Många förknippar kunskapsresistens med dumhet. Det är helt fel. Vår hjärna är nämligen programmerad att lyssna på och lära av den vi gillar, och vice versa. Det har forskare i neuropsykologi nu lyckats bevisa genom ett experiment.
Tack vare vårt minne kan vi lära oss nya saker. Vi lär oss dels från egna upplevelser, dels genom att knyta samman dessa för att dra nya slutsatser om vår omvärld. På så sätt vet vi saker som vi inte nödvändigtvis har egen erfarenhet av. Inom forskningen kallas det minnesintegrering och är viktigt för att göra inlärningen snabb och flexibel.
Inês Bramão, docent i psykologi, ger följande exempel på minnesintegrering:
Låt säga att du promenerar i en park och du ser en man med en hund. Några timmar senare ser du hunden i stan tillsammans med en kvinna. Din hjärna gör snabbt kopplingen att mannen och kvinnan är ett par även om du aldrig har sett dem tillsammans.
– Att vi gör sådana slutledningar är i grunden nödvändigt och bra. Men risken finns så klart att vår hjärna drar fel slutsatser, eller minns selektivt,. säger Inês Bramão.
Experiment om vad som påverkar vårt minne
För att ta reda på vad som påverkar våra möjligheter att lära oss och göra slutledningar riggade Inês Bramão , tillsammans med kollegorna Mikael Johansson och Marius Boeltzig, ett experiment där försökspersonerna fick i uppgift att komma ihåg och koppla samman olika föremål (skål, boll, sked, sax etcetera).
Det visade sig då att minnesintegreringen, det vill säga förmågan att komma ihåg och koppla samman information, var avhängig av vem som presenterade informationen. Var det en person som försökspersonen gillade underlättades kopplingen av informationen mellan händelser jämfört med när den presenterades av en person som hen ogillade.
Hur fungerar detta i verkliga livet?
Inês Bramão ger ett exempel från politiken:
– Ett politiskt parti argumenterar för att höja skatterna till förmån för sjukvården. Vid ett senare tillfälle besöker du en vårdcentral och noterar att förbättringar har gjorts. Sympatiserar du med partiet som ville förbättra vården genom höjda skatter är chansen stor att du tillskriver förbättringarna just skattehöjningen, trots att förbättringarna kanske hade en helt annan orsak.
Särskilt spännande är att vi tar till oss information olika beroende på vem det är som säger något, även när informationen är helt neutral. I verkligen livet, där information ofta väcker starkare reaktioner, kan sådana effekter bli ännu mer påtagliga
– Att vi gör sådana slutledningar förvånar nog ingen, säger Mikael Johansson, professor i psykologi vid Lunds universitet. Det finns gott om forskning som beskriver att vi tar till oss information olika beroende på vem som förmedlar den och att detta kännetecknar såväl polarisering som motstånd mot ny kunskap. Vad vår forskning visar är hur dessa betydande fenomen till en del kan härledas till grundläggande principer som styr hur vårt minne fungerar.
Att förklara kunskapsresistens, och även inlärning, utifrån basala hjärnfunktioner öppnar upp för större förståelse för fenomenet, menar forskarna. Det handlar alltså inte bara om filterbubblor i sociala medier utan även om vårt medfödda sätt att ta till oss information, även om effekten förstärks i dagens medielandskap.
– Särskilt spännande är att vi tar till oss information olika beroende på vem det är som säger något, även när informationen är helt neutral. I verkligen livet, där information ofta väcker starkare reaktioner, kan sådana effekter bli ännu mer påtagliga, säger Mikael Johansson.
Om studien
Läs artikeln som pdf utan lösenord
Ingroup sources enhance associative inference är publicerad i tidskriften Communications psychology. https://www.nature.com/articles/s44271-023-00043-8
Forskarna på är Inês Bramão, Mikael Johansson, medverkar i studien gör även Marius Boeltzig
Läs om Lund Memory Lab
https://www.psy.lu.se/en/research/cognitive-neuroscience-and-neuro/lund-memory-lab
Lund Memory Lab
Memory is fundamental to human life. The capacity to learn from experience to inform future thinking and behavior is critical for achieving beneficial life outcomes. Retrieval cues in the present bring to mind past experiences by triggering the reactivation of stored memories, allowing us to revisit the past to inform current thinking and behavior.
Memory for past experiences shapes how we perceive the world and influences our decisions and actions based on expected outcomes. Our research on learning and memory investigates how the brain supports adaptive behavior by generating predictions, detecting errors, and updating memories to improve future predictions.
We study the neural and cognitive mechanisms supporting memory formation, retrieval, change and forgetting. We use a broad range of experimental methods, including behavioral, eye tracking and brain-imaging techniques, with a particular emphasis on high time-resolution recordings of brain activity (EEG). Machine learning approaches to EEG measures of brain activity allow the decoding of mental states over time to reveal the temporal dynamics of cognition. Co-registration of eye tracking and EEG data gives insight into the formation of memories across fixations.
Several lines of our research have clinical relevance, for example, elucidating how memory and cognitive control are affected in psychiatric conditions and explain change in psychotherapy (e.g. in depression and post-traumatic stress syndrome).
The research is funded by grants from the Crafoord Foundation, the Marcus and Amalia Wallenberg Foundation, and the Swedish Research Council
Press release Lunds Universitet
ABSTRACT
Ingroup sources enhance associative inference
Communications Psychology volume 1, Article number: 40(2023)
Abstract
Episodic memory encompasses flexible processes that enable us to create and update knowledge by making novel inferences across overlapping but distinct events. Here we examined whether an ingroup source enhances the capacity to draw such inferences.
In three studies with US-American samples (NStudy1 = 53, NStudy2 = 68, NStudy3 = 68), we investigated the ability to make indirect associations, inferable from overlapping events, presented by ingroup or outgroup sources. Participants were better at making inferences based on events presented by ingroup compared to outgroup sources (Studies 1 and 3).
When the sources did not form a team, the effect was not replicated (Study 2). Furthermore, we show that this ingroup advantage may be linked to differing source monitoring resources allocated to ingroup and outgroup sources. Altogether, our findings demonstrate that inferential processes are facilitated for ingroup information, potentially contributing to spreading biased information from ingroup sources into expanding knowledge networks, ultimately maintaining and strengthening polarized beliefs.
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt