cilier - antenner som hjälper insulinfrisätande cellerat känna av sin omgivning
Ett primärt cilium är et litet utskot från cellens yta som är tät packat med receptorer och fungerar som et cellulärt känselspröt. Defekter i ciliernas funk�on resulterar i sjukdomar som går under samlingsnamnet ciliopa�er. Dessa karaktäriseras av fetma och störd metabolism, och förekommer o�a �llsammans med typ-2 diabetes, men hur dessa sjukdomar hänger samman är inte tydligtfastställt. Typ-2 diabetes kännetecknas bl.a. av en minskad förmåga hos bukspotkörtelns β-celler atfrisäta insulin, och at återställa β-cellernas funk�on är därför en vik�g behandlingsstrategi. Även β-cellerna har cilier vilka är förändrade både vid experimentell diabetes och diabetes hos människa. Vihar nyligen utvecklat tekniker som möjliggör avbildning av cilierna i levande βceller och som även�llåter oss at mäta förändringar i olika signalmolekyler inu� dessa små utskot. Vi kommer nu atanvända dessa tekniker för at förstå vilka signaler som cilierna känner av, hur dessa signalerförmedlas �ll cellen samt vaddet får för konsekvenser för cellernas funk�on
Vår hypotes är at dessa utskot möjliggör för β-cellerna at känna av sin omgivning och anpassa sig e�er den, och at när cilierna inte fungerar normalt så förlorar cellerna denna möjlighet, vilket kan bidra �ll uppkomst av diabetes. Vår förhoppning är at iden�fiera mekanismer kopplade �ll cilierna som skulle kunna utgöra nya mål för at farmakologiskt förbätra βcellernas funk�on hos personer med typ-2 diabetes.
Olof Hagren Idevall, 509 000 kr
• Forskning av regulatoriska immunceller och IL-35 för at förebygga typ 1-diabetes och diabe�sk njursjukdom
Målsätningen för vår forskning är at utreda mekanismer för hur insulin-bildande beta-celler i bukspotkörtelns Langerhanska öar skadas, och eventuellt dör vid utvecklingen typ 1 diabetes (T1D). Vi tror at en fördjupad kunskap om dessa mekanismer kommer at leda �ll nya strategier at förhindra sjukdomen. Vi har utvecklat metoder för at påvisa och sedan anrika regulatoriska T-celler. Dessa är celler som i många sammanhang har visat sig at dämpa andra immuncellers skadliga effekter vid olika sjukdomar. I försöken använder vi etablerade djurmodeller för T1D samt utnytjar experimentella system som liknar mänskliga beta-celler. Vidare har vi i samarbetsprojekt �llgång �ll blodprover från T1D pa�enter. Vi har funnit at det är möjligt at de regulatoriska T-cellerna vid utvecklingen av T1D hos mus ändrar karaktär och snarare blir skadliga för beta-cellerna än skyddar dessa. Dessutom har vi funnit en mekanism för hur deta kan hända. I deta sammanhang verkar det föreligga brist på signalsubstansen IL-35. Om vi �llför IL-35 via injek�oner förefaller vi kunna förhindra uppkomsten av T1D hos möss och även förbätra blodsockret hos redan sjuka djur. I den fortsata forskningen kommer vi yterligare utreda detaljer kring IL-35. I det kliniska samarbetet har vi funnit at högre nivåer av IL-35 kan samvariera med kvarvarande funk�on av beta-celler vid T1D. Andra opublicerade resultat tyder även på at IL-35 kan ha en betydelse vid nedsat njurfunk�on vid diabetes.
Kailash Singh, 364 000 kr
• Z MAT3- reglerar cell senecence och metabola sjukdomar
Åldrande och fetma är de största riskfaktorerna för at utveckla Typ 2 Diabetes (T2D). Både åldrande och fetma har nega�va effekter på metabola celler i fetväv, lever och muskel och ökar utvecklingen av s.k. cell senescence (CS). Deta gör at cellerna inte blir normalt funk�onella och stamcellerna kan inte utvecklas och ersäta normalt utjänta celler i vävnaderna. Utöver åldrandet så är både fetma och T2D kopplat �ll ökad CS av oklara orsaker. Vi har kunnat påvisa en ny faktor, ZMAT3, som reglerar induk�onen av CS och som är ökat vid T2D, fetma och leverförfetning (NAFLD/NASH). I projekten avser vi at analysera effekterna av ZMAT3 i djurmodeller och humana celler samt möjligheten �ll ny behandling.
Ulf Smith, 364 000 kr
• Fas 2 prövning för at förhindra typ 1 diabetes med mesenkymala stromacellerBakgrund:
I tidigare studier med vuxna individer med nydiagnos�cerad typ 1 diabetes har vi kunnat förhindra fortsat förlust av deras egen insulinproduk�on genom behandling med immunmodulerande cellterapi. Vi har också gjort en första säkerhetsstudie, såkallad fas 1, och visat at behandlingen är säker även hos barn och ungdomar.Sy�e: Förhindra at de insulinproducerande beta-cellerna förstörs och därmed bibehålla insulinproduk�onen hos barn och ungdomar med nydebuterad typ 1 diabetes.Metodik: Läkemedelsframställda mesenkymala stromaceller, Protrans, kommer at infunderas i blodet hos barn och ungdomar nydiagnos�cerade för typ 1 diabetes. Fas 2 prövningen är en blindad, placebo-kontrollerad studie i två steg, först hos individer 12-21 år gamla och sedan hos barn som är 7-11 år gamla. Betydelse: Typ 1 diabetes är en livslång sjukdom som har visats begränsa livslängden hos drabbade individer. En behandling som kan förhindra at de insulinproducerande betacellerna förstörs skulle ge möjlighet at �ll och med förhindra sjukdomsuppkomst.
Per-Ola Carlsson, 631 000 kr
• Kartläggning av de distala processer som styr insulinmedierat glukosupptag och metabol funk�on i fetceller
Typ 2 diabetes och fetma kännetecknas av en insulinresistens, vilket innebär at trots at insulin frisäts så svarar inte målcellernasom de ska, vilket leder �ll försämrat upptag av fet och socker. Vad som orsakar insulinresistens och därmed typ 2 diabetes är ännu oklart, man vet dock at fetvävens funk�on inverkar på hela kroppens metabola status. Jag leder en forskargrupp vid Lunds universitet, och vi bedriver experimentell cellbiologisk forskning med fokus på de mekanismer som styr fetcellens funk�on. Med hjälp av mikroskopi och olika cellbiologiska tekniker studerar vi hur fet och socker lagras in i cellen. Vi har i flertalet studier funnit at förändringar i cytoskeletet, en vik�g organell som är inblandad i många intracellulära processer, korrelerar med försämrad fetcellsfunk�on. Vi vill nu ta reda på om denna förändring är avgörande för cellens förmåga at svara på insulin, och om den kan kopplas samman �ll förändringar i fetvävens sammansätning. Parallellt med vår experimentella forskning arbetar vi med at bygga upp matema�ska modeller u�från våra data. Målet är at bygga en helkroppsmodell som förklarar interak�onen mellan olika vävnader, både för at uppräthålla normal metabol funk�on och för at förstå hur deta försämras vid övervikt. Sammantaget är min forskning vik�g för at finna faktorer som styr fetcellens funk�on, vilket är nödvändigt för at förebygga och förbätra behandling och utveckling av nya läkemedel mot typ 2 diabetes.
Karin Stenkula, 364 000 kr
• Försök at rädda beta-celler från at dö vid diabetes genom at minska mängden intracellulärt adenosin
Ett centralt steg i uppkomsten av diabetes är at den insulinproducerande beta-cellen gradvis tappar i funk�on, frisäter an�gener som s�mulerar immunförsvaret, samt slutligen dör. At blockera deta händelseförlopp skulle kunna vara et sät at framgångsrikt förebygga eller behandla sjukdomen. En förklaring �ll at beta-cellen förlorar sin funk�on och dör verkar vara at molekylen adenosin bildas i alldeles för hög grad vid stress och at höga halter av denna molekyl driver beta-cellen �ll sin död. Intressant nog verkar det gå at blockera denna stress-medierad typ av celldöd. Vi har set at när maninjicerar försöksdjur med en s.k. target site blocker, som förhöjer beta-cellens försvar mot adenosin, så skyddar det mot diabetes. Denna forskning skulle kunna ge upphov �ll nya fram�da behandlingsmöjligheter vid diabetes.
Nils Welsh, 364 000 kr
• Kan mikrobiomet och dess metaboliter prediktera diabetes och bidra till förståelse av sjukdomsmekanismer
Precisionsmedicin karaktäriseras människor hälsa baserat på en stor mängd parametrar. Denna informa�on används för at förutse risken at utveckla sjukdomar och för at u�orma individanpassade behandlingar. Utvecklingen av kardiometabola sjukdomar såsom typ 2 diabetes och hjärt-kärlsjukdom styrs av många faktorer. Vi har �digare visat at personer med kardiometabola sjukdomar uppvisar förändringar i tarmmikrobiotan redan �digt under sjukdomsutvecklingen, och at möss koloniserade med tarmbakterier från sjuka pa�enter löper ökad risk at bli sjuka. Tammikrobiotan bör därför vara en del av kardiometabol precisionsmedicin.Nyligen rapporterades at pa�enter med typ 2 diabetes kan delas in i undergrupper som svarar olika väl på standardiserade läkemedel. I denna studie kommer vi at gruppera et stort antal individer baserat på kliniska variabler och på tarmmikrobiotarelaterade parametrar. Deta ger oss möjlighet at undersöka kopplingen mellan tarmmikrobiotan och specifika typer av kardiometabolsjukdom. Däre�er kommer vi at kolonisera möss med bakterier från individer med olika metabola profiler för at undersöka om tarmmikrobiotan orsakar förändringar i vår ämnesomsätnig. Vi kommer även at behandla möss och celler med ämnen som produceras av tarmbakterierna.Denna ansökan ger oss unika möjligheter at undersöka om tarmmikrobiotan, och de ämnen den producerar, kan användas för at förutse en presons risk för at utveckla kardiometabolsjukdom, särskilt typ 2 diabetes.
Fredrik Bäckhed, 364 000 kr
• Behandling av diabetes genom att ändra hur cellens kraftverk, mitokondrien, organiserar andningskedjan för at omvandla födoämnen �ll energi
Det finns et stort behov at utveckla nya behandlingsprinciper för typ 2 diabetes. Funk�onen av cellens kra�verk, mitokondrien, är inblandad både i at kontrollera insöndringen av insulin i blodbanan och insulinkänsligheten i perifera vävnader. Vi har ien serie försök visat at farmakologisk hämning av mitokondriefunk�onen i lever orsakar en omprogrammering av ämnesomsätningen så at fetsyror förbränns, vilket i sin tur leder �ll normalisering av blodsockervärden och kra�ig viktnedgång i möss som utvecklat fetma. Dessa fynd är mycket intressanta men vi förstår inte vik�ga detaljer i hur denna omprogrammering av ämnesomsätningen regleras. I föreliggande forskningsprogram beskrivs en serie försök i musmodeller där vi med olika avancerade metoder ändrar hur mitokondriens andningskedjeenzymer är organiserade. Vi använder också en rad moderna metoder för at med stor precision kartlägga innehållet av proteiner och metaboliter i lever. De kunskaper vi får från deta projekt kommer på sikt at iden�fiera nya målmolekyler och mekanismer för at behandla diabetes och fetma.
Nils-Göran Larsson, 364 000 kr
• DIGEST - Digital support för sjukdomsintegra�on, egenvård och �llfredsställande övergång från barn- �ll vuxenklinik bland unga med typ 1 diabetes och deras familjerDoktorandprojektet, som jag �digare erhållit anslag för har kommit halvvägs. Doktorandprojektet som handlar om övergångar, s k transi�oner i livet och transfer �ll annan klinik, har som mål at underläta livet med typ 1 diabetes före, under, och e�er överföringen �ll vuxenklinik. Det nuvarande doktorandprojektet som kommit halvvägs omfatar fyra kvalita�va studier, där en ar�kel är accepterad och en är inskickad och två planeras och datainsamling pågår för den ena. Fyra perspek�v på transi�on och transfer vid typ 1 diabetes, dvs unga vuxna (19-29 år), föräldrar �ll unga vuxna, diabetessjuksköterskor vid barn- och ungdomsklinik, samt ungdomar 16-18 år som snart kommer at överföras �ll vuxenklinik speglas. Alla intervjuer är individuella. Tre är halvstrukturerade och analyseras med kvalita�v innehållsanalys. Den �ärde studiens intervjuer, med ungdomar 16-18 år är berätande och skall analyseras enligt fenomenologisk hermeneu�sk metod. Resultatet av studierna kommer at användas i et postdoktoralt projekt som omfatas av workshop där intressenter från alla grupper deltar och �llsammans med forskare och diabetessjuksköterskor ger inspel på hur en kommande digital pilo�nterven�on borde u�ormas och utvärderas. Däre�er kommer denna pilot at utvärderas avseende genomförbarhet men också gällande psykosociala och metabola u�allsmåt i en mixad metod-studie. Om den faller väl ut kommer den at implementeras i hela regionen och utvärderas vetenskapligt.
Åsa Hörnsten, 509 000 kr
• Frisätningsmekanismer för insulin och glukagon i Langerhanska öar
Insulin och glukagon är de vik�gaste blodsockerreglerande hormoner. Dessa lagras i små vesiklar i alfa- och betacellerna, som är lokaliserade �ll de Langerhanska öarna i pankreas. Därifrån frisäts insulinet vid förhöjning av blodets glukoskoncentra�on,exempelvis e�er en mål�d, och glukagon vid låg blodglukos. Defekter i frisätningsprocessen medför förändrade hormonnivåer i blodet vilket bidrar �ll problema�ken kring typ2-diabetes och vissa andra metabola störningar. Min forskning handlar om hur dehormoninnehållande vesiklarna smälter samman med cellmembranet, vilket medför at deras innehåll töms ut och tas upp i blodbanan. Et stort antal speciella proteiner både på ytan av vesiklarna och vid cellmembranet samverkar vid frisätningen. Först måstevesiklarna hita ”rät” plats i cellmembranet, där de nödvändiga proteinerna finns �llgängliga. Hur vet vesiklarna var de skall fästa på cellmembranet, och vilka principer gäller när sekre�onsapparaten byggs upp? Varför hitar färre vesiklar cellmembranet i diabe�ska celler? Genom at studera vesikelfrisätning i intakt vävnad samt kartlägga hur et antal proteiner uppträder sekunderna runt själva insulinfrisätningen hoppas vi at kunna svara på dessa frågor. Etvik�gt mål är även at förstå hur sekre�onsdefekten uppstår vid diabetes.
Sebastian Barg, 632 000 kr
• Detaljerade studier av Langerhanska öars kärlnätverk
I bukspotskörteln återfinns de Langerhanska öarna som innehåller de insulinproducerande beta-cellerna och andra hormonproducerande celler. Även fast de är små �ll storleken fungerar de som mikro-organ med sit eget kärlnätverk och en riklig blodförsörjning. Det är vik�gt av flera skäl, dels för at cellerna ska ha god �llgång �ll syre och näringsämnen och för at de ska kunna känna av aktuella blodsockernivåer och snabbt kunna frisäta hormoner �ll blodbanan. Dessutom så frisäter de celler som utgör kärlsystemet, endotelceller, et flertal ämnen som är vik�ga för de hormonproducerande cellernas funk�on och överlevnad. Baserat på obduk�onsstudier vet man at kärlnätverket. Dock är det troligen så at resultat från avlidna inte all�d speglar den levande fysiologin. Vi avser därför at i detalj studera öarnas kärlnätverk i vävnadsmaterial som samlats in under opera�oner från levande individer med och utan diabetes. Med hjälp av högupplöst elektron- och konfokalmikroskopi kan vi undersöka kärlnätverket och även enskilda celler. Med helt nyligen utvecklade tekniker kommer vi även studera utryck av gener och proteiner specifikt i kärl inom de Langerhanska öarna. Vår förhoppning är at kunna kartlägga hur dessa celler förändras för at iden�fiera substanser som skulle kunna återställa et normalt kärlnätverk hos personer med diabetes. Det har poten�al at bådaförbätra hormonfrisätningen och ge förutsätningar för en nybildning av insulinproducerande beta-celler.
Daniel Espes, 287 000 kr
• AMPK OCH SIK2-NÄTVERKEN I FETTVÄVNAD – IMPLIKATIONER FÖR INSULINVERKAN OCHINSULINRESISTENS
Fetceller har et dåligt rykte på grund av den starka kopplingen mellan fetma och insulinresistens. Fetceller fyller dock en livsvik�g funk�on – både för energilagring och utsöndring av hormoner som styr insulinkänslighet. Fetma är o�a förknippat med läckage av fet och en obalans i dessa hormoner, vilket i sin tur kan bero på at fetcellerna själva är insulinresistenta. Anledningarna �ll deta känner vi inte �ll. Proteinkinaser utgör den största enzymfamiljen i vår arvsmassa och är avgörande för cellers förmåga at reagera på hormoner, exempelvis insulin. Vi ämnar kartlägga vilken roll två proteinkinaser, AMPK och SIK2, har i fetceller och i utveckling av insulinresistens. Ak�vering av AMPK är en strategi för utveckling av diabetes-läkemedel. Det är dock oklart vilken roll AMPK spelar i fetceller. Vi har visat at AMPK hämmas av insulin och tror at deta är vik�gt för reglering av syntes av fet och fetvävshormoner. Vi har också upptäckt at det besläktade kinaset SIK2 är sänkt vid fetma och misstänker at deta kan bidra �ll uppkomst av insulinresistens. Vi kommer at använda fetceller från människor och djur, samt en rad gene�ska och farmakologiska metoder för at modifiera kinaserna och undersöka effekter på fetcellerna.Vårt mål är en bätre förståelse för hur insulin styr fetlagring och hur insulinresistens i fetceller uppstår. Sam�digt kommer vi at kunna utvärdera om AMPK och SIK2 kan användas som mål för behandling.
Olga Göransson, 509 000 kr
• Hurförändringar i sömnen orsakade av en ony�g kost försämrar typ 2-diabetes, samt den motverkande effekten av träning
We have recently found that an unhealthy diet can impair important restora�ve sleep proper�es – aspects of deep sleep – in healthy subjects. Chronic sleep loss and a poor diet are both known to contribute to obesity and T2D, but how these factors interact is poorly understood in T2D. For example, are changes in sleep due to a poor diet, a key contribu�ng factor to the adverse metabolic changes in those who develop T2D? Understanding this can help us uncover the important role of changes in sleep for preven�ng and ameliora�ng T2D.Here I will thus inves�gate how an unhealthy diet can impair sleep, and thereby metabolic health in individuals with type 2 diabetes (T2D). I will also test whether physical exercise can counteract adverse sleep changes, & thereby metabolic changes, from an unhealthy diet.Healthy controls and pa�ents with T2D will be exposed to different diets. In one condi�on, subjects will also undergo physical exercise on the unhealthy diet. We will profile how diet-induced impairments insleep – especially deep sleep – affect not only glucose metabolism, but also appe�te and related hormones, including during simulated shi� work. The hypothesis is that T2D exacerbates the detrimental effects of an unhealthy diet on restora�ve sleep proper�es, and this in turn leads to worsened metabolic and hormonal changes.In sum, we aim to uncover how the interplay between diet and sleep can be u�lized as a key factor to improve metabolic health in T2D.
Jonathan Cedernaes, 287 000 kr
• Vi kommer at använda fetceller från människor och djur, samt en rad gene�ska och farmakologiska metoder för at modifiera kinaserna och undersöka effekter på fetcellerna.
Vårt mål är en bätre förståelse för hur insulin styr fetlagring och hur insulinresistens i fetceller uppstår. Sam�digt kommer vi at kunna utvärdera om AMPK och SIK2 kan användas som mål för behandling. Olga Göransson, 509 000 kr Hurförändringar i sömnen orsakade av en ony�g kost försämrar typ 2-diabetes, samt den motverkande effekten av träningWe have recently found that an unhealthy diet can impair important restora�ve sleep proper�es – aspects of deep sleep – in healthy subjects. Chronic sleep loss and a poor diet are both known to contribute to obesity and T2D, but how these factors interact is poorly understood in T2D. For example, are changes in sleep due to a poor diet, a key contribu�ng factor to the adverse metabolic changes in those who develop T2D? Understanding this can help us uncover the important role of changes in sleep for preven�ng and ameliora�ng T2D.Here I will thus inves�gate how an unhealthy diet can impair sleep, and thereby metabolic health in individuals with type 2 diabetes (T2D). I will also test whether physical exercise can counteract adverse sleep changes, & thereby metabolic changes, from an unhealthy diet.Healthy controls and pa�ents with T2D will be exposed to different diets. In one condi�on, subjects will also undergo physical exercise on the unhealthy diet. We will profile how diet-induced impairments insleep – especially deep sleep – affect not only glucose metabolism, but also appe�te and related hormones, including during simulated shi� work. The hypothesis is that T2D exacerbates the detrimental effects of an unhealthy diet on restora�ve sleep proper�es, and this in turn leads to worsened metabolic and hormonal changes.In sum, we aim to uncover how the interplay between diet and sleep can be u�lized as a key factor to improve metabolic health in T2D.Jonathan Cedernaes, 287 000 krHurträning reglerar skeletmuskelns insulinkänslighet vid typ 2-diabetesTyp 2-diabetes ökar kra�igt i världen och leder �ll en ökad belastningen på samhället då det i dagsläget inte finns något botemedel. Vi har visat at pa�enter med typ 2-diabetes kännetecknas av en nedsat känslighet för insulin i skeletmuskel. Fysisk ak�vitet ökar insulinkänsligheten och är en vik�g del i behandlingen för at förebygga och behandla metabola sjukdomar och öka livskvaliteten. Trots den stora nytan av träning för behandling och förebyggande av insulinresistens vid typ 2-diabetes, är kunskapen om de mekanismer för vilka träning förbätrar metabol hälsa o�llräcklig. Målet med deta projekt är at ta fram nya strategier för at förbätra blodsockernivåerna hos typ 2-diabe�ker. Vi kommer at iden�fiera och karaktärisera de molekylära signaturer som är kopplade �ll hur väl kroppen svarar på träning och ökar insulinkänsligheten i flera modellsystem så som human muskelceller och muskelprover. Genom informa�on om vilka processer som påverkats av träningen möjliggörs fram�da utveckling av nya läkemedel samt nya träningsprogram för at behandla och förhindra uppkomst av typ 2-diabetes.
Juleen R. Zierath, 509 000 kr
• Hur kan man effek�vt stödja personer med typ 2 diabetes at minska sin risk för kardiovaskulär sjukdom?
Sy�et med projektet är at undersöka hur risken för hjärt-kärlsjukdom (CVD) uppfatas och hanteras av personer med typ 2 diabetes (T2D) och sjukvårdspersonal i primärvården. Genom samskapande design vill vi utveckla och testa en interven�on. Rökstopp, förbätrade blodsockernivåer, blodfeter och blodtryck minskar risken för CVD. Trots framsteg som gjorts över �d för at minska risken för CVD uppfyller inte alla pa�enter dessa behandlingsmål. Vi tror at riskmedvetenheten bland pa�enter är låg samt at risk inte kommuniceras �llräckligt i konsulta�oner. För at förstå mer genomför vi intervjuer med personer med T2D, diabetessjuksköterskor och allmänläkare som analyseras med Grounded Theory. Genom samskapande diskussioner i workshops utvecklas en personcentrerad interven�on i sy�e at öka riskmedvetenhet. Interven�onen testas i en pilotstudie bland 50 personer med T2D, där 25 deltagare, erbjuds et egenvårdsstöd med fokus på riskmedvetenhet utöver vanlig vård (interven�onsgrupp) och 25 deltagare får utöver vanlig vård, skri�lig informa�on angående CVD (kontrollgrupp). Utvärdering av förändringar på riskmedvetande, levnadsvanor och metabol kontroll, sker via frågeformulär och mätningar före och 6 månader e�er interven�onen och analyseras med sta�s�ska metoder. Målet med interven�onen är ökad riskmedvetenhet och förbätrad egenvård vilket kan bidra �ll at personer tar mer ansvar för sjukdomen, mår bätre och at behandlingsmålen nås i högre utsträckning.
Lena Jutterström, 287 000 kr
• Personcentrerat vårdmöte med digitala verktyg och AI teknologi för at stödja egenvård, hållbar hälsa och välbefinnande i det dagliga livet med typ 2 diabetes
Digitaliseringen har trät in på vårdområdet för at främja pa�entdelak�ghet. För at stödja et personcentrerat förhållningssät i vårdmötet kan periodisk egenmonitorering genom kon�nuerlig glukosmätning samt ifyllande av en digital diabetesenkät om måendet samt erfarenheter av vården ge et delat beslutsstöd mellan diabetessjuksköterskan/diabetesläkaren och personen med typ 2 diabetes. De digitala analysverktygen används vid vårdmötet för at iden�fiera problemområden samt säta upp uppnåeliga mål gällande glukoskontroll,behandling och egenvård. Studien sy�ar �ll at undersöka vilka effekter periodisk glukosmätning med datanalysrapport för at stödja egenvård och et personcentrerat vårdmöte har på HbA1c, pa�entdelak�ghet,välbefinnande och behandlings�llfredsställelsen. Interven�onsgruppen (n=200) u�ör periodisk kon�nuerlig glukosmätning med FreeStyle Libre 2 under en period av 28 dagar under vecka 0-4 samt under vecka 10-13. Pa�enten använder sin mobiltelefon och scannar regelbundet sensornföravläsning.Egenmonitoreringen av glukos kan ses via mobiltelefonen. Delning av glukosdatan sker �llprimärvårdsenheten och överförs sedan �ll OneTwo Analy�cs analysverktyg för en automa�seradanalys (INSIGHT). Vid vecka 4 har diabetessjuksköterskan/diabetesläkaren et videomöte medpa�enten och vid vecka 16 et kliniskt vårdmöte där personens erfarenheter av egenvård ochmåendet diskuteras u�från de digitala rapporterna från diabetesenkäten och INSIGHTS.
Unn-Britt Johansson, 632 000 kr
• Studier om uppkomsten av typ 1-diabetes med implika�oner för terapeu�sk interven�on
Typ 1-diabetes är en vanlig, kronisk sjukdom som drabbar mer än 1 av 200 personer i Sverige. Sjukdomen uppstår o�a i �dig barndom men kan även drabba vuxna. Typ 1-diabetes orsakas av en förlust av de celler som producerar det livsvik�ga hormonet insulin. Insulin behövs för at socker ska kunna tas upp av kroppens celler och användas som bränsle. Typ 1-diabetes är förknippad med svåra komplika�oner och lägre förväntad livslängd. F.n. kan sjukdomen inte botas och en bidragande anledning �ll deta är at vi for�arande inte har detaljkunskap kring hur de insulinproducerande cellerna förstörs. Förbätrad kunskap kan leda �ll nya behandlingar som sy�ar �ll at förhindra at sjukdomen uppstår. I deta projekt vill vi studera om en grupp av inflammatoriska molekyler är inblandade i sjukdomsprocessen. Nya läkemedel har utvecklats för at hämma ak�viteten av denna typ av molekyler och det finns nu en möjlighet at testa om dessa läkemedel kan förhindra utvecklingen av typ 1-diabetes. Det finns dock flera varianter av dessa molekyler, vissa som ännu inte studerats i typ 1-diabetes. Deta projekt sy�ar �ll at analysera vilken betydelse en av dessa inflamma�onsmolekyler har i sjukdomsprocessen och at experimentellt utvärdera effek�viteten av godkända läkemedelsblockerare. Nuvarande läkemedel har varierande specificitet för olika molekyler och därför är projektet av betydelse inte bara för at förstå hur sjukdomen uppstår utan också för fram�da läkemedelsprövningar.
Malin Flodström Tullberg, 364 000 kr
• At använda "Co-design" för at förebygga utveckling av typ 2 diabetes hos personer med prediabetes i primärvården genom direkt involvering i skapande av en model för implementering av interven�oner
Typ 2 diabetes är en stor och snabbt växande folksjukdom både i Sverige och resten av världen. Konsekvenserna inkluderar ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och ökad dödlighet samt samhällsekonomiska förluster i form av bland annat förlorad arbets�d och sjukvårdskostnader. Sådana konsekvenser skulle kunna minskas genom at iden�fiera de 10 �ll 15 % av vuxna som har prediabetes - som är et förstadium �ll typ 2 diabetes- och se �ll atdiabetesutvecklingen bromsas eller förebyggas. I kontrollerande forskningsmiljöer har man set at med ökad mo�on och hälsosamma matvanor kan man minska risken at utveckla typ 2 diabetes. Dock har det visat sig svårt at åstadkomma dessa förändringar i vardagssammanhang som �ll exempel primärvården, där människor medprediabetes får behandling och uppföljning. I vårt projekt kommer vi at använda 'design thinking', en flexibel samarbetsmetod från teknik världen, för at skapa en modell för at vara delak�g i förändringar av levnadsvanor. Design-thinking metoden innebär at personer med prediabetes och primärvårdspersonal jobbar �llsammans genom en stegvis process för at utveckla en anpassad lösning. Modellen planeras at pilotestas på et flertal vårdcentraler.
Nouha Saleh Stattin, 287 000 kr
• Är�lighet som utlösande faktorer vid typ 1-diabetesÄr�lighet för typ 1-diabetes regleras av gener som siter på kromosom 6.
Generna kodar för HLA protein som styrmänniskans förmåga at överleva infek�oner. Det är känt hur HLA fungerar vid en infek�on men inte hur det går �ll atutlösa den autoimmuna reak�onen. Vi vill ta reda på hur HLA proteinerna medverkar �ll at barnets egetimmunsystemangriper betacellerna. Två oväntade upptäckter styr vår forskning.Den första är et oväntat fynd at det finns är�liga varianter in en HLA gen (HLA-DRA1) som i sig själv inte bidrar �llrisk e�ersom den ser likadan ut hos alla människor. I en del av genen som kan påverka hur o�a andragener i HLA regionen användes, upptäcktes varianter som minskar risken för at få typ 1 diabetes men ökar risken förat få celiaki. Målet är at ta reda på hur deta går �ll. Barn från TEDDY studien lämnar blod �ll isolering av deras olikavita blodkroppar för at undersöka hur DRA1 varianterna påverkar hur mycket HLA protein som celler kan bilda ochhur det är kopplat �ll risken för typ 1-diabetes.Den andra upptäckten är i den spontant diabe�ska BB råtan. Vi har under 40 år använtgammal avelsteknik för atförändra BB råtans risk at få diabetes. En ny stam visar at djuren kan ha en muterad gen som �digare var kopplad�ll diabetes utan at de får diabetes. Skyddande gener har avlats in och vi har under det år som gåt lyckats ta reda påvilken variant av Gimap4 som ger diabetes och vilken variant av Gimap4 som skyddar.
Åke Lernmark, 364 000 kr
• Induc�on of β-cell regenera�on to reverse diabetes
Diabetes is characterized by elevated blood glucose levels, a consequence of insufficient insulin supply and/or insulin resistance. Increasing the number of insulin-producing β-cells might prove a beter treatment for diabetes, which is at present controlled but not cured by insulin injec�ons. Diabetes is characterized by elevated blood glucose, a consequence of insufficient insulin supply and/or insulin resistance. Experimental abla�on of β-cells is followed by significant recovery. This regenera�ve capacity could poten�ally be exploited therapeu�cally—if the underlying mechanisms were beter understood. We perform unbiased screens in zebrafish to iden�fy signals that promote β-cell regenera�on. The zebrafish model is par�cularly good for studying pancrea�c development and regenera�on in vivo – inside livingorganisms. First, the simplicity of its organ structures (e.g. the zebrafish embryo has only one pancrea�c islet during the first week of development) allows rapid analysis of cellular changes. Second, zebrafish embryos are amenable to efficient gene�c manipula�on and drug delivery. We subsequently validate and elucidate these findings using mouse, pig and human cells. Moreover, by analyzing the affected gene�c fingerprints and gene network of single pancrea�c cells from zebrafish or human, we aim to unravel the underlying mechanisms of β-cell regenera�on.
Olov Andersson, 509 000 kr
• Fostrets programmering av typ 2-diabetes
Typ 2 diabetes (T2D) är vanligare bland barn om mor har T2D än när pappan har sjukdomen. Denna ökade risk när man ärver anlaget från från mor skulle kunna förklaras av s.k. parent-of -origin (POE) effekter, dvs olika risk om man ärver anlaget från mor eller far. Deta kan också ta sit utryck som olika programmering under fosterperioden (DOHAD hypotesen). Målet med projektet är at iden�fiera POE i T2D och relaterade sjukdoms�llståndgenomkartläggning av gene�ska och epigene�ska faktorer och hur de påverkar genutryck. En övergripande hypotes är at alleler, som följer et POE mönster, dvs överförs mer från ena föräldern,resulterar i et minskat genutryck(imprin�ng förorsakad av epigene�sk DNA metylering) av gener som ex påverkar β-cellmassa. Här vi kombinerar största familjetrio-kohorter i världen (mor,fa r,barn), den ungerska Biobank (HTB) och Botnia studien (>3000 trios n>20000), plus kohorter av obesläktade individer (n>30000). Varianter som uppvisar POE kommer at studeras yterligare i pankrera�ska öar från foster och vuxna mänskor hur de påverkar betacellsfunk�onen, samt i moderkaka, navelsträngsblod m.m. Det här visar på et samband mellan fenotyp och gernotyp men bevisar inte kausalitert. Därför måste vi manipulera genutrycket för at se om det påverkar fenotypen genom at bl.a. experimentellt minska genutrycket genom för at därigenom studera om detkausalt förändrar betacellsmassa, apoptos och insulinutsöndring.
Rashmi Prasad, 509 000 kr
• Nya forskningsverktyg för at studera kopplingen mellan nervsystemet och immunförsvaret i typ 1 diabetes
Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som beror på at de insulinproducerande betacellerna har förstörts genom en atack från immunförsvaret. Personer som drabbas av sjukdomen kan därmed inte kontrollera sit blodsocker och blir beroende av insulininjek�oner för at överleva. Det finns många olika spelare som agerar i denna atack; flera olika sorters immunceller, signalmolekyler och andra typer av celler som finns runt betacellen.Nu har vår forskargrupp börjat intressera oss för två celltyper nära betacellen som inte har fåt så mycket uppmärksamhet i �digare forskning, nämligen immuncellen makrofag och nerver. Både nerver och makrofager finns i de cellöar som betacellerna befinner sig i och båda har möjligheten �ll at skicka signaler om at gynna ellerdämpa immunförsvaret.Nu vill vi genom at utveckla nya forskningmodeller där vi kan isolera de olika ingående cellerna kring betacellerna vid typ 1 diabetes undersöka exakt vad det är som styr kopplingen mellan nervsystemet och immunförsvaret. Genom at kunna påverka varje ingående komponent för sig tror vi at vi lätare kan dissekera fram vad som har en styrande roll i immunsvaret mot betacellerna. Vi vet redan at nervsignaler är mycket vik�ga för at styra atacken på immunförsvaret, men vi förstår inte ännu alla detaljer. Vi hoppas at deta ger insikter som underlätar framtagandet av läkemedel för at i förlängningen leda fram �ll behandlingarsom förebygger eller mildrar sjukdomen typ 1 diabetes.
Gustaf Christoffersson, 364 000 kr
• Effekter av aviditet på insulinreceptoraktivering
Vi har tidigare visat att insulinreceptorer är organiserade inanokluster vid cellmembranet. Därför har vi tänkte att om vi gör nanokluster av insulin så binder de mycket starkare till nanokluster av insulinreceptorer än enstaka insulin molekyler,på samma sätt som enskilda bindningar i kardborreband inte är så starka men tillsammans kan de sitta fast mycket starkare. Vi har bevisat att så är faller när vi gör experiment med celler. Vi söker nu medelför att testa detta koncept i zebrafisklarver. Vi har valt en zebrafiskmodell av diabetes eftersom modellen är tillförlitlig och vi kan i detalj analysera varje cell i larverna. På detta sätt kan vi förstå om vii framtiden kan använda specialtillverkade insulinnanokluster för at aktivera insulin receptorer i specifika celler men inte i alla, vilket skulle vara en helt nytt sätt att implementera insulin behandling vid diabetes. Det högsta målet med detta projekt är förstå om användning av nanoteknik kan leda tillutvecklingen av nya insulinläkemedel.
Ana Teixeira,509 000 kr
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
Se hela listan
Beviljade forskningsprojekt 2023 Diabetesfondens styrelse beviljade år 2023, gällande verksamhetsåret 2024, forskningsanslag om 23 miljoner kronor.
24 nya anslag delar på 10,2 miljoner kronor, och 30 rekommenderade anslag (som löper över 2-3 år) delar på 12,8 miljoner kronor.
Se hela listan
https://www.diabetes.se/contentassets/fb2538373415443fa1a6ac98eb27fe0d/beviljade-forskningsprojekt-2023_.pdf
• Funk�onen hos blodkärlen i de Langerhanska öarna vid diabetes
Blodkärlen i de Langerhanska öarna har stor betydelse för öarnas funk�on och därmed regleringen av blodsockerkoncentra�onen. Samspelet mellan de insulinfrisätande betacellerna och blodkärlen med et speciellt fokus på blodkärls�llväx�aktorn VEGF-A kommer at undersökas i en musmodell med diet framkallad diabetes. Vår hypotes är at diabetes leder �ll en okänslighet för VEGF-Aöver �d. En försämrad VEGF-A signalering kan leda �ll kroniska skador på öarnas blodkärl och därmed enförsämrad förmåga för insulin at transporteras ut iblodbanan, vilket resulterar i en defekt reglering av blodsockerkoncentra�onen. Genom at använda den av oss utvecklade och unika ögonmetoden, där Langerhanska öar transplanteras �ll främre ögonkammaren och hornhinnan användes som et naturligt kroppsfönster för avancerade mikroskopiska studier, kommer vi at i detalj kunna studera interak�onen mellan blodkärlens endotelceller och betacellerna iden levande organismen under fysiologiska och patologiska be�ngelser. Dessa “state-of-the-art” mikroskopiska studier kommer at integreras med olika specifika studier av kärlens funk�on och vad deta betyder för regleringen av blodsockerkoncentra�onen. Det aktuella projektet ligger iden interna�onella forskningsfronten och kommer at väsentligt öka vår förståelse för hur en diabetesframkallande diet påverkar funk�onen hos blodkärlen i de Langerhanska öarna och vilka konsekvenser deta har för blodsockerregleringen.
Per-Olof Berggren,364 000 kr
• Primära cilier - antenner som hjälper insulinfrisätande cellerat känna av sin omgivning
Ett primärt cilium är et litet utskot från cellens yta som är tät packat med receptorer och fungerar som et cellulärt känselspröt. Defekter i ciliernas funk�on resulterar i sjukdomar som går under samlingsnamnet ciliopa�er. Dessa karaktäriseras av fetma och störd metabolism, och förekommer o�a �llsammans med typ-2 diabetes, men hur dessa sjukdomar hänger samman är inte tydligtfastställt. Typ-2 diabetes kännetecknas bl.a. av en minskad förmåga hos bukspotkörtelns β-celler atfrisäta insulin, och at återställa β-cellernas funk�on är därför en vik�g behandlingsstrategi. Även β-cellerna har cilier vilka är förändrade både vid experimentell diabetes och diabetes hos människa. Vihar nyligen utvecklat tekniker som möjliggör avbildning av cilierna i levande βceller och som även�llåter oss at mäta förändringar i olika signalmolekyler inu� dessa små utskot. Vi kommer nu atanvända dessa tekniker för at förstå vilka signaler som cilierna känner av, hur dessa signalerförmedlas �ll cellen samt vaddet får för konsekvenser för cellernas funk�on
Vår hypotes är at dessa utskot möjliggör för β-cellerna at känna av sin omgivning och anpassa sig e�er den, och at när cilierna inte fungerar normalt så förlorar cellerna denna möjlighet, vilket kan bidra �ll uppkomst av diabetes. Vår förhoppning är at iden�fiera mekanismer kopplade �ll cilierna som skulle kunna utgöra nya mål för at farmakologiskt förbätra βcellernas funk�on hos personer med typ-2 diabetes.
Olof Hagren Idevall, 509 000 kr
• Forskning av regulatoriska immunceller och IL-35 för at förebygga typ 1-diabetes och diabe�sk njursjukdom
Målsätningen för vår forskning är at utreda mekanismer för hur insulin-bildande beta-celler i bukspotkörtelns Langerhanska öar skadas, och eventuellt dör vid utvecklingen typ 1 diabetes (T1D). Vi tror at en fördjupad kunskap om dessa mekanismer kommer at leda �ll nya strategier at förhindra sjukdomen. Vi har utvecklat metoder för at påvisa och sedan anrika regulatoriska T-celler. Dessa är celler som i många sammanhang har visat sig at dämpa andra immuncellers skadliga effekter vid olika sjukdomar. I försöken använder vi etablerade djurmodeller för T1D samt utnytjar experimentella system som liknar mänskliga beta-celler. Vidare har vi i samarbetsprojekt �llgång �ll blodprover från T1D pa�enter. Vi har funnit at det är möjligt at de regulatoriska T-cellerna vid utvecklingen av T1D hos mus ändrar karaktär och snarare blir skadliga för beta-cellerna än skyddar dessa. Dessutom har vi funnit en mekanism för hur deta kan hända. I deta sammanhang verkar det föreligga brist på signalsubstansen IL-35. Om vi �llför IL-35 via injek�oner förefaller vi kunna förhindra uppkomsten av T1D hos möss och även förbätra blodsockret hos redan sjuka djur. I den fortsata forskningen kommer vi yterligare utreda detaljer kring IL-35. I det kliniska samarbetet har vi funnit at högre nivåer av IL-35 kan samvariera med kvarvarande funk�on av beta-celler vid T1D. Andra opublicerade resultat tyder även på at IL-35 kan ha en betydelse vid nedsat njurfunk�on vid diabetes.
Kailash Singh, 364 000 kr
• Z MAT3- reglerar cell senecence och metabola sjukdomar
Åldrande och fetma är de största riskfaktorerna för at utveckla Typ 2 Diabetes (T2D). Både åldrande och fetma har nega�va effekter på metabola celler i fetväv, lever och muskel och ökar utvecklingen av s.k. cell senescence (CS). Deta gör at cellerna inte blir normalt funk�onella och stamcellerna kan inte utvecklas och ersäta normalt utjänta celler i vävnaderna. Utöver åldrandet så är både fetma och T2D kopplat �ll ökad CS av oklara orsaker. Vi har kunnat påvisa en ny faktor, ZMAT3, som reglerar induk�onen av CS och som är ökat vid T2D, fetma och leverförfetning (NAFLD/NASH). I projekten avser vi at analysera effekterna av ZMAT3 i djurmodeller och humana celler samt möjligheten �ll ny behandling.
Ulf Smith, 364 000 kr
• Fas 2 prövning för at förhindra typ 1 diabetes med mesenkymala stromacellerBakgrund:
I tidigare studier med vuxna individer med nydiagnos�cerad typ 1 diabetes har vi kunnat förhindra fortsat förlust av deras egen insulinproduk�on genom behandling med immunmodulerande cellterapi. Vi har också gjort en första säkerhetsstudie, såkallad fas 1, och visat at behandlingen är säker även hos barn och ungdomar.Sy�e: Förhindra at de insulinproducerande beta-cellerna förstörs och därmed bibehålla insulinproduk�onen hos barn och ungdomar med nydebuterad typ 1 diabetes.Metodik: Läkemedelsframställda mesenkymala stromaceller, Protrans, kommer at infunderas i blodet hos barn och ungdomar nydiagnos�cerade för typ 1 diabetes. Fas 2 prövningen är en blindad, placebo-kontrollerad studie i två steg, först hos individer 12-21 år gamla och sedan hos barn som är 7-11 år gamla. Betydelse: Typ 1 diabetes är en livslång sjukdom som har visats begränsa livslängden hos drabbade individer. En behandling som kan förhindra at de insulinproducerande betacellerna förstörs skulle ge möjlighet at �ll och med förhindra sjukdomsuppkomst.
Per-Ola Carlsson, 631 000 kr
• Kartläggning av de distala processer som styr insulinmedierat glukosupptag och metabol funk�on i fetceller
Typ 2 diabetes och fetma kännetecknas av en insulinresistens, vilket innebär at trots at insulin frisäts så svarar inte målcellernasom de ska, vilket leder �ll försämrat upptag av fet och socker. Vad som orsakar insulinresistens och därmed typ 2 diabetes är ännu oklart, man vet dock at fetvävens funk�on inverkar på hela kroppens metabola status. Jag leder en forskargrupp vid Lunds universitet, och vi bedriver experimentell cellbiologisk forskning med fokus på de mekanismer som styr fetcellens funk�on. Med hjälp av mikroskopi och olika cellbiologiska tekniker studerar vi hur fet och socker lagras in i cellen. Vi har i flertalet studier funnit at förändringar i cytoskeletet, en vik�g organell som är inblandad i många intracellulära processer, korrelerar med försämrad fetcellsfunk�on. Vi vill nu ta reda på om denna förändring är avgörande för cellens förmåga at svara på insulin, och om den kan kopplas samman �ll förändringar i fetvävens sammansätning. Parallellt med vår experimentella forskning arbetar vi med at bygga upp matema�ska modeller u�från våra data. Målet är at bygga en helkroppsmodell som förklarar interak�onen mellan olika vävnader, både för at uppräthålla normal metabol funk�on och för at förstå hur deta försämras vid övervikt. Sammantaget är min forskning vik�g för at finna faktorer som styr fetcellens funk�on, vilket är nödvändigt för at förebygga och förbätra behandling och utveckling av nya läkemedel mot typ 2 diabetes.
Karin Stenkula, 364 000 kr
• Försök at rädda beta-celler från at dö vid diabetes genom at minska mängden intracellulärt adenosin
Ett centralt steg i uppkomsten av diabetes är at den insulinproducerande beta-cellen gradvis tappar i funk�on, frisäter an�gener som s�mulerar immunförsvaret, samt slutligen dör. At blockera deta händelseförlopp skulle kunna vara et sät at framgångsrikt förebygga eller behandla sjukdomen. En förklaring �ll at beta-cellen förlorar sin funk�on och dör verkar vara at molekylen adenosin bildas i alldeles för hög grad vid stress och at höga halter av denna molekyl driver beta-cellen �ll sin död. Intressant nog verkar det gå at blockera denna stress-medierad typ av celldöd. Vi har set at när maninjicerar försöksdjur med en s.k. target site blocker, som förhöjer beta-cellens försvar mot adenosin, så skyddar det mot diabetes. Denna forskning skulle kunna ge upphov �ll nya fram�da behandlingsmöjligheter vid diabetes.
Nils Welsh, 364 000 kr
• Kan mikrobiomet och dess metaboliter prediktera diabetes och bidra till förståelse av sjukdomsmekanismer
Precisionsmedicin karaktäriseras människor hälsa baserat på en stor mängd parametrar. Denna informa�on används för at förutse risken at utveckla sjukdomar och för at u�orma individanpassade behandlingar. Utvecklingen av kardiometabola sjukdomar såsom typ 2 diabetes och hjärt-kärlsjukdom styrs av många faktorer. Vi har �digare visat at personer med kardiometabola sjukdomar uppvisar förändringar i tarmmikrobiotan redan �digt under sjukdomsutvecklingen, och at möss koloniserade med tarmbakterier från sjuka pa�enter löper ökad risk at bli sjuka. Tammikrobiotan bör därför vara en del av kardiometabol precisionsmedicin.Nyligen rapporterades at pa�enter med typ 2 diabetes kan delas in i undergrupper som svarar olika väl på standardiserade läkemedel. I denna studie kommer vi at gruppera et stort antal individer baserat på kliniska variabler och på tarmmikrobiotarelaterade parametrar. Deta ger oss möjlighet at undersöka kopplingen mellan tarmmikrobiotan och specifika typer av kardiometabolsjukdom. Däre�er kommer vi at kolonisera möss med bakterier från individer med olika metabola profiler för at undersöka om tarmmikrobiotan orsakar förändringar i vår ämnesomsätnig. Vi kommer även at behandla möss och celler med ämnen som produceras av tarmbakterierna.Denna ansökan ger oss unika möjligheter at undersöka om tarmmikrobiotan, och de ämnen den producerar, kan användas för at förutse en presons risk för at utveckla kardiometabolsjukdom, särskilt typ 2 diabetes.
Fredrik Bäckhed, 364 000 kr
• Behandling av diabetes genom att ändra hur cellens kraftverk, mitokondrien, organiserar andningskedjan för at omvandla födoämnen �ll energi
Det finns et stort behov at utveckla nya behandlingsprinciper för typ 2 diabetes. Funk�onen av cellens kra�verk, mitokondrien, är inblandad både i at kontrollera insöndringen av insulin i blodbanan och insulinkänsligheten i perifera vävnader. Vi har ien serie försök visat at farmakologisk hämning av mitokondriefunk�onen i lever orsakar en omprogrammering av ämnesomsätningen så at fetsyror förbränns, vilket i sin tur leder �ll normalisering av blodsockervärden och kra�ig viktnedgång i möss som utvecklat fetma. Dessa fynd är mycket intressanta men vi förstår inte vik�ga detaljer i hur denna omprogrammering av ämnesomsätningen regleras. I föreliggande forskningsprogram beskrivs en serie försök i musmodeller där vi med olika avancerade metoder ändrar hur mitokondriens andningskedjeenzymer är organiserade. Vi använder också en rad moderna metoder för at med stor precision kartlägga innehållet av proteiner och metaboliter i lever. De kunskaper vi får från deta projekt kommer på sikt at iden�fiera nya målmolekyler och mekanismer för at behandla diabetes och fetma.
Nils-Göran Larsson, 364 000 kr
• DIGEST - Digital support för sjukdomsintegra�on, egenvård och �llfredsställande övergång från barn- �ll vuxenklinik bland unga med typ 1 diabetes och deras familjerDoktorandprojektet, som jag �digare erhållit anslag för har kommit halvvägs. Doktorandprojektet som handlar om övergångar, s k transi�oner i livet och transfer �ll annan klinik, har som mål at underläta livet med typ 1 diabetes före, under, och e�er överföringen �ll vuxenklinik. Det nuvarande doktorandprojektet som kommit halvvägs omfatar fyra kvalita�va studier, där en ar�kel är accepterad och en är inskickad och två planeras och datainsamling pågår för den ena. Fyra perspek�v på transi�on och transfer vid typ 1 diabetes, dvs unga vuxna (19-29 år), föräldrar �ll unga vuxna, diabetessjuksköterskor vid barn- och ungdomsklinik, samt ungdomar 16-18 år som snart kommer at överföras �ll vuxenklinik speglas. Alla intervjuer är individuella. Tre är halvstrukturerade och analyseras med kvalita�v innehållsanalys. Den �ärde studiens intervjuer, med ungdomar 16-18 år är berätande och skall analyseras enligt fenomenologisk hermeneu�sk metod. Resultatet av studierna kommer at användas i et postdoktoralt projekt som omfatas av workshop där intressenter från alla grupper deltar och �llsammans med forskare och diabetessjuksköterskor ger inspel på hur en kommande digital pilo�nterven�on borde u�ormas och utvärderas. Däre�er kommer denna pilot at utvärderas avseende genomförbarhet men också gällande psykosociala och metabola u�allsmåt i en mixad metod-studie. Om den faller väl ut kommer den at implementeras i hela regionen och utvärderas vetenskapligt.
Åsa Hörnsten, 509 000 kr
• Frisätningsmekanismer för insulin och glukagon i Langerhanska öar
Insulin och glukagon är de vik�gaste blodsockerreglerande hormoner. Dessa lagras i små vesiklar i alfa- och betacellerna, som är lokaliserade �ll de Langerhanska öarna i pankreas. Därifrån frisäts insulinet vid förhöjning av blodets glukoskoncentra�on,exempelvis e�er en mål�d, och glukagon vid låg blodglukos. Defekter i frisätningsprocessen medför förändrade hormonnivåer i blodet vilket bidrar �ll problema�ken kring typ2-diabetes och vissa andra metabola störningar. Min forskning handlar om hur dehormoninnehållande vesiklarna smälter samman med cellmembranet, vilket medför at deras innehåll töms ut och tas upp i blodbanan. Et stort antal speciella proteiner både på ytan av vesiklarna och vid cellmembranet samverkar vid frisätningen. Först måstevesiklarna hita ”rät” plats i cellmembranet, där de nödvändiga proteinerna finns �llgängliga. Hur vet vesiklarna var de skall fästa på cellmembranet, och vilka principer gäller när sekre�onsapparaten byggs upp? Varför hitar färre vesiklar cellmembranet i diabe�ska celler? Genom at studera vesikelfrisätning i intakt vävnad samt kartlägga hur et antal proteiner uppträder sekunderna runt själva insulinfrisätningen hoppas vi at kunna svara på dessa frågor. Etvik�gt mål är även at förstå hur sekre�onsdefekten uppstår vid diabetes.
Sebastian Barg, 632 000 kr
• Detaljerade studier av Langerhanska öars kärlnätverk
I bukspotskörteln återfinns de Langerhanska öarna som innehåller de insulinproducerande beta-cellerna och andra hormonproducerande celler. Även fast de är små �ll storleken fungerar de som mikro-organ med sit eget kärlnätverk och en riklig blodförsörjning. Det är vik�gt av flera skäl, dels för at cellerna ska ha god �llgång �ll syre och näringsämnen och för at de ska kunna känna av aktuella blodsockernivåer och snabbt kunna frisäta hormoner �ll blodbanan. Dessutom så frisäter de celler som utgör kärlsystemet, endotelceller, et flertal ämnen som är vik�ga för de hormonproducerande cellernas funk�on och överlevnad. Baserat på obduk�onsstudier vet man at kärlnätverket. Dock är det troligen så at resultat från avlidna inte all�d speglar den levande fysiologin. Vi avser därför at i detalj studera öarnas kärlnätverk i vävnadsmaterial som samlats in under opera�oner från levande individer med och utan diabetes. Med hjälp av högupplöst elektron- och konfokalmikroskopi kan vi undersöka kärlnätverket och även enskilda celler. Med helt nyligen utvecklade tekniker kommer vi även studera utryck av gener och proteiner specifikt i kärl inom de Langerhanska öarna. Vår förhoppning är at kunna kartlägga hur dessa celler förändras för at iden�fiera substanser som skulle kunna återställa et normalt kärlnätverk hos personer med diabetes. Det har poten�al at bådaförbätra hormonfrisätningen och ge förutsätningar för en nybildning av insulinproducerande beta-celler.
Daniel Espes, 287 000 kr
• AMPK OCH SIK2-NÄTVERKEN I FETTVÄVNAD – IMPLIKATIONER FÖR INSULINVERKAN OCHINSULINRESISTENS
Fetceller har et dåligt rykte på grund av den starka kopplingen mellan fetma och insulinresistens. Fetceller fyller dock en livsvik�g funk�on – både för energilagring och utsöndring av hormoner som styr insulinkänslighet. Fetma är o�a förknippat med läckage av fet och en obalans i dessa hormoner, vilket i sin tur kan bero på at fetcellerna själva är insulinresistenta. Anledningarna �ll deta känner vi inte �ll. Proteinkinaser utgör den största enzymfamiljen i vår arvsmassa och är avgörande för cellers förmåga at reagera på hormoner, exempelvis insulin. Vi ämnar kartlägga vilken roll två proteinkinaser, AMPK och SIK2, har i fetceller och i utveckling av insulinresistens. Ak�vering av AMPK är en strategi för utveckling av diabetes-läkemedel. Det är dock oklart vilken roll AMPK spelar i fetceller. Vi har visat at AMPK hämmas av insulin och tror at deta är vik�gt för reglering av syntes av fet och fetvävshormoner. Vi har också upptäckt at det besläktade kinaset SIK2 är sänkt vid fetma och misstänker at deta kan bidra �ll uppkomst av insulinresistens. Vi kommer at använda fetceller från människor och djur, samt en rad gene�ska och farmakologiska metoder för at modifiera kinaserna och undersöka effekter på fetcellerna.Vårt mål är en bätre förståelse för hur insulin styr fetlagring och hur insulinresistens i fetceller uppstår. Sam�digt kommer vi at kunna utvärdera om AMPK och SIK2 kan användas som mål för behandling.
Olga Göransson, 509 000 kr
• Hurförändringar i sömnen orsakade av en ony�g kost försämrar typ 2-diabetes, samt den motverkande effekten av träning
We have recently found that an unhealthy diet can impair important restora�ve sleep proper�es – aspects of deep sleep – in healthy subjects. Chronic sleep loss and a poor diet are both known to contribute to obesity and T2D, but how these factors interact is poorly understood in T2D. For example, are changes in sleep due to a poor diet, a key contribu�ng factor to the adverse metabolic changes in those who develop T2D? Understanding this can help us uncover the important role of changes in sleep for preven�ng and ameliora�ng T2D.Here I will thus inves�gate how an unhealthy diet can impair sleep, and thereby metabolic health in individuals with type 2 diabetes (T2D). I will also test whether physical exercise can counteract adverse sleep changes, & thereby metabolic changes, from an unhealthy diet.Healthy controls and pa�ents with T2D will be exposed to different diets. In one condi�on, subjects will also undergo physical exercise on the unhealthy diet. We will profile how diet-induced impairments insleep – especially deep sleep – affect not only glucose metabolism, but also appe�te and related hormones, including during simulated shi� work. The hypothesis is that T2D exacerbates the detrimental effects of an unhealthy diet on restora�ve sleep proper�es, and this in turn leads to worsened metabolic and hormonal changes.In sum, we aim to uncover how the interplay between diet and sleep can be u�lized as a key factor to improve metabolic health in T2D.
Jonathan Cedernaes, 287 000 kr
• Vi kommer at använda fetceller från människor och djur, samt en rad gene�ska och farmakologiska metoder för at modifiera kinaserna och undersöka effekter på fetcellerna.
Vårt mål är en bätre förståelse för hur insulin styr fetlagring och hur insulinresistens i fetceller uppstår. Sam�digt kommer vi at kunna utvärdera om AMPK och SIK2 kan användas som mål för behandling. Olga Göransson, 509 000 kr Hurförändringar i sömnen orsakade av en ony�g kost försämrar typ 2-diabetes, samt den motverkande effekten av träningWe have recently found that an unhealthy diet can impair important restora�ve sleep proper�es – aspects of deep sleep – in healthy subjects. Chronic sleep loss and a poor diet are both known to contribute to obesity and T2D, but how these factors interact is poorly understood in T2D. For example, are changes in sleep due to a poor diet, a key contribu�ng factor to the adverse metabolic changes in those who develop T2D? Understanding this can help us uncover the important role of changes in sleep for preven�ng and ameliora�ng T2D.Here I will thus inves�gate how an unhealthy diet can impair sleep, and thereby metabolic health in individuals with type 2 diabetes (T2D). I will also test whether physical exercise can counteract adverse sleep changes, & thereby metabolic changes, from an unhealthy diet.Healthy controls and pa�ents with T2D will be exposed to different diets. In one condi�on, subjects will also undergo physical exercise on the unhealthy diet. We will profile how diet-induced impairments insleep – especially deep sleep – affect not only glucose metabolism, but also appe�te and related hormones, including during simulated shi� work. The hypothesis is that T2D exacerbates the detrimental effects of an unhealthy diet on restora�ve sleep proper�es, and this in turn leads to worsened metabolic and hormonal changes.In sum, we aim to uncover how the interplay between diet and sleep can be u�lized as a key factor to improve metabolic health in T2D.Jonathan Cedernaes, 287 000 krHurträning reglerar skeletmuskelns insulinkänslighet vid typ 2-diabetesTyp 2-diabetes ökar kra�igt i världen och leder �ll en ökad belastningen på samhället då det i dagsläget inte finns något botemedel. Vi har visat at pa�enter med typ 2-diabetes kännetecknas av en nedsat känslighet för insulin i skeletmuskel. Fysisk ak�vitet ökar insulinkänsligheten och är en vik�g del i behandlingen för at förebygga och behandla metabola sjukdomar och öka livskvaliteten. Trots den stora nytan av träning för behandling och förebyggande av insulinresistens vid typ 2-diabetes, är kunskapen om de mekanismer för vilka träning förbätrar metabol hälsa o�llräcklig. Målet med deta projekt är at ta fram nya strategier för at förbätra blodsockernivåerna hos typ 2-diabe�ker. Vi kommer at iden�fiera och karaktärisera de molekylära signaturer som är kopplade �ll hur väl kroppen svarar på träning och ökar insulinkänsligheten i flera modellsystem så som human muskelceller och muskelprover. Genom informa�on om vilka processer som påverkats av träningen möjliggörs fram�da utveckling av nya läkemedel samt nya träningsprogram för at behandla och förhindra uppkomst av typ 2-diabetes.
Juleen R. Zierath, 509 000 kr
• Hur kan man effek�vt stödja personer med typ 2 diabetes at minska sin risk för kardiovaskulär sjukdom?
Sy�et med projektet är at undersöka hur risken för hjärt-kärlsjukdom (CVD) uppfatas och hanteras av personer med typ 2 diabetes (T2D) och sjukvårdspersonal i primärvården. Genom samskapande design vill vi utveckla och testa en interven�on. Rökstopp, förbätrade blodsockernivåer, blodfeter och blodtryck minskar risken för CVD. Trots framsteg som gjorts över �d för at minska risken för CVD uppfyller inte alla pa�enter dessa behandlingsmål. Vi tror at riskmedvetenheten bland pa�enter är låg samt at risk inte kommuniceras �llräckligt i konsulta�oner. För at förstå mer genomför vi intervjuer med personer med T2D, diabetessjuksköterskor och allmänläkare som analyseras med Grounded Theory. Genom samskapande diskussioner i workshops utvecklas en personcentrerad interven�on i sy�e at öka riskmedvetenhet. Interven�onen testas i en pilotstudie bland 50 personer med T2D, där 25 deltagare, erbjuds et egenvårdsstöd med fokus på riskmedvetenhet utöver vanlig vård (interven�onsgrupp) och 25 deltagare får utöver vanlig vård, skri�lig informa�on angående CVD (kontrollgrupp). Utvärdering av förändringar på riskmedvetande, levnadsvanor och metabol kontroll, sker via frågeformulär och mätningar före och 6 månader e�er interven�onen och analyseras med sta�s�ska metoder. Målet med interven�onen är ökad riskmedvetenhet och förbätrad egenvård vilket kan bidra �ll at personer tar mer ansvar för sjukdomen, mår bätre och at behandlingsmålen nås i högre utsträckning.
Lena Jutterström, 287 000 kr
• Personcentrerat vårdmöte med digitala verktyg och AI teknologi för at stödja egenvård, hållbar hälsa och välbefinnande i det dagliga livet med typ 2 diabetes
Digitaliseringen har trät in på vårdområdet för at främja pa�entdelak�ghet. För at stödja et personcentrerat förhållningssät i vårdmötet kan periodisk egenmonitorering genom kon�nuerlig glukosmätning samt ifyllande av en digital diabetesenkät om måendet samt erfarenheter av vården ge et delat beslutsstöd mellan diabetessjuksköterskan/diabetesläkaren och personen med typ 2 diabetes. De digitala analysverktygen används vid vårdmötet för at iden�fiera problemområden samt säta upp uppnåeliga mål gällande glukoskontroll,behandling och egenvård. Studien sy�ar �ll at undersöka vilka effekter periodisk glukosmätning med datanalysrapport för at stödja egenvård och et personcentrerat vårdmöte har på HbA1c, pa�entdelak�ghet,välbefinnande och behandlings�llfredsställelsen. Interven�onsgruppen (n=200) u�ör periodisk kon�nuerlig glukosmätning med FreeStyle Libre 2 under en period av 28 dagar under vecka 0-4 samt under vecka 10-13. Pa�enten använder sin mobiltelefon och scannar regelbundet sensornföravläsning.Egenmonitoreringen av glukos kan ses via mobiltelefonen. Delning av glukosdatan sker �llprimärvårdsenheten och överförs sedan �ll OneTwo Analy�cs analysverktyg för en automa�seradanalys (INSIGHT). Vid vecka 4 har diabetessjuksköterskan/diabetesläkaren et videomöte medpa�enten och vid vecka 16 et kliniskt vårdmöte där personens erfarenheter av egenvård ochmåendet diskuteras u�från de digitala rapporterna från diabetesenkäten och INSIGHTS.
Unn-Britt Johansson, 632 000 kr
• Studier om uppkomsten av typ 1-diabetes med implika�oner för terapeu�sk interven�on
Typ 1-diabetes är en vanlig, kronisk sjukdom som drabbar mer än 1 av 200 personer i Sverige. Sjukdomen uppstår o�a i �dig barndom men kan även drabba vuxna. Typ 1-diabetes orsakas av en förlust av de celler som producerar det livsvik�ga hormonet insulin. Insulin behövs för at socker ska kunna tas upp av kroppens celler och användas som bränsle. Typ 1-diabetes är förknippad med svåra komplika�oner och lägre förväntad livslängd. F.n. kan sjukdomen inte botas och en bidragande anledning �ll deta är at vi for�arande inte har detaljkunskap kring hur de insulinproducerande cellerna förstörs. Förbätrad kunskap kan leda �ll nya behandlingar som sy�ar �ll at förhindra at sjukdomen uppstår. I deta projekt vill vi studera om en grupp av inflammatoriska molekyler är inblandade i sjukdomsprocessen. Nya läkemedel har utvecklats för at hämma ak�viteten av denna typ av molekyler och det finns nu en möjlighet at testa om dessa läkemedel kan förhindra utvecklingen av typ 1-diabetes. Det finns dock flera varianter av dessa molekyler, vissa som ännu inte studerats i typ 1-diabetes. Deta projekt sy�ar �ll at analysera vilken betydelse en av dessa inflamma�onsmolekyler har i sjukdomsprocessen och at experimentellt utvärdera effek�viteten av godkända läkemedelsblockerare. Nuvarande läkemedel har varierande specificitet för olika molekyler och därför är projektet av betydelse inte bara för at förstå hur sjukdomen uppstår utan också för fram�da läkemedelsprövningar.
Malin Flodström Tullberg, 364 000 kr
• At använda "Co-design" för at förebygga utveckling av typ 2 diabetes hos personer med prediabetes i primärvården genom direkt involvering i skapande av en model för implementering av interven�oner
Typ 2 diabetes är en stor och snabbt växande folksjukdom både i Sverige och resten av världen. Konsekvenserna inkluderar ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och ökad dödlighet samt samhällsekonomiska förluster i form av bland annat förlorad arbets�d och sjukvårdskostnader. Sådana konsekvenser skulle kunna minskas genom at iden�fiera de 10 �ll 15 % av vuxna som har prediabetes - som är et förstadium �ll typ 2 diabetes- och se �ll atdiabetesutvecklingen bromsas eller förebyggas. I kontrollerande forskningsmiljöer har man set at med ökad mo�on och hälsosamma matvanor kan man minska risken at utveckla typ 2 diabetes. Dock har det visat sig svårt at åstadkomma dessa förändringar i vardagssammanhang som �ll exempel primärvården, där människor medprediabetes får behandling och uppföljning. I vårt projekt kommer vi at använda 'design thinking', en flexibel samarbetsmetod från teknik världen, för at skapa en modell för at vara delak�g i förändringar av levnadsvanor. Design-thinking metoden innebär at personer med prediabetes och primärvårdspersonal jobbar �llsammans genom en stegvis process för at utveckla en anpassad lösning. Modellen planeras at pilotestas på et flertal vårdcentraler.
Nouha Saleh Stattin, 287 000 kr
• Är�lighet som utlösande faktorer vid typ 1-diabetesÄr�lighet för typ 1-diabetes regleras av gener som siter på kromosom 6.
Generna kodar för HLA protein som styrmänniskans förmåga at överleva infek�oner. Det är känt hur HLA fungerar vid en infek�on men inte hur det går �ll atutlösa den autoimmuna reak�onen. Vi vill ta reda på hur HLA proteinerna medverkar �ll at barnets egetimmunsystemangriper betacellerna. Två oväntade upptäckter styr vår forskning.Den första är et oväntat fynd at det finns är�liga varianter in en HLA gen (HLA-DRA1) som i sig själv inte bidrar �llrisk e�ersom den ser likadan ut hos alla människor. I en del av genen som kan påverka hur o�a andragener i HLA regionen användes, upptäcktes varianter som minskar risken för at få typ 1 diabetes men ökar risken förat få celiaki. Målet är at ta reda på hur deta går �ll. Barn från TEDDY studien lämnar blod �ll isolering av deras olikavita blodkroppar för at undersöka hur DRA1 varianterna påverkar hur mycket HLA protein som celler kan bilda ochhur det är kopplat �ll risken för typ 1-diabetes.Den andra upptäckten är i den spontant diabe�ska BB råtan. Vi har under 40 år använtgammal avelsteknik för atförändra BB råtans risk at få diabetes. En ny stam visar at djuren kan ha en muterad gen som �digare var kopplad�ll diabetes utan at de får diabetes. Skyddande gener har avlats in och vi har under det år som gåt lyckats ta reda påvilken variant av Gimap4 som ger diabetes och vilken variant av Gimap4 som skyddar.
Åke Lernmark, 364 000 kr
• Induc�on of β-cell regenera�on to reverse diabetes
Diabetes is characterized by elevated blood glucose levels, a consequence of insufficient insulin supply and/or insulin resistance. Increasing the number of insulin-producing β-cells might prove a beter treatment for diabetes, which is at present controlled but not cured by insulin injec�ons. Diabetes is characterized by elevated blood glucose, a consequence of insufficient insulin supply and/or insulin resistance. Experimental abla�on of β-cells is followed by significant recovery. This regenera�ve capacity could poten�ally be exploited therapeu�cally—if the underlying mechanisms were beter understood. We perform unbiased screens in zebrafish to iden�fy signals that promote β-cell regenera�on. The zebrafish model is par�cularly good for studying pancrea�c development and regenera�on in vivo – inside livingorganisms. First, the simplicity of its organ structures (e.g. the zebrafish embryo has only one pancrea�c islet during the first week of development) allows rapid analysis of cellular changes. Second, zebrafish embryos are amenable to efficient gene�c manipula�on and drug delivery. We subsequently validate and elucidate these findings using mouse, pig and human cells. Moreover, by analyzing the affected gene�c fingerprints and gene network of single pancrea�c cells from zebrafish or human, we aim to unravel the underlying mechanisms of β-cell regenera�on.
Olov Andersson, 509 000 kr
• Fostrets programmering av typ 2-diabetes
Typ 2 diabetes (T2D) är vanligare bland barn om mor har T2D än när pappan har sjukdomen. Denna ökade risk när man ärver anlaget från från mor skulle kunna förklaras av s.k. parent-of -origin (POE) effekter, dvs olika risk om man ärver anlaget från mor eller far. Deta kan också ta sit utryck som olika programmering under fosterperioden (DOHAD hypotesen). Målet med projektet är at iden�fiera POE i T2D och relaterade sjukdoms�llståndgenomkartläggning av gene�ska och epigene�ska faktorer och hur de påverkar genutryck. En övergripande hypotes är at alleler, som följer et POE mönster, dvs överförs mer från ena föräldern,resulterar i et minskat genutryck(imprin�ng förorsakad av epigene�sk DNA metylering) av gener som ex påverkar β-cellmassa. Här vi kombinerar största familjetrio-kohorter i världen (mor,fa r,barn), den ungerska Biobank (HTB) och Botnia studien (>3000 trios n>20000), plus kohorter av obesläktade individer (n>30000). Varianter som uppvisar POE kommer at studeras yterligare i pankrera�ska öar från foster och vuxna mänskor hur de påverkar betacellsfunk�onen, samt i moderkaka, navelsträngsblod m.m. Det här visar på et samband mellan fenotyp och gernotyp men bevisar inte kausalitert. Därför måste vi manipulera genutrycket för at se om det påverkar fenotypen genom at bl.a. experimentellt minska genutrycket genom för at därigenom studera om detkausalt förändrar betacellsmassa, apoptos och insulinutsöndring.
Rashmi Prasad, 509 000 kr
• Nya forskningsverktyg för at studera kopplingen mellan nervsystemet och immunförsvaret i typ 1 diabetes
Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som beror på at de insulinproducerande betacellerna har förstörts genom en atack från immunförsvaret. Personer som drabbas av sjukdomen kan därmed inte kontrollera sit blodsocker och blir beroende av insulininjek�oner för at överleva. Det finns många olika spelare som agerar i denna atack; flera olika sorters immunceller, signalmolekyler och andra typer av celler som finns runt betacellen.Nu har vår forskargrupp börjat intressera oss för två celltyper nära betacellen som inte har fåt så mycket uppmärksamhet i �digare forskning, nämligen immuncellen makrofag och nerver. Både nerver och makrofager finns i de cellöar som betacellerna befinner sig i och båda har möjligheten �ll at skicka signaler om at gynna ellerdämpa immunförsvaret.Nu vill vi genom at utveckla nya forskningmodeller där vi kan isolera de olika ingående cellerna kring betacellerna vid typ 1 diabetes undersöka exakt vad det är som styr kopplingen mellan nervsystemet och immunförsvaret. Genom at kunna påverka varje ingående komponent för sig tror vi at vi lätare kan dissekera fram vad som har en styrande roll i immunsvaret mot betacellerna. Vi vet redan at nervsignaler är mycket vik�ga för at styra atacken på immunförsvaret, men vi förstår inte ännu alla detaljer. Vi hoppas at deta ger insikter som underlätar framtagandet av läkemedel för at i förlängningen leda fram �ll behandlingarsom förebygger eller mildrar sjukdomen typ 1 diabetes.
Gustaf Christoffersson, 364 000 kr
• Effekter av aviditet på insulinreceptoraktivering
Vi har tidigare visat att insulinreceptorer är organiserade inanokluster vid cellmembranet. Därför har vi tänkte att om vi gör nanokluster av insulin så binder de mycket starkare till nanokluster av insulinreceptorer än enstaka insulin molekyler,på samma sätt som enskilda bindningar i kardborreband inte är så starka men tillsammans kan de sitta fast mycket starkare. Vi har bevisat att så är faller när vi gör experiment med celler. Vi söker nu medelför att testa detta koncept i zebrafisklarver. Vi har valt en zebrafiskmodell av diabetes eftersom modellen är tillförlitlig och vi kan i detalj analysera varje cell i larverna. På detta sätt kan vi förstå om vii framtiden kan använda specialtillverkade insulinnanokluster för at aktivera insulin receptorer i specifika celler men inte i alla, vilket skulle vara en helt nytt sätt att implementera insulin behandling vid diabetes. Det högsta målet med detta projekt är förstå om användning av nanoteknik kan leda tillutvecklingen av nya insulinläkemedel.
Ana Teixeira,509 000 kr
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
Se hela listan
https://www.diabetes.se/contentassets/fb2538373415443fa1a6ac98eb27fe0d/beviljade-forskningsprojekt-2023_.pdf