Markörer för graviditetsdiabetes

Graviditetsdiabetes är ett diabetestillstånd som upptäcks under graviditet. Ofta beror det på de hormonförändringar som uppträder under graviditet vilka medför en ökad insulinresistens, det vill säga ett ökat motstånd mot insulinets effekter. Diagnosen utesluter dock inte diabetes av annan orsak som upptäcks under graviditet.

Efter förlossning försvinner oftast graviditetsdiabetes (GDM) eftersom hormonförändringarna då går tillbaka. Det är dock ett välkänt faktum att GDM innebär en kraftigt ökad risk för kvinnan att senare i livet drabbas av typ 2 diabetes, så kallad vuxendiabetes. Denna risk uppgick i vår studie till 30 procent inom 5 år.


Risker för fostret

GDM medför också risker för barnet. Obehandlad GDM eller annan diabetes med högt blodsocker hos modern, ger i sin tur högt blodsocker hos fostret. Detta medför en ökad insulininsöndring hos fostret vilket ger risk för alltför kraftig fostertillväxt och förlossningskomplikationer. Det är också visat att GDM för barnets del medför risk för försämrad utveckling under uppväxten.
Släkt med typ 2 diabetes

GDM och typ 2 diabetes har ofta likartade uppkomstmekanismer, det vill säga insulinresistens och bristande insulinproduktion. Släktskapet mellan GDM och typ 2 diabetes är därför tydligt. Maturity Onset Diabetes of the Young (MODY) betecknar andra diabetestillstånd som är stark ärftliga och ofta debuterar före 25 års ålder. I vår studie påvisades MODY-mutationer hos 5 procent av GDM kvinnor med diabetes i släkten.


Skillnader olika befolkningar

Arabiska kvinnor med GDM befanns i vår studie ha en högre grad av insulinresistens och en lägre grad av kompensatorisk ökning av insulinproduktionen jämfört med skandinaviska kvinnor, vilka å andra sidan uppvisade vissa drag som är gemensamma med typ 1 diabetes.
Beräkna framtida risk

Eftersom GDM medför risk för framtida diabetes, särskilt typ 2, hos drabbade kvinnor vore det önskvärt att finna markörer för framtida diabetesutveckling för att kunna ge individuella råd angående grad av risk och rekommendationer om livsstil.

Vår studie visade att högt fasteblodglukos under graviditet, komplicerad av GDM, är förenat med ökad risk för framtida diabetes, vilket andra grupper tidigare också har visat.
Lättillgängliga test

Vad som däremot var ett nytt fynd i vår studie var att HbA1c, glykosylerat hemoglobin, som används som ett mått på långtidsblodsockret, kan användas på likartat vis. Både fasteblodglukos och HbA1c är lättillgängliga och relativt billiga test, som således skulle kunna tjäna som markörer för framtida utveckling av diabetes efter GDM.
Fetmagen

FTO-genen har tidigare visats ha samband med typ 2 diabetes. Vår avslutande studie påvisade en association mellan varianter i FTO-genen och utveckling av diabetes efter GDM, sannolikt beroende på FTO-genens effekt att ge ökad övervikt.
Genetisk testning kan alltså komma att bli ett sätt att identifiera kvinnor med särskilt hög risk att utveckla diabetes efter GDM.

Text: Magnus Ekelund
www.diabetesportalen.se

Magnus Ekelund är läkare i Helsingborg och forskare på enheten för Diabetes och endokrinologi vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Hans avhandling, som är skriven på engelska, heter:
Genetic and Metabolic Markers for the Development of Diabetes after Gestational Diabetes Mellitus

www.diabetesportalen.se

Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt