Större fokus på implementering av kunskapsstöd
Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har enats om en gemensam inriktning för en sammanhållen och ändamålsenlig kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården.
• SLS välkomnar ett större fokus på implementering och uppföljning.
I ett pressmeddelande informerar SKR om att parterna nu vill ändra fokus från produktion av kunskapsstöd till implementering, uppföljning och analys samt verksamhetsutveckling.
Svenska Läkaresällskapet (SLS) arbetar med kunskapsstyrning efter en motion i SLS fullmäktige 2021 och har bland annat sett över hur SLS föreningar är representerade i regionernas kunskapsstyrningssystem och hur föreningarna samverkar med systemet.
• SLS har bland annat genomfört en kartläggning av vad kunskapsstyrningssystemet egentligen handlar om och genomfört två undersökningar; en enkätundersökning samt en fördjupad intervjustudie bland SLS föreningar. Utifrån undersökningsresultaten har en dialog med regionernas kunskapsstyrningssystem förts både på ledningsnivå och med NPO (Nationella programområden).
• I februari 2023 hölls dialogmöten mellan SLS föreningar och NPO med syftet att diskutera kunskapsstyrning och hur samarbetet kan förbättras och uppföljande dialogmöten arrangerades i mars 2024.
• SLS vice ordförande Catharina Ihre Lundgren som leder arbetet i SLS arbetsgrupp om kunskapsstyrning välkomnar ett större fokus på implementering och uppföljning.
– Det är positivt att staten och SKR lägger större fokus på implementering och uppföljning av de kunskapsstöd som tas fram. Flera av SLS föreningar har uttryckt en oro för just implementeringen av kunskapsstöd och ser det som en knäckfråga som måste lösas, säger Catharina Ihre Lundgren.
Överenskommelsen lyfter även vikten av att arbeta med prioriteringar och
undvika vård som saknar nytta för patienterna och omnämner SLS arbete med Kloka Kliniska Val.
– Det är positivt att SLS arbete med Koka Kliniska Val börjar få genomslag. Det finns en mängd kunskapsstöd och riktlinjer om vad vi bör göra i vården, men är allt av värde för den enskilde patienten? Genom att införa Kloka Kliniska Val i hälso- och sjukvården och även tydliggöra vård som inte ska göras i kunskapsstöden kan vi fasa ut vård som saknar patientnytta och frigöra resurser för mer medicinskt motiverade insatser, säger Tobias Alfvén, ordförande i Svenska Läkaresällskapet.
Press release SLS
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
Press release SKR och Regeringskanslite och Socialdepartementet
4 sidor pdf
https://skr.se/5.3529ff5c18e517e099c2472e.html?utm_source=websubscription&utm_medium=email&utm_campaign=Hälsa+och+sjukvård&utm_content=Nyhet
Gemensam inriktning för kunskapsstyrning i sjukvården
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen har kommit överens om en gemensam inriktning för en sammanhållen och ändamålsenlig kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården.
– Varje patient ska erbjudas bästa möjliga hälso- och sjukvård. För att vården ska vara jämlik över hela landet behöver vi se till så att vårdpersonalen alltid har tillgång till rätt kunskap, med så lite administrativt krångel som möjligt.
Regionerna har sedan tidigare en väl fungerande gemensam kunskapsstyrning och med den här avsiktsförklaringen tydliggör vi också roller och ansvar gentemot den statliga nivån, säger Rachel De Basso, ordförande för SKR:s sjukvårdsdelegation.
Avsiktsförklaringen ska bidra till att kunskap sprids, tillämpas, resultatet följs upp och ny kunskap skapas i en sammanhållen kedja. Det ska också bidra till tydligare fokus på implementering, uppföljning och analys samt verksamhetsutveckling.
– Kunskapsstyrning är en nyckelfaktor för att hantera många av de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför. De komplexa utmaningarna som finns gällande tydlighet och administrativ börda behöver hanteras genom en tydlig ansvarsfördelning mellan staten och regionerna.
På områden där det finns statliga kunskapsstöd ska dessa följas och utgöra utgångpunkt i framtagandet av kliniknära stöd. För en kunskapsbaserad hälso- och sjukvård behöver man också arbeta med prioriteringar och välja de behandlingsalternativ som är bäst för patienterna samt undvika så kallad lågvärdevård, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.
Det stora antalet aktörer som verkar inom området har medfört utmaningar gällande roller och ansvarsavgränsningar samt hur samarbetet mellan aktörerna ska se ut. Likaså har det resulterat i ett stort utbud av kunskapsstöd, som ibland överlappar, och i vissa fall motsäger varandra.
SKR och staten har enats om följande utgångspunkter i det fortsatta arbetet:
• En sammanhållen kunskapsstyrningskedja med tydlig ansvarsfördelning för en ändamålsenlig och effektiv kunskapsstyrning. Detta innebär att aktörerna kompletterar varandra och förutsätter bland annat gemensam planering och nära samverkan sam strukturer för hur frågor och behov ska prioriteras.
• Ändamålsenlig uppföljning och analys. Uppföljning och analys av hälso- och sjukvården är en avgörande komponent i kunskapsstyrningen. Förutsättningarna för sådant arbete bör där det är möjligt fortsatt stärkas.
Läs vidare
Gemensam inriktning för en sammanhållen och ändamålsenlig kunskapsstyrning för hälso- och sjukvårdenKunskapsstyrningens webbplats
Gemensam inriktning för en sammanhållen och ändamålsenlig kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården